Det blev en riktigt trevlig påskhelg, med sol och allt! På påskaftonsförmiddagen var August och hälsade på och hade med sig smarriga jordnötskakor. Vi var hemma allesammans och jag pysslade med påsktårtan medan de andra drack kaffe. På eftermiddagen cyklade vi - lilla familjen alltså - till Slätta för påskmiddag med alla föräldrar. Vincent fick ett påskägg som han gladeligen tuggade i sig (fyllt av torkad frukt, müslihjärtan och påskgodis), och vi färgade ägg på äkta Henning-Broman-maner (med lökskal, persilja och ris). Sedan dök Marilou och Jan-Dirk upp och Annette och Lasse bjöd på massa god mat (mums!). Till efterrätt blev det min påsktårta och Lasses petit choux-krans. Solen letade sig in i huset och höjde påskhumöret, och Vincent trivdes i sin storfamilj. Bara gökuret var lite läskigt som vanligt. Vincent blir väldigt gullig och mild när göken drar igång, gullunge!

På påskdagen var det dags för påskfrukost hos fam. Kooistra och Frank och Karro var med. Efter att ha letat ägg i trädgården - Vincent var riktigt duktig i år! - satte vi oss vid bordet och njöt återigen av solen utanför fönstren. Vincent knackade ägg med opa (och vi andra knackade också). Ägg är goooott, tycker Vimse.



Efter frukosten stannade sonen kvar hos opa och oma medan fadern begav sig för att spela in gitarr till Red Light Shades nya skiva, medan jag cyklade hem för att bygga tårta igen. Nu stod det gitarr-tårta på schemat. Efter ett antal hårt arbetande timmar mötte vi upp på S:a backen igen för mera påskmiddag, grillen invigdes med kycklingfiléer - gott! Så hem igen för färdigställande av tårtan, som blev klar lagom till midnatt. Skönt att slippa längre nattpass, och så fick jag sovmorgon på måndagen dessutom. Här kommer helgens två tårtor:



Nu är det dags för tredje tårtan på kort tid, nämligen den till Vincents kalas - såklart! På lördag fyller finaste sonen två år och ska få en Blixten McQueentårta. En rejäl utmaning, och jag undrar lite hur jag ska hinna... men än så länge känns det bara roligt.

I övrigt är det ganska sjukt här hemma. Jag hostar och snörvlar och är rätt däckad, och Vincent äter penicillin mot sin öroninflammation. Det är en uschlig flytande medicin som Vincent totalratat och dessutom kräkts av de två första försöken. Nu får han den i Coca Cola - det enda som fungerar (efter att ha testat ett par varianter). Det känns ju inte särskilt nyttigt med Cola morgon, middag & kväll, men vad ska man göra. Och i fem dagar ska det väl gå bra. Jag har för övrigt varit hemma och vabbat precis hela veckan p g a Vincents feber. Den här månaden känns det som att vi varit mer hemma än på jobbet, men snart ska väl ändå Vimse bli frisk och kry. Han är i alla fall pigg och mest på bra humör, alltid något!

/Emma