Efter regnet är det nästan ännu roligare att leka i sandlådan. Tydligen. Här är sandlådan utanför mina föräldrars hus. Riktig gourmetmat, vad det verkar...


Sedan fyllde jag poolen.

Förra helgen var vi med på Sagas barnkalas, Vincent var bjuden bland en hel bunt prinsessiga tjejer. Vi fick massor av godsaker och Vincent ville inte alls gå hem. =) Grattis på femårsdagen, finaste Saga!!!



Jag var tvungen att blicka tillbaka lite. Fem år, redan?! För två år sedan såg hon ut så här, allas vår Saga:



Vi träffade Saga för första gången redan på BB. Hon tog några dygn på sig att komma till världen, den lilla. Men allting stort ska väl börja med kaos, eller? Lilla rara, det känns som häromdagen och samtidigt har det hänt så mycket sedan dess. 7/7 2006...


Första bebisen bland våra vänner. Mest Josefins dotter så klart, omvälvande, men liksom lite allas vår.

Idag får jag välja precis vilket foto jag vill. Och då väljer jag ett föreställande min förstfödda, min Vincent, som promenerar runt på Stora torget en varm sommarmorgon. Han var dryga 14 månader, ungefär som Claudia nu. På tröjan är Bob Dylan, den store. Han som höll konsert på Peace&Love-festivalen i Borlänge alldeles nyligen. Som jag missade. Och snyftade lite över. Tröjan har vi på flerårigt lån av Saga.


De där shortsen grävde jag nyligen fram ur en låda och de hade Claudia på sig härom dagen. Sandalerna går hon också runt i. Vad konstigt det är, att ett barn växer ur och ett annat kommer efter och växer i. Jag minns knappt hur han var för två år sedan, min Vimse. Jag är så mitt uppe i nuet. Barnen är de de är just precis nu. Minnet består bara av fragment. Jag önskar ibland att jag mindes mer. Att jag kunde lägga hela deras existenser på minnet, komma ihåg precis allt. Men det går inte. Så jag får fokusera på nuet och försöka att verkligen leva. Nu.

Det här var sista delen av fotoutmaningen (klicka så kommer du till ett av utmanarens temainlägg där du också hittar till de andra som är med!) så nu blir det tillbaka till det normala igen. Förhoppningsvis håller jag mig ifrån datorn lite oftare och försöker gå och lägga mig lite tidigare istället. Vi får väl se hur det går med den saken.

Jag ska lägga in en länk till den här fotoutmaningen i vänsterspalten har jag tänkt, fast det gör jag nog inte nu. Kan vara kul att hitta hit igen senare, för den som vill. Tills vidare går det alltid att klicka på kategorin "fotoutmaning" här längst ner i meddelandet, brevid kommentera-texten, så kommer alla mina 30 inlägg upp.

Igår gjorde jag det - provade att göra en tofs av Claudias hår för första gången. Den blev inte tjock, men det gick! Gulligt värre.


När Vincent såg lillsyrran ville han också ha tofs i håret, så klart, vilket han självklart fick. Så hade vi två tofsvipor för en liten stund. Innan bådas snoddar drogs ur igen och de fick lite smågalna (fast rätt charmiga) frisyrer. (Notera minstingens klädbyte, en vattenlek senare.)


Och sedan var det sovdags.

I förrgår, torsdags alltså, hämtade Pieter och barnen upp mig på jobbet. Cyklandes. Jag slutade 14.30 som alla torsdagar (fast detta var sista innan semestern) och vi drog vidare hem till Mollyfamiljen för att fira Sandras födelsedag. Det blev väldigt trevligt, ostressigt och smarrigt. Vi fikade, sedan tog vi en promenad och hängde på en lekplats länge, tillbaka för att tända grillen, och så äta ute på gården innan vi hoppade på cyklarna hemåt igen.


Busungarna klättrade nästan mer uppför än åkte utför i rutschkanan, och Claudia satte stegrekord på 33 steg. Fast då var hon allt bra sur efter att Pieter pressat henne lite extra. Sötfian. Barnen fick leka sig trötta, och vi vuxna fick också leka av oss lite för det fanns en stor "vuxengungbräda" där, jättekul. =))

Tack för några trevliga timmar med småprat och barnbus! Jag är så glad att vi lärt känna varandra.

Ja nu blir det en dag sent, men igår bara orkade jag inte öppna datorn. Jag skulle behöva fler sådana dagar/kvällar. Datorlösa alltså. Jag njuter för fullt av andra delen av min semester. Hade två veckor, jobbade sedan två och nu har jag tre veckor ledigt till, tjohoo!

Igår drog jag och barnen till Boysen Beach och mötte upp med vänner. Jag har aldrig varit dit, konstigt nog, trots att det är promenadavstånd hemifrån. Men det fanns inte när jag var liten utan är upprustat på senare tid. Nu har vi i alla fall hittat dit och det kommer helt klart bli fler besök!

