Idag har jag varit med Vincent på familjegympa för barn i åldern 2-4 år. Jag har tidigare inte hittat någon gympa (med redskap!) för barn mindre än tre, så jag blev väldigt glad när jag hörde om denna. Det är en annan kille på Vincents dagis som går, och jag nappade direkt. Klart vi ska på gympa! Perfekt för klättrande vildkatten Vincent att köra slut på lite överskottsenergi.

Igår använde jag några rabatter och shoppade lite åt barnen på Lindex och H&M. Inte klokt vad mycket fina barnkläder det finns nu för tiden (som om jag shoppat barnkläder i hundra år...), man blir ju alldeles lycklig av att gå och spana.

Idag låg ett litet paket på dörrmattan när jag kom hem med barnen från dagis. Alltid lika roligt! Det var min mössbeställning, en mössa åt varje barn - sydda på beställning av Stjärnöga (www.stjarnoga.se), alias Ann-Sofie från Orsa. Båda mössorna är vändbara så att de kan se ut på två olika sätt. Här är mina små modeller:

I förrgår kände jag mig riktigt sjuk och var ordentligt däckad. Igår var en mellandag. Idag mår jag riktigt hyfsat, med undantag för den stora tröttheten som slår till med jämna mellanrum. Fast den kommer man nog inte undan så länge det bor en bebis i huset.

Jag är inte frisk. Ovanpå de dubbla förkylningarna har jag fått influensa eller vad det nu är, komplett med feber, illamående och huvudvärk. Mår inte bra i alla fall. Det betyder mindre dator än vanligt, och mer sova. Men jag är snart tillbaka. Tills vidare dricker jag te och käkar kakor och glass, min "må bra"-plan är totalt ur spel.

För fem år sedan startade jag mitt företag, Molly bild&bokstav. Huvudverksamheten är grafisk formgivning. Sedan starten har jag haft en väldigt enkel hemsida som jag fixade ihop själv. Jag kan inte web, men kan ta reda på tillräckligt för att t ex fixa en enkel hemsida eller piffa till min blogg. Nästan ända sedan början har jag ändå kännt att hemsidan inte räcker till, att jag vill något mer med den. Men två barn och mycket brist på ork har hindrat mig från att ta tag i det. Den jag hade fick duga "tills vidare".

Nu har jag äntligen ÄNTLIGEN en ny hemsida! Stort tack till Linnea Risinger som har byggt den åt mig! Jag har tänkt och format utseendet och hon har fixat och trixat och tipsat. Det har varit ett riktigt teamwork. Kolla in den och kommentera gärna vad du tycker (klicka på bilden för att komma dit):


Jag är riktigt riktigt nöjd, och det känns såå skönt att äntligen ha en riktig och fullt fungerande hemsida som på ett bra sätt representerar mig och mitt företag.

Jag är nyfiken på att höra era reaktioner! Give it to me!

Idag somnade Vincent när vi traskade hem från dagis. Han var inte på topp när jag hämtade honom, men jag fick iaf i honom en smoothie och några russin. Gav honom napp och elefanten när han blev för grinig, och strax innan vi kom hem kröp han ihop och slocknade. Det fanns inte mycket annat att göra när vi kom hem än att dra av honom de blöta regnkläderna och bära in honom till sängen. Jag lät honom sova i två timmar och så fick han lunch när han vaknade. Bra på ett sätt, för han äter bättre när han är pigg.

Efter en stund fick vi besök av öppna förskolan-kompisar som numera är tre i syskonskaran. Noah och Sam har fått en lillebror, Theo. Vad stor Claudia såg ut plötsligt brevid den lilla tvåveckorsbebisen. Jag har fått en jättebebis! Det gick vilt till när de tre stora grabbarna röjde runt, men de leker bra tillsammans. Och jag hade trevligt med Linda. Skönt att träffa andra småbarnsföräldrar, man är liksom lika förvirrade och splittrade.

Så mycket mer har inte hunnits med idag. Pieter har hållit föredrag med jobbet på dagen och spelat med Passion Play på kvällen. Linnea tittade förbi en sväng. Imorgon är Pieter ledig, då ska jag på möte inför mitt personliga träningsprogram. Är rätt opeppad just nu efter mina förkylningar. Får hoppas det känns bättre efter mötet.

Igår och idag har Claudia övat på att rulla från rygg till mage. Hon har inte kommit helt runt än, armen fastnar fortfarande, men hon är näranära och nu försöker hon verkligen. Så kul att se! Jag hejar på allt jag kan.







