Gnäll gnäll gnäll

Hon kan hon, Claudia. Gnälla alltså. Vissa dagar är det ett konstant gnällande från hennes sida. Hon vill helst att jag ska bära runt på henne då. Vill sitta i knä men inte stilla så det är inte lätt. Helst står hon, mot eller på mig. Idag när jag stod vid spisen och fixade lunch idag så låg hon och klamrade sig fast vid mitt ben. Kära lilla gnällspik.
Mitt byxben var tydligen en trygghet, för hon pillade med tyget och var rätt lugn där nere. Jag var tvungen att sträcka mig efter kameran och fota henne efter en stund eftersom hon verkligen låg helt stilla och bara höll fast mig. Länge. En fas hoppas jag, en mammig klängperiod. Snart spricker hon nog ut i en solig period full av nya kunskaper, i alla fall om man får tolka mångas favorit-bebis-utvecklings-bok rätt, Växa och upptäcka världen...
Dags för "Kategorivärden" i så fall. Nåja, jag läser med en nypa salt. Men boken är bra och mångsidig, hjälper till att förstå och acceptera bebisars utveckling under det första året. Uppenbart är att perioder kommer och går, vissa tydligare medan andra flyter in i varandra. Jag hoppas i alla fall att det blir mindre gnäll här hemma snart, och mer skratt.

kommentarer
av: Theres

Ja fast hon har ju haft eksemen långt tidigare än innan vi började med babysimmet. Tydligt är dock att det blir mycket värre efter att vi har varit på det så det kanske är någonting sånt också?! Jag ska ta upp det på bvc på måndag. Även om det kan vara pälsallergi... Men det hoppas jag verkligen inte. Gosbollarna tillhör ju också familjen!



Jag har också den där boken och läser den som du ungefär. Allt stämmer såklart inte och jag tar den också med en nypa salt. Men just det där att acceptera vad som händer är viktigt! Kanske är det därför Signe är så gnällig också?? Hon ålar också fram till benen och kramar dem haha :D

2011-02-05 @ 15:38:56
URL: http://minbebis.com/blogg/mariatheres

namn:
spara mig

mejl:


blogg:


kommentar:

trackback
RSS 2.0