Därifrån kommer också nyaste bilden på mig = dagens (dvs gårdagens) tema. Jag hade inte kameran med mig, så här följer några jag (och Linda) fångade med mobilen. Det blir lite fel ordning nu, bara för att få med mig själv först. 


Vincent och Sam sprang runt mestadels nakna och var så där riktigt kompisbusiga och söta. Claudia softade runt, kröp, gick några steg, lekte med pastasalladen länge. Hon somnade så fort hon hamnade i vagnen vid halv två, då hade hon varit vaken länge. När vi kom hem tog Vincent, Pieter och opa det gamla tåget till Grycksbo. Det var nog också en upplevelse. Jag satt hemma ute och drack kaffe. Claudia sov länge i sin vagn. Skön fredag.

Vilken tur att det kom ett vädertema så jag får visa upp en till av alla häftiga himlar som tornade upp sig över oss när vi var nere i sommarstugan på västkusten. Det är allt lite mäktigare väder där vid kusten än vad man oftast får här inne i landet. Jag stod ofta och bara stirrade rakt upp i himlen...


Mäktigt, mycket mäktigt.


Inte alls mycket kvar nu av
fotoutmaningen:
Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Där går han och det är sommar och det är så lugnt och soligt i området. Livet är rätt harmoniskt ibland. När alla bara är och bara liksom trivs.


Iklädd ett av de sju nya paren kallingar som han fick välja själv i affären häromdagen. Toaträningen har blandade resultat än så länge. Vi kämpar på. Vimse är halvt motvillig men gör ändå vissa framsteg.

Vi lockar med "Klistermärkeshuset" som sitter på toadörren nere. Där får han sätta ett klistermärke varje gång han gjort något på toaletten. När han fyllt huset ska han få gå till leksaksaffären och välja sig något fint. Ibland är mutor den bästa vägen, för det här är ett av få trick som fungerar ändå hyfsat bra.


Och så lite hejarramsor och bokläsning och roliga bajssånger och applåder på det, så ska nog det här gå vägen. Förr eller senare. Hellre förr om jag fick välja. Och helst före vi flyger till Italien vilket inte ger oss så där jättemycket tid att tramsa runt på.

Han har två väldigt uttrycksfulla ögon, min grabb.


Och han vet precis hur han ska använda dem för att få som han vill. Eller i alla fall försöka.

Idag hann jag ta en snabb sväng till Bergnils för att bläddra i lite tapetböcker igen. Jag var tvungen att kika förbi eftersom jag fått en ny ingivelse vad gäller Vincents rum. En världskarta med gammalt utseende... Vincent har sedan tidigare fått lite gula och gröna och mörkbruna nyanser på sitt rum, och en gulnad karta skulle ge en fin fond åt de färgerna.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med Vimses rum, mer än att jag vill skapa något som känns. Något som kan få fantasin att spela. Tankarna har gått mot djungler med dolda djur som kikar fram här och där. Blommönster, små fåglar som kvittrar. Jag vet att jag inte vill ha en typisk barntapet, men den ska inte vara stelt vuxen.

Dessutom ligger det här med världskartor på väggen i släkten. Min farmor och farfar hade en stor världskarta tapetserad på den största väggen i sin smala men höga hall. Den var gulnad men drog alltid blicken till sig. Även när jag växte upp hängde en jättestor karta bakom våra huvuden när vi satt i soffan i vardagsrummet. Den hörde till och det var lätt att kolla upp någon plats eller resmål om det kom på tal. Min bror har ärvt kartintresset och han anser att en karta på väggen är en självklarhet. Och så jag då, känner att det där kartbegäret kommer smygande... Så kanske något sådant här (på en hel vägg alltså):


Jag lutar alltså åt de gamla kartorna, eller de som ska se gamla ut. De som är som två cirklar, finns tre st som jag hittat. Kika in hos Photowall.se, MrPerswall.se och YourDecoShop.se.

Men åh vilka möjligheter man har att skapa något smått magiskt med hjälp av fototapeter. Jag kan tappa bort mig totalt bland allt otroligt häftigt inne hos YourDecoShop...

Jag tokskrattar egentligen allt för sällan. Älskar när man gör det, hamnar i ett sånt där superfnissigt tillstånd när allt är hur kul som helst. Men ja, jag kan inte säga när det inträffar. Måste bara vara rätt situation. Så jag har valt ett rätt vanligt förekommande skratt till dagens utmaning.


Varenda gång jag plockar fram kameran och Claudia får syn på linsskyddet som brukar ligga halvt undangömt någon stans, då bara MÅSTE hon krypa och hämta det och sätta det på sin rätta plats på kameran. Jag blir så där full i skratt så att mungiporna åker långt upp och magen börjar småbubbla. Hennes beslutsamhet är smittande glad.