Man blir rätt trött av allt gymande. Det är ansträngande att vara liten. Godnatt!

Jag börjar väl som man ska i vår bloggifierade värld, med...


Klänning från KikKid och strumpbyxor från Polarn&Pyret. Båda reafyndade, tro det eller ej. Jag som sällan lyckas fynda utan bara faller för dyrare kläder som inte är på rea. Men ibland lyckas man! Idag var första dagen jag provade klänningen på Claudia. Den är i stl 68, sitter perfekt och är verkligen superfin!

Jäjä.

Idag har jag fått ett hyfsat antal kilometrar i benen. Började med att traska upp för världens längsta backe (känns som det vissa dagar, speciellt eftersom jag oftast är sen) för att lämna Vincent på dagis. Vinkade genom fönstret till en hel hög små viftande barn och traskade ner för backen igen - och upp på andra sidan stan med mål: Spillevinken. Jag var visserligen där häromdagen, men idag var det extraöppet på förmiddagen med erbjudanden på babykläder. Jag mötte upp där med Sandra och Molly och hade en trevlig stund. Träffade på fler mammor jag halvkänner, drack lite kaffe, ammade och tog det lugnt. Fick med mig en rådjurs-body åt Claudia. Satsade på stl 74 så att hon kan få växa i den om ett litet tag.

Dregglisarna köpte jag på Babyproffsen lite senare på dagen (det behövs mååånga åt den här dregglande och spyende lilla tösen). Men först traskade jag från Spilleviken och upp till dagis igen. Hämtade upp Vincent, ner för backen, hem och fixa lunch åt sonen. Linnea kom och hälsade på, skönt att hon kunde underhålla Claudisen lite medan jag la Vince för middagsvilan. Sedan var det amningsdags och jag och Linnea kollade in valresultat och planerade hemsidesfix (äntligen ska min hemsida bli klar!). Så var det dags att väcka Vincent igen för avtrask mot BVC.

Den här gången var det koll för båda barnen. Vincents 2,5-års-kontroll och Claudias 3,5-månaders. Båda blev vägda och mätta (Vincent 14,4 kg & 93 cm, Claudia 6,25 kg och 64 cm). Och så testades Vincents språk och språkförståelse. Nivån var väldigt låg med hans mått mätt, bland annat tog BVC-sköterskan upp en leksaksbil ur sin låda och frågade vad det var. "En Audi!" svarade Vincent självklart "...eller är det kanske en ny Bubbla?" Han är galet häftig, Vinnepinnen. (Det var såklart en liten Audi.)

Igår lämnade jag in mina två första namntavelbeställningar på posten (nåja, Ica)! Så snart sitter de på väggen hemma hos en liten tjej och en liten kille i varsin del av landet. Roligtroligtroligt!

Idag trotsade jag, Annette och barnen regnet (som iofs gav upp rätt snabbt som tur var) och gick en sväng till Bondens marknad. Vi är som oftast lite sent ute, jag och min mamma - vi brukar planera att gå dit redan när första gången är i augusti men lyckas sällan förrän någon av de sista gångerna i slutet av september. Man skulle kunna gå dit varje helg, smaka goda ostar och köpa hem kravmorötter och fina tomater. Mysigt är det, och gott.

Vincent tyckte tramptraktorerna var häftigast och ville knappt gå därifrån. Vi som skulle kittla hans kunskapstörst med astrar, polkabetor, renkorv och goda kakor. Nåja, kakorna var poppis i alla fall. Och Annette fick tag i sin favoritmarmelad - hallon/choklad.

Efter marknaden promenerade vi upp genom Elsborg till café Bagarstugan vid gruvan. Försökte äta lunch men Vincent var allt annat än intresserad. Han skulle röja runt i den stora trädgården. Men vi hade trevligt ändå, om än inte så lugnt och behagligt, men när har man det med en 2,5-åring? (svaret är: När han sover.)



På väg neråt stan igen kikade vi in på Spillevinken (barnklädesbutiken) och fick med oss tre tröjor och två byxor därifrån (och Vince fick köra lite mer traktorer, och rida gunghäst). En av tröjorna hade jag undanlagt sedan ett specialerbjudande på Facebook (kolla in Spillevinkens auktioner och andra specialerbjudanden på deras facebook-sida). De andra kläderna shoppade mormor åt dottersonen. Nu har han lite nya mjuka (och fina!) kläder inför vinter-/overallsäsongen.

