Nu var det allt bra längesedan jag uppdaterade här. Mina bortförklaringar: Vår dator pajade så ordentligt att vi var tvugna att beställa en ny (den gamla var redan på utdöende med trasig skärm, försvunna knappar och rätt mycket strul). Dessutom är jag höggravid, mindre än två veckor kvar till beräknad bebis nu, och fogarna gör det svårt för mig att sitta vid datorn. Det gör ont, och jag kan knappt gå. Fast å andra sidan är allt obekvämt och jobbigt och gör ont, så det spelar inte så stor roll vad jag gör, nästan. Visst är det härligt att få klaga av sig lite?! =)

Nu sitter jag vid en sprillans ny, fin, blanksvart bärbar HP-dator. Men inte är jag helt lycklig för det, för den här datorn krånglar också. Bara att inse, datorer = ständigt slitande av hår. De bara krånglar, det verkar vara deras natur. Nu har jag i alla fall internet, men mina kära program (Photoshop och InDesign) som jag behöver för nästan allt (bland annat redigera bilder) vill inte fungera. Jag vet inte om de är för gamla (jag har version 2 och nu är version 5 på väg) för vår nya dator eller vad problemet är. Jag kan i alla fall inte redigera bilder. Dock kan jag ändra storlek på dem så att det går att lägga upp på bloggen, som tur är. Men så värst vackra eller tillpiffade blir de inte.

Jag ska lägga upp lite kort från Kolmården, men det får bli i ett eget inlägg. Jag tjuvstartar lite med förra helgen när vi provade på att vara tvåbarnsfamilj. Det gör vi emellanåt när vi har Saga här och sover över. Hon är en riktigt charmig och kompetent ung dam numera, med sina snart fyra år, och både somnar och går på toa utan problem. Äter gör hon desto mindre hos oss, men det gör ju inte Vincent heller. Någon näring får nog barnen i sig ändå får man hoppas. Första dagen Saga var hos oss var det strålande väder så vi picnicade lite i Läroverksparken. Barnen röjde runt med bollar, kollade in fontänen (som någon lustigkurre hällt såpa i) och rullade skrattandes i den lilla gräsbacken.





Pieter lyfte upp barnen i ett litet träd. Det var roligt i några sekunder, men jag tror nog att jag och Pieter var mer förtjusta än vad de var. Söta var de i alla fall!



Och själv är man ju en tjockis för tillfället, men lite sol vid den skummande fontänen kan man ändå njuta av. Och härligt att få plocka av sig skor och strumpor och traska runt barfota! De här mjukisbyxorna är de jag bor i nu på slutet. T o m mina gravidjeans sitter trångt, så jag drar helst på mig dessa trots att de ser allt mer slitna ut. Och jag har bara två toppar som går hela vägen runt magen - två linnen. Så de får sitta på ständigt, även under andra gravidtröjor. Det ska bli riktigt skönt att få en lite större garderob att välja ur igen snart.



Måste ju slänga med mina gulliga grabbar också, idag är det ju ändå Pieters födelsedag! Jag håller som bäst på med en tårta av det enklare slaget, med köpebotten och köpe-marsipanlock. En sådan halvfabrikatstårta har jag inte gjort sedan jag började med mina specialtårtor i januari för drygt ett år sedan. Men mer avancerad än så här har jag inte ork till just nu. Dessutom tror jag nästan att jag tycker en sådan här tårta blir allra godast, prinsesstårta proppad med vaniljkräm på tunna köpebottnar med marsipan över. Mums! Grattis bästaste Pieter!!!



Tårtan kommer bild på senare, om den blir något att visa upp. Och så ska jag slänga upp lite fler bilder efter att ha vilat fogarna lite på någon mer bekväm plats.