Jag har påbörjat ett nytt projekt, bokstavstavlor! Jag har tänkt göra hela alfabetet. Hittills har jag hunnit ända till A. Tanken är att man ska kunna köpa dem antingen som de är eller byta ut ordet i tavlan mot sitt barns (eller någon annans) namn. Vad tycks?

Jag tycker verkligen att sånt här är jätteroligt. Jag önskar att jag skulle kunna leva delvis på att sälja grafiska tavlor (och annat roligt). Får se om jag lyckas satsa lite mer på det och göra någon vettig reklam för mig. Först ska jag bygga upp ett lite större urval och sedan får vi se vad jag hittar på.

PS. Här kan du kika in mina namntavlor.

Igår hade barnen några minuter på sig mellan att vi kom hem från kalas och att middagen var klar. Och då passade de på att plaska runt i vår egna lilla pöl som visst alltid bildas så fort det kommer en gnutta regn. Det var inte mycket vatten där. Men uppenbarligen tillräckligt. För att skita ner dagens andra uppsättning kläder med sandigt vatten, x2. 

Och visst hade jag kunnat hindra dem istället för att plocka upp kameran. Men hellre att jag låter dem vara glada de minutrarna (och sedan kör en extra maskin innan läggdags).


Inte för att jag förstår tjusningen i att sitta i en kall liten pöl, men tydligen finns det en sådan.

Så här stapplar hon fram, lyckades fånga det på film efter ett antal försök härom dagen...

Jag blir glad av födelsedagar. Det vilar liksom någon magisk glädjestämning över hela dagen när någon nära fyller. När jag var liten var så klart min egen allra mest pirrande, men nu är barnens minst lika stora. Och även andra människor i min närhet sprider födelsedagsglädje åt alla håll. Därför kommer här ett kort på vår senaste födelsedag i familjen, Claudias ettårsdag.


Vi ska på födelsedagskalas idag, alldeles om en stund. Sagas! Hon fyller fem. Känns som det var härom året bara som hon föddes. Fina Saga.

Fotoutmaningen:
Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Medan familjefadern sov bort halva dagen efter att ha jobbat natt, hade vi andra ett uppdrag: Fler kalsonger år lillprinsen. Det går åt måååånga nu vill jag lova. Så jag tog Claudia i Skeppet (det är vår gröna syskonvagn det) och Vincent ville cykla så det fick han så klart, på sin röda springcykel.

Så här fint har vi det när vi promenerar in till stan:



Ett litet klipp till, när Vincent "susar" som han kallar det:



Strax därefter sladdade Vincent på en grusväg och ramlade omkull och skrapade upp ett minisår på knät. Grät. Då fick han kramar, russin, napp och åka vagn. Då blev allt bra igen. Var tvungen att filma dem en liten snutt när de satt i vagnen...



På stan shoppade vi kallingar (och varsinna paret mysbyxor & solbrillor). Sedan kollade vi in leksaksaffären (Vincents önskemål) och därefter gick vi till CaféVi3 och beställde in pannkakor (åt barnen) och rostbiffsallad (åt mamman) och hade sååå trevligt så. Tydligen gillar Vincent majs:



Sen gick/cyklade vi hem igen och pausade bara för att leka lite på en lekplats. Trevlig egentid med barnen (utan skrik och gnäll och allt för trött morsa), fler sådana dagar tack!

...för det som hänt i Norge. Sådant ska inte få hända. Ta hand om era barn! Var närvarande, kärleksfull, prata mycket. Uppfostra dem till fina människor! Om alla barn hade föräldrar som älskade dem och respekterade dem fullt ut skulle det finnas bra mycket mindre hat och våld i världen.

Såvitt jag kan minnas så har jag aldrig plockat smultron och trätt på en tråd. Förrän i år. Diket var fullt av de små guldbären (smultron är snudd på det godaste jag vet) så jag plockade snabbt handen full och trädde på ett strå. Njöt dem i solskuggan på altanen. Ingen fick smaka.

Fortsättning på vår västkustvecka. Tredje dagen hade Emanuel och Nina anlänt och vi körde till Havstenssund där vi åt lunch en trappa upp med helt ljuvlig utsikt. Sedan strosade vi runt, kikade på båtar, åt glass, gick på akvarellvernissage och insöp atmosfär ända tills värmen tröttade ut oss.


Det bara kryllar av sådana här underbara små samhällen utefter västkusten. Det är något helt speciellt och så mycket sommar det kan bli för mig. Strosa utefter kala berg, på bryggor och kolla på båtar med solen gnistrandes i havet och måsar som svävar högt över röda sjöbodar och vita villor.

Förresten hann Pieter med en till sak den här dagen - en springtur på morgonen. Så här såg duschen efteråt ut (Vincent tyckte det var riktigt roligt):


To be continued...