En tråkigare sak var att barnvagnen plötsligt sa "knakelibrak" när Vincent satt lite för högt upp. Kul... inte. Ena metallröret gick nästan av. Nu har Pieter spjälkat röret med hjälp av lite prylar som Lasse som rotade fram. Vad jag avskyr att prylar alltid går sönder, försvinner och får oborttagbara fläckar. Hopplöst! Anyway, tillbaka till trevligheterna - här är de nya kläderna på min lille fotomodell:

Ugglebyxorna har jag gått och kikat på länge, och nu låg de i ett reapaket tillsammans med den orange tröjan. Den beiga tröjan är den jag lagt undan sedan tidigare. Och de rosa/lila-randiga byxorna och lila tröjan kunde Annette inte motstå, och jag tycker också de är superfina. Dessutom är de tillverkade i ekologisk återvunnen bomull. Och supermjuka!

Imorgon ska Vincent simma med sin morfar och på eftermiddagen hitta på något skoj med oma och opa. Vi andra ska gå till vallokalen. Och så var ännu en vecka slut.

På söndag är det val. Nu avgörs det vilken framtid vi vill ha, vilken väg vi ska vandra de närmsta åren. Och jag blir mörkrädd. Inte bara för att Sverigedemokraterna ser ut att komma in i riksdagen (det är ofattbart skrämmande att så många människor kan rösta på ett parti med djupa rötter i nazismen), utan även för att Alliansen har ett obehagligt övertag inför valdagen. Alliansen som med sin politik tvingar sjuka att jobba, försämrar för kreativa människor men får storföretagen att jubla, gör rika rikare och fattiga fattigare, utesluter och ökar klyftorna, och gör det obotligt svårt att komma tillrätta med klimatproblemen.

Jag är kvinna, mamma, småföretagare, landsortsbo. Aldrig att jag röstar höger. Jag vill att mina barn ska växa upp i en värld där de inte pressas in i någon färdig mall, där de inte trycks ner i skorna redan innan de kommit ur skolan. Jag vill att de ska bli sedda och att deras tankar och idéer tas till vara. Jag vill att deras liv ska vara rika och fyllda av möjligheter, och att världen runt dem är frisk och full av liv.

Jag röstar för frihet, och frihet för mig är ett samhälle där alla har samma möjligheter. Där sjukvården är för alla, där lärartätheten i förskolor och skolor är så hög att alla barn blir sedda. Ett samhälle som inte sliter ut, utan istället hyllar människors kreativitet, företagande och livskraft. Som är hållbart, mänskligt och inte går med skygglappar. Det här är grön politik (och då snackar vi inte om det mörkblå centern).

Om du inte håller med mig, argumentera! Gå för allt i världen inte och rösta på söndag på en politik du inte själv kan försvara med vettiga argument. Släng inte bort din röst utan att reflektera över konsekvenserna. Och förblindas inte av att du ogillar någon specifik politiker eller en enstaka punkt i ett partiprogram. Se helheten! Tänk! Och sedan rösta!

Några länkar att kolla in, varsågoda:

Stellan Skarsgårds tal

Moderaternas ställningstaganden genom åren (och mer)

"Jag och min man är trötta på att vara alliansens älsklingar" - av Eva Broms

"Sveket" (från bloggen Klamydiabrevet)

Elva skäl till varför du inte ska rösta borgerligt (i siffror)

"Maria Wetterstrand kickar rumpa!"


Och härmed är mitt politiska valtal avslutat. Jag röstar på de Gröna på söndag, och håller alla tummar jag kan uppbringa för att så många av er som möjligt också gör det. För livet, framtiden och för våra barn! På måndag återgår jag till att vara en alldeles vanlig, trevlig och lagom opolitisk familjebloggare.

Jag vill passa på att skicka ut ett stort tack för alla presenter vi fick på vår gemensamma dag, jag och Claudia! (Lasses har jag inte samma koll på, men han fick så klart också en massa fint.) Vi hade tänkt öppna presenter under festkvällen, men som vanligt hann vi inte med allt vi tänkt. Istället hade vi härliga presentbord att hugga in i nästa dag, som en extra bonus på festligheterna. Jag kände mig lite lycklig när jag äntligen fick slita upp presentpappren.

Claudia fick flera fina halsband, bland annat guldhjärtat hon bär ovan. Det hjärtat fick först mormor Annette på sin ettårsdag. Förutom allt som syns på bilderna har vi även fått mer upplevelsebetonade presenter. En av dem utnyttjade jag igår - en timmes massage på Grand Sport&Spa (från svåger Frank med fjälla). Ljuvligt! Trots att det fick min förkylning att bryta ut ännu värre. På onsdag är det dags för nästa, då sätter jag igång med ett personligt träningsprogram på MåBättre (från bror Emanuel med fjälla). Håll tummarna för att min förkylning gått tillbaka då! I vår blir det Orsa björnpark och middag under stjärnorna med farbror Pelle och fjälla. (Ordet "fjälla" har jag ärvt av min far.)

Just nu bråkar politiker på tv. De rödgröna (med betoning på "gröna") måstemåstemåste vinna valet. Jag vet inte vad jag gör om Alliansens själviska storföretagarpolitik får fortsätta i fyra år till. Jag blir så ledsen på människor. Jag återkommer med ett politiskt inlägg, ska bara samla ihop lite ork...

Nu är jag i namntavle-branschen! Det började med tavlor åt mina egna barn, och fortsätter med tavlor åt andras. Det känns hur kul som helst! Jag har hittills gjort fyra stycken men fler är på gång. Nu till att börja med gör jag helt personliga tavlor, dvs den som beställer kan vara med och påverka innehållet. Men målet är att bygga upp en grund med bilder som man kommer kunna välja bland.


Priset är 300:- plus fraktkostnader på 55:- Tryck ingår. Ram däremot följer inte med, men jag kan tipsa om Åhléns som har fina ramar i rätt storlek. Mina tavlor har formatet 30x30 cm.

Gör din beställning till [email protected] och skriv med denna information:
- barnets namn (tilltalsnamn + andranamn, markera vilket som är tilltalsnamnet)
- födelsedatum (dag, månad, år och klockslag)
- födelsevikt
- födelselängd

Vill du beställa en av de tavlor som redan finns så går det fint, men vill du ha en personlig (som alltså även andra kommer kunna välja senare) så skriv ett par ledord - t ex någon eller några saker du gärna vill ha med och färger du gillar.

När du gjort din beställning och jag har svarat på den så betala in 355:- på PG-konto 437669-5, skriv barnets fullständiga namn som info. Vi håller kontakt under processens gång och jag skickar korrektur så att du kan godkänna och kolla så att allt stämmer.

Några funderingar? Bara att fråga! Och till sist, sprid gärna ordet!

Äsch, jag har ju lovat att rapportera från de två bröllopen men det blir visst aldrig av. ...tills nu! För här kommer en liten kort rapportering från två vackra bröllop.

Två helger i augusti - två helger efter varandra - gifte sig vänner till oss med sina män. Erikas bröllop hölls i Bjurbäck, en liten by i närheten av Jönköping. Vi packade in båda barnen i bilen och körde söderut, körde den fina vägen utefter Vättern (via Hjo) och kom fram under en otrolig solnedgångshimmel. Efter övernattning i familjen Risingers nya (fina och mysiga) hus var det bröllopsdags. Erika fick sin Anders med folkmusiksinramning. En gammal vacker kyrka, folkdräkter och fioler. Riktigt stämningsfullt.

Elins bröllop hölls i Falun. Vincent sov hos barnvakter men Claudia var med, och skötte sig exemplariskt. Det var en varm och vacker augustikväll när Elin fick sin Niklas vid Vällans strand. Till enkel sång och personliga tal, och med varm glädje som fick luften att vibrera.

Två bröllop som var väldigt olika varandra, men båda speciella. De var personliga och fina, och passade verkligen de två brudparen. Men en sak hade de gemensamt - det var brudarnas efternamn som gällde. Båda brudgummarna bytte till sina kärestas. Härlig tid vi lever i!

Stort tack för att vi fick dela era dagar!

Det är roligt när barnen växer i nya kläder. Vincent byter inte storlek så ofta längre, men Claudia växer ju så det knakar. Hon håller som bäst på att flytta in i stl 68, och bland annat den här outfiten som hon fick redan innan hon föddes. Mormor som shoppat, på Gotland har jag för mig.

Mysbebis! Om en vecka ska vi till BVC, då är det dags för vägning och mätning för båda barnen (spännande!). För Claudia blir det första besöket på en månad, och för Vincent första på ett år. De kollar tydligen hur barnen pratar vid 2,5-årskollen, alltså inga tvivel om att han kommer passera med ett "godkänd" i rumpan.