Det finns inga överraskningar att hämta här, jag gissar att det är rätt uppenbart för de flesta vad jag är beroende av. Förutom självklara barnen och sambon så är det dessa tre saker jag verkligen inte kan hålla mig ifrån och som jag lätt överdoserar:


Alltså:

Suck, av någon helt outgrundlig anledning lyckas jag inte få med länkarna till de fem sista. Fattar inte vad felet är, så här kommer de löst istället, utan inbyggd länkning:

anaiah.blogg.se

mittharligaliv.blogg.se

blossa.blogspot.com

kakkakaffe.com

mandarinklyfta.se

När jag var liten var vi alltid i Bohuslän om somrarna, i alla fall någon vecka. Det är vi fortfarande. Vi måste bara ha vår västkust, vi:


Det var 1982 det, sommaren jag skulle fylla två. Överst tillsammans med lillebror, mamma och pappa. Sedan en typiskt badstrand vi kan besöka om somrarna, med den orange båten Gustav som vi fortfarande åker ut på havet med. Tredje kortet är jag och min bror, troligtvis på Raftötången (min fasters sommarställe) och sist jag och min mormor!

En gammal klasskompis kusins fru (hihi) skriver C-uppsats om marknadsföring i bloggar. Tänkte hjälpa henne att sprida den här enkätundersökningen som du mer än gärna får fylla i! Jag gjorde det just, gick på ett kick: Till enkäten! (du har till 27/7 på dig)

Jag har också skrivit C-uppsats men jag tror knappt det fanns några bloggar på den tiden. Och det var ändå bara några år sedan. Min uppsats (i Mediekommunikation) handlade om relationen mellan reklambyrå och kund. Jag har inte läst den sedan dess, borde nog leta upp den och skumma igenom så jag får se vad det var för något jag skrev egentligen. Så här med lite distans. Eller vill jag det?

Dagens tema i fotoutmaningen är ju bara som gjord för att diskutera hårfärger. Mina två avkommor har ju fått varsinna färger. Vincent har Pieters kopparröda vackra, och Claudia är sommarsvenskt blond precis som jag var som barn. De är ju bara för fina ihop. Tycker stolta morsan.


Tilläggas kan ju (även om det är en smula överflödigt) att de även ärvt tjocklek på hårmanarna. Claudia drog väl nitlotten där, fast å andra sidan var jag rätt långhårig redan till tvåårsdagen så det ska nog ordna till sig. Dessutom tycker jag om att hon är (och har varit ännu mer) så bebiskal. Det är supermysigt. Lika mycket som jag tycker om hur cool Vincent såg ut i sin punkfrilla när han låg helt nyfödd i glasvagnen på BB.

Det är mina två olika det.


Fotoutmaningen:
Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Efter middagen plockade jag fram vattenbanan åt de rätt så griniga barnen. Genast blev det andra miner. Den här banan hittade Sandra åt mig på loppis för ett litet tag sedan, för en riktigt billig penning. Exakt en sådan som jag varit ute efter! Det lönar sig att prata om sådant man vill ha. =D 

Vincent och Claudia älskar vatten så länge det (vattnet alltså) är varmt. Sjöar, hav och kalla pooler är ingenting för dem. Men är det varmt så finns det inget i världen som kan hålla dem ifrån vattnet. Claudia skulle fortfarande helst av allt vilja spendera sina dagar omväxlande ståendes vid handfatet på toan med kranen på full sprut, och omväxlandes sittandes i en liten varm pool med några byttor. Tur att det är sommar.

Vi kör på nu igen med blöjfritt på dagarna för storpojken för att försöka få honom att gå på toaletten. Vi brukar lägga ner försöken rätt snabbt eftersom Vimse inte bryr sig det minsta om han sitter i en stor pöl, och inte visar något som helst intresse för att ta sitta på den där tråkiga toastolen. Han liksom bara vill fortsätta vara blöjbarn för alltid. Känns det som.


Men som sagt, nytt försök nu då när vi är hemma och det är sommar och inget dagis och allt det där. Hittills har vi varit rätt modstulna, som igår när sonen utan att överdriva kissade ner tio par kalsonger och byxor. Fast så kom också första framsteget på kvällen när Vincent satt på pottan (vi har toaring nere och potta uppe) länge medan jag läste en spännande saga för honom. Han var allt rätt stolt när han fick spola ner pottinnehållet i toaletten. Och så fick han en leopardmönstrad penna som belöning.

Fast i morse hamnade allt i byxorna igen, ett par gånger om redan innan jag hunnit iväg till jobbet.

Vi har testat rätt mycket, bland annat olika former av belöning och lockelser, försöker inte göra så stor grej av det hela, eller ATT göra en stor grej av det. Rumpan bar. Bara kallingar. Kalsonger och byxor. Kissa-på-busken-erbjudanden, sitta själv eller med sällskap. Ja... vad nu då? Det är som om han inte alls förstår att han är på väg att kissa, trots att han på andra sätt är väldigt medveten. Som att han alltid går undan för sig själv en stund när han ska bajsa.