Vincent leker allt mer fantasilekar. Det är så roligt att se hur han håller hela konversationer mellan sina bilar eller gosedjur, och han hittar på nya användningsområden för de flesta prylar. En dammsugarslang blir en brandslang som sprutar vatten, en flyttkartong blir en dörr, ett täcke blir en grotta, glasunderlägg på rad blir en väg. Idag blev några mobiler till en fiol med stråke:

Jag har allt de finaste barnen jag. Nog för att Vincent är av det vildare slaget, och en som växlar mellan att vara en extremt smart och vältalig liten kille - och ett grinigt, onåbart och väldigt litet barn som inte lyssnar för fem öre. Men han är allt bra söt ändå. Han kan vara rätt omild med Claudia, han är ju ändå bara 2,5, men han har aldrig visat någon svartsjuka mot henne. Och idag när jag gjorde iordning barnen för natten och la Claudia på Vincents säng, så la han huvudet mot hennes mage och sa "Jag älskar dig, Claudia!" Fina fina storebror.


Over and out

Pust och puh, det är ingen liten städning det här. Vi har omorganiserat och packat ner och flyttat och grejat och sorterat. Allt för att Vincent ska få en stor säng och Claudia överta spjälsängen. Hittills har den lilla sovit i vagga och den lite större har sovit i spjälsäng med borttagen sida. Men lilla har snart vuxit ur vaggan, och stora har snart vuxit ur spjälisen. Alltså, hög tid för sängbyte.

För att få plats har vi bland annat varit tvugna att packa ner en hel (rätt så överfull) hylla som vi haft inne på vårt sovrum. Från förrådet plockade vi upp Pieters gamla resårsäng på korta ben, köpte en ny bäddmadrass och nya lakan. Och tada - Vincent har fått en ny säng! Vad mysigt det kommer bli att kunna ligga brevid honom och läsa saga framöver. Och lite farligt... Risken att somna är nog rejält hög skulle jag tro. Fast det är lite mysigt det med.

Vincents rum är så gott som färdigt! Lite rensande kvar bara, men det är grundligt städat och det mesta har fått en plats (gillar de nya små pallarna från Jysk med förvaring i). Resten av lägenheten är det lite sämre med, det är mycket kvar. Den här städhelgen kommer fortsätta i veckan och in på nästa helg. Minst. Det blir skönt när det är över. Fast om jag ska vara ärlig så är det rätt trevligt medan det pågår också. Städning är behagligt på något sätt, speciellt om man är två.

Ovanför spjälsängen (inne i vårt sovrum) fick barnens namntavlor en plats. Och Claudias släktträd hänger ovanför huvudändan. Allt är stadigt fäst i väggen med skruvar. Tack Tobbe för lånet av slagborr! Den användes även för att säkra några hyllor i väggen. Ett barnfamiljsmåste.

På kvällen har vi varit på middag hos svärföräldrarna. Blev bjudna på hela ungsstekta rödingar, gott! Vincent ville inte smaka, fast å andra sidan åt han 3,5 pannkaka till frukost hemma hos mina föräldrar. Förmiddagen spenderade han på badhuset med sin morfar. Äntligen dags för de två att återuppta sin badtradition efter sommaruppehållet!

Imorgon måndag. Dagis för vissa, jobb för andra. Jag och Claudia ska på papprörsjakt. Måste ha något att skicka mina namntavlor i. Önska mig lycka till! (Och kom gärna med tips på var man bäst får tag på billiga rör!)

Vincent är utlånad till mormor och morfar och här hemma ryker dammet. Jag och Pieter städar och städar och städar. Sorterar, packar ner i lådor (sådant som inte får plats som får bo i förrådet tills vidare) och flyttar om (Vincent ska få stor säng och Claudia får spjälsängen).

Den här lilla tjejen får mysa med sin snutte under tiden...

Vi bor centralt, i hyreslägenhet, en trea som är hyfsat stor. Vi trivs bra, riktigt bra. Samtidigt börjar vi bli trångbodda, vi har för mycket prylar, barnen växer och oj vad trevligt det hade varit med egen trädgård. Vi får se, vi letar och funderar på hus men har ingen brådska.

Anyway, det jag skulle komma till är att vi på vissa sätt bor på en perfekt ur en 2,5-årings synvinkel. Här passerar nämligen ambulanser dagligen, och vill man spana på bilar är det bara att gå ut på balongen. Vid speciella tillfällen kör ångloket mot Grycksbo förbi alldeles intill huset, tutar och sprutar rök. Och idag fick vi besök av en bärgningsbil som fraktade bort en strandad buss. Tänk vad mycket spännande som händer dagligen, precis utanför fönstret.