Någon som har något tips?

För ungefär en månad sedan flyttade vi från en hyrestrea på andra våningen nästan mitt inne i stan till ett inte allt för slitet kedjehus från 70-talet i det trevligaste och mest barnvänliga området i utkanten av (och på rätt sida) stan. Vi har nästan inga flyttkartonger kvar att packa upp, och har redan bott in oss rätt bra. Men vi har nog en del projekt framöver, även om skicket mest är fint.


Det som är liksom allra bäst, och som jag längtade mest efter innan - det är det här med att kunna öppna alla dörrar och låta barnen springa ut och in. Egen trädgård, markkontakt, frihet. Hela familjen älskar det. Inklusive (numera ute-) katten.

Claudia kan bli så arg så arg. Ibland för nästan ingenting. Hon har uppenbarligen ärvt mitt humör, även om jag kan kontrollera mitt nu för tiden. När jag var liten var det inte lika lätt. Hon har dessutom ärvt min ilsket rödflammiga panna som framträder när hon blir tillräckligt upprörd. Den har jag kvar. Försökte fota den förut men det var inte så lätt, kan anas i alla fall...


Vincent är ju inte sämre han, humörsmässigt menar jag. Fast han har i alla fall sluppit rödflammigheten.

Ehum alltså jag hade ju inte riktigt tänkt att alls sitta vid datorn ikväll. Men vi vet väl alla hur det brukar sluta... Jag skyller på henne, hon som tog sju steg idag.


Inte helt kul hela tiden alls. Rätt läskigt också faktiskt. Så sluta ställ mig här hela tiden nurå mamma, det är högt! Och vingligt!

Här kommer ett par små filmer. Ingen på när Claudia går (nåja, tar några stapplande steg), för det har jag inte i mobilen. Det lyckades vi fånga med riktiga filmkameran, men det är lite för avancerat för att jag ska lyckas lägga upp. Än i alla fall. Men jag filmade i alla fall det första fantastiska som hände idag, nämligen att hon stog helt själv i det fria, längelänge, och flera gånger. Det som gjorde att hon kunde ta de där stegen sedan.



Och så en liten snutt från tågresan mot sommarstugan för en dryg vecka sedan. Russinstund medan pappsen sover:



Imorgon är det slut på min semester, i alla fall första delen av den. Ska jobba i två veckor och sedan har jag tre veckors ledigt till. Inte illa alls. Förresten blev stegrekordet på minstingen sju. Får se hur mycket Pieter övar med henne imorgon medan jag sitter i mitt bås. Och får se hur fort det går nu, om hon tar fler för varje dag eller fegar ett tag.

...tog hon sina första steg! Pieter fick henne att gå fyra (som jag missade, grrr). Då gick jag ut och vi hejade på henne för fullt. Rekordet slog hon med fem steg! Wohoo, go Claudis! Go Claudis!


Jag som hade tänkt lägga upp en filmsnutt på när hon står. Och så bara går hon vidare. 17 juli noterat. Första stegen.

Så stod hon i säkert nästan halvminuten idag på förmiddagen. Flera gånger. Hälften av dem gallskrek hon. Tydligen är det inte jätteroligt, konstigt.

Det var en rätt fin stund över huvud taget, i vår lilla trädgård. Barnen plockade bär, för Claudia var det nog premiär på att plocka själv från egen buske och stoppa i munnen. Pieter hann till och med läsa en stund i vilstolen. Själv satt jag inne och betalade räkningar. Någon ska väl göra det också.


Och så sprang jag ut med kameran några vändor emellanåt, så klart.

Jag har shoppat en del begagnat på nätet på sistone, åt barnen alltså. Fina kläder lite billigare, och dessutom kanonbra ur miljösynpunkt. Tänk vad Internet är bra egentligen, och sidor som Tradera och Blocket och Loppi med flera. Intresset för begagnat - och tillgängligheten - har bara skjutit i höjden. Man vill nästan shoppa lite extra bara för att det är så bra, haha.


Dessutom blir nog sambon lite gladare också när jag köper barnkläder som inte utarmar plånboken. ;)

Tänkte bara visa bröllopstårtorna som jag gjorde åt min kollega och hans (numera) fru precis innan vi for på semester. Innehållet var lika i alla - ett lager hallonfärskostmousse och ett lager vit chokladmousse. Blev visst riktigt smarriga har jag hört.


Jag gillar att jobba i vitt. En av tårtorna har två ihopflätade hjärtan i gammalsilver mitt på. Jag ska lägga upp lite fler bilder på min tårtblogg, fast inte nu. Måste sova lite också.

Idag var det lite småkyligt här hemma i huset. Tyckte iofs inte Pieter som ändå gick i shorts och t-shirt och ställde dörrarna på vid gavel. Barnen råkade hur som haver bli matchade i osomrigt svart och rött.

Ställer man upp framdörren och ser den stora kuta ut så är det högst troligt att han snart drar fram sin numera nästintill urvuxna springcykel och tar några varv runt sandlådan.

Och ser man därefter den lilla krypa ut så vet man var man har henne inom några minuter - i förrådet på väg upp i antingen stora vagnen eller cykelkärran.


Hon ska bara upp numera, överallt. Blir fly förbannad om hon inte lyckas, vilket hon ändå oftast gör. Helt säkert känns det inte att låta henne klättra fritt, så jag följer henne ofta rätt tätt i hälarna. Fast nog låter vi henne bra mycket numera, hon håller för det mesta ett stadigt tag någonstans.

För övrigt är det nog dags att plocka fram och öva lite mer på Vincents stora "riktiga" cykel tror jag visst. Det känns som att de små hjulen på springcykeln snarare gör det vingligare för honom nu när han nästan vuxit ur den.

Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Min familjs sommarstuga är en mysig gul liten stuga med vita knutar, på västkusten nära havet. Det är lite lagom semesterprimitivt och en bra avgiftning från tv och datorer. Till och med mobiltäckningen är dålig eftersom stugan ligger mellan två bohuslänska berg. 

Jag måste ha min vecka där varje sommar, och hellre mer vilket jag kände i år ännu mer än vanligt. Måste ha en dos av salta hav och vindar, kala klippor, mysiga kustsamhällen, en sväng eller två med lilla båten Gustav på havet till en nära strand...

Vi steg upp i ottan förra torsdagen, 7/7 och klev på tåget tidigttidigt. Kom fram lagom för lite eftermiddagsfika, sedan middag, läggdags för barnen och utpustning med te och bulle för oss andra. Jag hade längtat, äntligen framme! Det kommer bli fotorace, först ut tågresan och första lugna dagen i stugan...


Som vanligt följer fortsättning senare.

Det är så fint att se hur nära barnen är sina mor- och farföräldrar. Det finns klara fördelar med att bo i samma stad. Det representerar dagens tema för mig.



Fina ungar med mormor och morfar i sommarstugan. Nu är jag nog ikapp va?! =) Imorgon ska jag försöka mig på ett självporträtt i svartvitt.

Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Det var en dag i februari i år. Vincent var sjuk och grinig, uttråkad på att vara hemma så jag tog med honom till närmsta skolans lekplats, helgtid är det fritt fram för småttingar. Tappert att klättra runt i tjocka vantar och bylsig overall bland snöklädda däck och isiga stålrör.

Just hemkommen från en vecka på västkusten, med många fina otroliga himlar i kameran. Bland annat denna som visade sig sista kvällen innan vi tog tåget hem. Den får representera ljuset:


Det kommer säkert dyka upp lite fler fina himlar framöver, jag är svag för fina moln. Nu när jag är tillbaka till datorvärlden igen. =) Fast det har allt varit skönt med en paus. 

Nu ska jag bara komma ifatt med fotoutmaningen så dyker det upp en heeel del Bohuslän sedan.

När jag inte har semester eller är föräldraledig eller leker i sandlådan eller sitter hemma i tv-soffan med datorn i knät... då gör jag mest annonser. Och småäter. Och dricker te och kaffe. Framför datorn.

Det får bli en halvdassig bild idag med, fotad med mobilkameran (som visserligen är helt okej för att vara just en sådan). Från mitt lilla bås på jobbet.


Det här är en nyttig version av jobb-snacks. Även sämre varianter förekommer, men jag försöker äta bra nu. Eller ja inte NU nu för nu är det semester, men annars så. Och äta måste jag, får jag inte knapra på något alls så blir jag en riktig surpuppa.

Fotoutmaningen continues (men tar nog några dagars paus hos mig nu, fast jag lovar att jag tar igen förlorade dagar sedan).

Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Idag får det bli lite webcam-nostalgi. Kommer ni ihåg vilken usel kvalité det var på alla webcambilder för bara några år sedan? Här är Karin, Emanuel och jag som tokar oss. Och har rätt roligt på köpet. =))


Minnen minnen minnen. Kom tillbaka till stan, Karin!

Det allra mest självklara. Barnens självklara skratt, de som får hela deras ansikten att lysa upp. Ögonen att glittra.


...gör mig glad.

Jag köper inte mycket till mig själv. Eller det är väl inte sant riktigt eftersom jag tycker det är hur kul som helst att köpa åt barnen, så det kan ju räknas som att jag köper till mig själv. Fast till dem. Hur som helst, nu har jag köpt en grej till bara mig, ett armband. Ihoppysslat och målat av Matilda Salmén, min favoritbloggare och hemliga idol (hihi). Hon är barnboksillustratör, men bl a säljer hon även smycken. Kika in på hennes blogg!