Nu ska jag snörvla mig till sängs. Den här förkylningen är inte att leka med.

Claudia fick lite pengar i välkomstpresent och jag ville köpa henne något hon själv skulle uppskatta för de pengarna. Siktade in mig på en pryl som jag valde bort när Vincent var liten eftersom den är rätt dyr och dessutom har kort användningstid, en Bumbo-stol! Det är en stol som småttingar kan sitta i så fort de kan hålla huvudet stadigt och fram tills de sitter själva. För en tjej som Claudia som väldigt gärna vill sitta/stå (= tröööötta mammaarmar) så är det en kanonpryl.

Med bestämda steg gick jag till Babyproffsen i stan för att shoppa. "Har ni Bumbo?" "Nej men vi ska beställa, kommer nog i nästa vecka." Ett telefonsamtal senare och jag får veta att de är slut hos leverantören fram till december. Ungefär precis när Claudia växer ur den alltså. Neej! I Borlänge är den också slut, men så ringer jag Barnens Hus (också det i Borlänge) och hurra, de har de har de har! Så jag skickar dit min Borlänge-jobbande mamma som levererar en turkosblå Bumbo till oss efter jobbet. Tack!

Om Claudisen trivs i sin nya tillvaro? Självklart!

Än så länge får hon sitta väldigt korta stunder i den för att öva, men däremellan blir den ändå använd - av brorsan. Vincent är som Aries (katten alltså) - ingen av dem kan låta bli nya grejer som kommer in i lägenheten. ALLT måste testas.

En annan bra grej med Bumbo (och en som bidrog till att jag köpte en helt ny) är att de har högt andrahansvärde. De verkar gå för minst 300-350:- på Blocket (vår kostade 499:- ny). Så för en gångs skull ska vi nog försöka sälja en pryl när den är färdiganvänd och inte bara bygga på någon hög i förrådet. Fast man vet aldrig med mig, jag har lite svårt att skiljas från prylar ibland...

Det här går inge vidare, tränandet alltså. Jag hann träna några få gånger innan jag blev förkyld. Väntade ut förkylningen vilket tog ett par veckor (om jag tränar när jag är förkyld så blir det mycket värre). Hann träna en - EN - gång, och vad händer? En NY förkylning, och rejäl dessutom verkar det som. Jag har fått riktigt ont i halsen och är halvt däckad. SUCK och PUST! Har dagis börjat igen eller?!

Nåja, gläder mig åt besöksrekord på bloggen i alla fall, 71 unika besökare igår. Roligt! Ni får gärna lämna en liten kommentar om vilka ni är. En del har jag kläm på men inte alla, såklart.

Förresten var jag på Polarn & Pyret häromdagen och fick se... INGA av de snygga tröjorna jag spanat in finns kvar, förutom ett ex i stl 122 (alldeles för stort allts). De har sålt som smör, tråkigt (eller ja, det visar ju att smaken är delad i det här fallet)! Den här hade jag köpt åt Vincent annars, min favorit:

Så om någon snubblar över den i stl 98 eller 104 så vet ni vart ni ska skicka den! ;)

Inför Claudias välkomstceremoni funderade jag ett tag på vad jag skulle ge henne. Tiden började rinna ut. Jag var sugen på att beställa en namntavla åt henne, en sådan där med födelsefakta (namn, längd, vikt, datum) men hittade ingen jag verkligen gillade. Dessutom är det inte helt billigt, plus att det skulle ta för lång tid att få hem tavlan.

Plötsligt insåg jag... Jag kan ju göra en tavla själv! Det är ju för sjutton precis sånt jag kan. Så en lite för sen kväll senare var Claudias klar. Och när jag ändå höll på så fick Vincent också en tavla, någon dag senare. Jag tryckte upp dem på PrintEliten (fd Arkitektkopia i Falun) för billiga pengar och köpte ramar på Åhléns. Jag hade tur som hittade ramar i precis rätt storlek, 30x30 cm, för jag hade inte hunnit kolla runt vilka storlekar som fanns. Utbudet på kvadratiska ramar är inte direkt stort.

Jag är riktigt nöjd med tavlorna, de blev fina (speciellt för att vara så snabbt fixade). Vad tycker ni?


Idag fyller min pappa år, så ikväll blir det födelsedagsmiddag med familjen! Trevligt.