Härom dagen damp det här fina lilla paketet ner i min brevlåda:


Mitt specialbeställda namnarmband. =) Tack Matilda, det är jättefint!

Dagens fotoutmaning har titeln "dagens" och då måste jag bara snyfta lite över att mina dagar inte blir lika färgglada resten av året. Jag får (och har alltid fått) KFUM:s årskalender av min mormor. Klistrar upp varje månad och drar av dagarna. Men i förra veckan hittade Claudia kalendern och efter det är resten av årets månader spårlöst försvunna. Uppätna? Gömda i någon låda? Vem vet. 


Det var dagens dag det.

Dag 1: Självporträtt - Dag 2: Favoritpryl - Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby - Dag 5: En gammal bild - Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp - Dag 8: En favoritbild - Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad - Dag 11: Tokigt - Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus" - Dag 14: En vinterbild - Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt - Dag 17: Ett ögonblick - Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag - Dag 20: Tema "olika" - Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende - Dag 23: En sommarbild - Dag 24: Detta gör mig glad
Dag 25: I all hast - Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt - Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder - Dag 29: Nyaste bilden på mig själv - Dag 30: Valfri bild

En klar favorit är det här fotot på min lilla fina familj, taget 10 juni 2010, när Claudia var precis en vecka gammal.


Den sitter uppe på väggen som förstoring, så klart.

För ett antal år sedan (fem kanske?) hoppade jag in som tillfällig fotomodell för Högskolan Dalarnas programkatalog. Det var kompisen Tomas som drog dit mig, och så var det ytterligare en tjej. Roligt var det. Och när jag ser tillbaka nu så inser jag att jag var smal. Tyckte inte det då. Man får lite perspektiv på kroppen, två barn och rätt många kilo senare. 


Och håret var rätt långt, kanske sparar dit igen. Det är som riktigt långhårig jag känner mig som mest hemma...

Resten av deltagarna i utmaningen hittar du hos utmanaren HÄR.

Oma och opa har hyrt en stuga vid Rogsjön i byn Rog strax bortanför Bjursås, bara några mil från Falun. Vi följde med dit ett par dagar och njöt av sjöbrisar och skogslugn. Väldigt trevligt. Här är lite av vad vi har pysslat med de senaste dagarna:


Svensk sommar är liksom bara aah. =)

Tema "grön" får representeras av inget mindre än en solhatt. Vincent fick den av mormor och morfar sin första sommar. Claudia använde andra solhattar sin första sommar, denna drunknade hon i. Två månader yngre på året som hon är.

Häromdagen lyckades jag få Claudia att sitta i sjövatten efter lite tillvänjning. Båda barnen är annars riktiga badkrukor när det kommer till naturligt (=kallt) vatten, men älskar att bada i pool.


Och ja, hatten är allt bra liten för henne nu. Men den är den enda med band som fortfarande nästan passar. Måste sy i band i den hatt hon fick på sin födelsedag, för den åker av så fort man sätter på den. 

Jag var tvungen att leta fram lite kort på Vincent i samma hatt, men här är han alltså nästan året yngre. Fyra månader gammal närmare bestämt. Och ville redan sitta upp i vagnen. Inte så konstigt att vi bytte till framåtvänd sittvagn redan när han var 5-6 månader, för att ligga ner och titta på mamsen och pappsen var det sista han ville.


Fotoutmaningen fortsätter imorgon! =) 

Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

När jag var nitton månader gammal fick jag en lillebror. Mitt första minne (ett av få tidiga) är en ögonblicksbild av hur jag går strax bakom vår grannfru, går iväg från mitt dagis på den lilla gången mot grinden. Min bror föddes nämligen mitt på dagen och grannfrun fick hämta upp mig på dagis och köra mig till BB där mina föräldrar var. Det måste ha känts alldeles oerhört konstigt och stort för mig, för att det korta minnet ska ha etsat sig fast.


Här är jag och min pappa Lasse som håller lillebror Emanuel i famnen. Vi står utanför gamla, nyligen rivna, kvinnokliniken i Falun. Här kan du läsa mitt hej då till huset både jag, min bror och även Vincent föddes i.

Tjaa, jag gör ju tårtor ibland. Kör på den för min hobby. =) Här hittar du min tårtblogg, eller kika in under kategorin tårtor / ätbart här på bloggen. Just nu håller jag på med bröllopstårtor åt min kollega. Det ska bli fullt av vita sockerblommor.



Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Som förälder definieras man liksom genom sitt första barn. På föräldraforum är det barnen som skapar identiteten, och oftast hittar man dit i och med första barnet. Jag är glad att min förstfödde fick sin pappas vackra hårfärg. Glad att han var grabb (kände mig mer som en pojkmamma redan innan). Glad att han var och är just han. Min Vincent.