I lördags var det äntligen dags för vår 100-årsfest! Vi kombinerade Lasses 70 är, mina 30 och att Claudia kommit till världen (hon bidrog med sina 0 år). Uppemot 60 vänner och släktingar firade tillsammans med oss, och vilken rolig eftermiddag och kväll vi hade! Vi började med välkomstceremoni för Claudia vid Stångtjärns strand. Solen strålade från en klarblå himmel, vi hade den finaste dagen på länge, vilken tur man kan ha.

Lasse var officiant, Emanuel, Annette och Marilou pratade, Pieter och Pelle spelade och sjöng, och Josefin och Therese utnämndes till gudföräldrar (Therese i sin frånvaro eftersom hon låg hemma med feber). Claudia var på ett strålande lugnt humör och spanade på alla i publiken. Och högt ovanför våra huvuden svävade en fiskgjuse.

Jag hade ingen tid och tankekraft kvar för fotograferande. Lånade ut kameran till Josefin under ceremonin, så tack för fotona Jos! Jag klickade lite under kvällen men inne i stugan blev det inte så bra. Ett kort jag skulle vilja ha men som inte finns är på oss tre som festen var för - mig, Lasse och Claudia - tillsammans.

Kvällen blev i alla fall väldigt lyckad. Massor av trevliga människor, god mat (Sellnäsplankor i lite olika varianter) och trevlig musik (av Passion Play varvat Pelle på harpa). Vincent och Saga röjde järnet. Och när det blev sent var det några modiga som bastade och sedan doppade sig i Stångtjärn från bryggan under en magnifik stjärnhimmel.

Stort tack alla som firade tillsammans med oss!

Finaste barnen i världen. I väntan på bilder från festen kommer här ett par kort från idag. Vincent med sina kära bilar, och Claudia som är inne i en period med strålande humör just nu.

Jag har ju helt glömt att rapportera från de två bröllopen vi var på i augusti. Det får jag fixa när festen är färdigfestad. I väntan på bröllopsbilder så kommer här lite vackerheter från resan ner till det första bröllopet, det i Bjurbäck. Vincent med katten och fotot med fyren är från Hjo, och de två nedersta är från Bjurbäck just som vi körde in i byn.


Godnatt!

Jag har varit på höstjackejakt åt Vincent, och igår slog vi till på en Polarn&Pyret. Dyr men riktigt bra (och fungerar dessutom som regnjacka så det slipper vi köpa till), och den finaste av alla jag kollat på dessutom. Varför finns det så mycket tråkiga jackor? Jag trodde barnkläder skulle vara färgglada och roliga, fast det kanske bara gäller bebisar? Jaja. Jag fick utnyttjat en rabattkupong på 20% hos PoP iaf, så priset blev inte allt för blodigt. Det blev en i stl 104 så jag hoppas han kan ha den även i vår.

Idag var Lasse (pappa/morfar alltså) här hela förmiddagen och hjälpte mig med barnen. Skjutsade till och hämtade Vincent från dagis, och gick och handlade med Claudia. Det betydde att jag fick en chans att baka och greja till de tre tårtorna jag ska göra. Göteborgska karuselltårtor blir det, fast med lite annan dekoration. Kolla in min tårtblogg för lite mer karuselltårtesnack: Tårthumlan


Efter att Vincent kommit hem från dagis, ätit och sovit så gick vi till öppna förskolan. Ett och ett halvt år sedan jag var där senast, men minst lika trevligt. Och bara en minuts promenad hemifrån. Vi går på öppnis i Centrumkyrkan (tror jag den heter). Först fika - tio kr för kaffe/te, mjölk, mackor, skorpor, bananer och lite ditt och datt. Perfekt barnfika! Sedan sångsstund i den stora salen. Vincent röjde mest runt som vanligt. Sedan lek en trappa upp - där finns flera rum med leksaker och målarverkstad. Vincent lekte med bilarna, motorcyklarna och bilgaraget mest hela tiden, helt uppslukad. Claudia var en nöjd och glad bebis under de två timmar vi var där. Sedan somnade hon på en halv sekund när hon väl hamnade i vagnen med nappen och snutten. Jag tror allt vi har fått en liten gladfis i familjen.

När det var hemgångsdags röjde Vincent, Noah och Sam vid trumsetet. Brorsorna Sam 2,5 år och Noah (eller "Noova" som Vincent säger) 4,5 och deras mamma träffar vi lite då och då. Vincent gillar dem (och jag med så klart) och pratar ofta om dem. Och sedan klinkade Vincent glatt på pianot. Han är allt en liten blivande musiker, den grabben. Vi ser fram emot torsdagseftermiddagarna och öppnis, där syns vi nog varje vecka den här hösten och vintern.

Nu blir det mer tårtbak!

På en vecka har det blivit höst. Man kan känna det i luften, den är friskare, kyligare, klarare, lättare att andas. Man kan märka det på att barnen inte svettas av långärmat inomhus, och att vi just köpt höstjacka åt Vincent. Men framförallt märker jag det på mina fötter. Under sommarmånaderna går jag nästan enbart runt barfota, känner mig härligt fri. Resten av året slår mysgenen till och jag kurar in mig i raggsockor. Mina fötter har på ett par dagar helt bytt skepnad:

Välkommen mysiga årstid med levande ljus och stora koppar hett te! Min favoritårstid! Bara regnet inte tar över för mycket. Soliga höstdagar är de bästa dagarna. På lördag önskar jag mig just en sådan dag.

På tal om lördag så har min godisavhållsamhet rämnat idag. Anledningen är festen. Efter lördag börjar den stora nyttigheten. Då är det helslut på godsaker, då ska maten bli nyttigare och portionerna mindre, då drar träningen igång på allvar. Just nu är läget riktigt dåligt. Jag var på väg in i en rejäl förkylning nyss, men mirakulöst nog verkar den ha klingat av utan att bryta ut för fullt - och utan att jag märkt det. Jag har alltså inte tränat, och idag blev det lite "sista chansen-choklad". Den var faktiskt inte lika god som innan jag slutade, alldeles för söt. Ett gott tecken! Godislösheten kommer förhoppningsvis gå alldeles utmärkt.

Nu mer Sopranos. Imorgon blir det tårtbak för hela slanten! Lasse hjälper till genom att skjutsa Vincent till dagis och sedan underhålla Claudia en stund.

Eftersom jag är föräldraledig med lilltjejen så får Vincent gå 15 timmar/vecka på dagis. I den här kommunen betyder det tre timmar om dagen, och på just vårt dagis 8.15-11.15. Jag är inte överlycklig. Vincent tycker om dagis, och han mår bra av stimulansen. Blir väldigt frustrerad av att vara hemma för mycket. Men att gå några timmar varje dag i veckan känns så hattigt. Förra veckan gick han två dagar. Varför man inte ska få fördela sina 15 timmar som man vill övergår mitt förstånd. De kronor de sparar in på att inte ge barnen mat skulle jag mer än gärna betala för att få ha Vincent där 2-3 dagar i veckan lite längre stunder - över mat och sovning.

Förutom att det blir ett väldans spring upp och ner för Svärdsjögatan för min del (dagis är ju ändå framförallt för Vincents skull) så är det hopplöst att hämta precis före lunch. Vid halv tolv är Vincent hungrig (han äter jättedåligt till frukost och får oftast bara lite frukt på dagis) och trött (han vaknar tidigt om morgnarna och kör slut på energin redan tidig förmiddag). Resultatet är en supergrinig kille som tröttnat innan vi hunnit halvvägs hem.

Idag gjorde jag allt jag kunde och laddade upp med det tunga artilleriet. För det första tog jag en annan väg hem än den vanliga = lite nya saker att prata om på vägen. Sedan matade jag på Vimse detta, i tur och ordning - smoothie (kanon med mellanmålssmoothies för barn i praktiska påsförpackningar!), havrefras, russin och vatten. Hann nästan hem innan allt var slut, men fick underhålla sonen genom diverse avledande manövrar sista biten. Och för en gångs skull åt han hyfsat till lunch, och somnade sedan snällt till skivan med holländska barnvisor. Men puh, ska det krävas så här mycket?

Om Vincent är utvilad när vi traskar hemåt så kan vi ha riktigt trevliga pratstunder på vägen. Och Claudia är en duktig vagnåkare (vilket Vincent aldrig var som bebis) och kan ligga nöjd en lång stund även när hon är vaken. Så snälla rara Falu kommun, den här 3-timmar-om-dagen-regeln gynnar verkligen inte mitt barn. Låt honom leka och ha roligt, äta när han är hungrig och sova när han är trött. Det är vad jag önskar.

För övrigt så var det vantpremiär i morse, i alla fall för den minsta av oss. Brrr:

Över huvudet har hon sin kaninsnutte. När Claudis blir trött är det numera oftast bara att ge henne nappen och lägga snutten över ögonen så somnar hon. Fortsätt så, kära dotter!