Han är familjens lille diktator för tillfället, anser att han bestämmer det mesta. Bryter ihop ett par gånger per dag. Men resten av tiden är han så smart och fin och sprallig och påhittig och full av energi. Den förstfödde. Min stora lilla treåring.

Vincent idag: "En gång när jag var liten då vaknade jag, och då växte jag upp och blev en mamma. Sen blev jag liten igen och då bestämde jag att jag blev Vincent."

Tog dottern med mig till Signe och Theres en sväng på eftermiddagen.

Det är lite som semester att ta med sig bara ena barnet någonstans. Som igår när jag och Vincent gjorde stan. Eller som idag när jag och Claudia cyklade iväg. Med ett barn blir det mesta lätt och barnet blir gladare och jag känner att jag hinner med och kan fokusera. Jag älskar att umgås hela familjen. Men de här stunderna behövs. En förälder - ett barn.

Jag har så klart en väldigt uppenbar favoritpryl, precis som rätt många av de som kör fotoutmaning i sina bloggar (som Olicka, Ingenvanligdag, Mandarinklyfta, NinaRuthström, Kakkakaffe, Sockergrynet m fl.) och det är min kamera. Därför valde jag inte den. Men den är mig allt bra kär, min Canon.


Annars stod iPhones högt på favvolistan hos rätt många utmanare, liksom datorer och köksredskap. Kika in till lite andra deltagare i fotoutmaningen: 

Nina, Carina, Lotta - Oh lovely, Rijo,Fröken K, Matilda,

När jag var sex år följde jag med min pappa på en jobbresa till Gambia. Det var hur häftigt som helst att se Afrika som sexåring och jag har många tydliga minnen från den resan, både bildminnen och smak- och luktminnen.

Som t ex när vi blev bjudna på klotrunda pannkakor hemma hos en gambiansk familj. Eller när vi såg ett så enormt träd att mina armar bara räckte runt en tjugondel av stammen. Eller när en stor ödla sprang på murväggen utanför vår hotellbungalow. Eller när vi besökte en skola där min pappa visade solspisar och barnen gav mig presenter. Eller när vi var på stranden, sanden var stekande het och vi köpte färsk papaya och mango varje dag av kringpromenerande försäljare. Eller när vi åkte båt över floden och såg alla stora pråmar fyllda med jordnötter. Eller när vi var i en öppen djurpark och aporna sprang lösa runt våra fötter.

Jag köpte med mig några saker hem, bland annat den här lilla trästatyn som jag verkligen älskar. Den tappar hornen lätt så det ena har ibland varit utbytt mot en ersättare, men nu har den sina ursprungshorn igen. Den har så mjuka, ståtliga former, är så len och levande, och så fin i sin mamma-barn-närhet.


Hela fotoutmaningen hittar du här.

Precis innanför dörren hos oss ser det ut så här just nu.


Lampan tyckte jag var ful när vi flyttade in men den lyser så mysigt om kvällarna att den får vara kvar, i alla fall tills vidare. Jag är så in i norden trött på ek, men vi kan inte börja vårt husägarliv med att byta ut alla våra möbler (inte för att allt är ek, men vi har en del), så hallmöblerna har bara fått flytta in.

Ja man kan väl lugnt säga att det är dags att köpa nya sandaler. Så det var väl tur att jag hittade ett par idag när jag och Vincent gjorde stan. Han fick ett par också. Han har visserligen sina Batman-crocs, men jag tycker han ska ha några riktiga skor också. För längre utflyker.


Trevliga timmar med sonen min för övrigt. Vi hämtade upp en namntavla hos Printeliten, köpte ny bubbelpatron till SodaStreamern, lokaliserade och inhandlade ett stort vadderat kuvert, provade sommarskor och köpte sandaler åt oss båda, köpte lite barnkläder (bl a ett par pyamasar åt Claudia) på Lindex rea, och så lunchade vi på Café Vi3.

Jo och så var vi till min revisor och skrev på lite papper också. Eller jag skrev på papper och Vincent ritade på sin hand. Spindelnät ritade han, som vanligt.

Jag och Claudisen fotade av mig, jag vänder ofta kameran åt andra hållet. Hur ska man annars få vara med på kort när man ständigt är på fel sida linsen? Det är helhärligt att bo i hus nu och ha den här friheten och direkta tillgången till ute:

Jag bestämde mig just för att vara med på en fotoutmaning som pågår hela juli. Hittade den hos min kompis Icka, och har spårat den till Ingenvanligdag.blogg.se så kika in dit om du är sugen på att haka på eller bara nyfiken på allas bilder!

Så här ser utmaningen ut:

Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema "grön"
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema "ljus"
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema "olika"
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema "två"
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Roligt! Jag är peppad.