Idag var vi till BVC för Vincents 4-årskontroll. Den gick mest bra även om han vägrade rita och synkontrollen gick sisådär. Resten klarade han galant - balansgång, tal, räknande, pärlande osv. Han är nu 105 cm lång och väger 17,2 kg. Claudia ville göra allt storebror fick göra (inkl ritade teckningen han vägrade) och är nu 85,5 cm lång och väger 13,3 kg. 

Sen lekte vi en stund på öppna förskolan på Familjecentralen (där också BVC finns), och så cyklade vi (dvs jag) hem till mormor och morfar där vi fick lunch, Claudia sov sin middagssovning och Vincent lekte järnet. Drog hemåt lagom till Pieter slutat jobbet. Sedan plockade jag ut fina pinnar ur buskriset jag klippt bort från häcken jag tänkt gräva upp, och satte fjädrar i det. - medan barnen lekte i sandlådan med sina nya trädgårdsredskap. Vincent grävde ner en skatt (en del till traktorn) som han inte hittade igen så Pieter fick hjälpa till att leta.


Åt linssoppa till middag, hoppade lite dass, läste sagor för trötta barn, flyttade in påskriset i vardagsrummet, tittade på Friends och åt chips (ja jag fuskade och tänker göra det imorgon kväll igen, men ska verkligen försöka skärpa mig allra senast måndag igen, må den här influensan försvinna ur min kropp någon gång!!!) En rätt vanlig fredag.

"Hoppa på dass, hoppa på dass, hoppa på dass" låter det från Vims när han hoppar på sängar. Det betyder så klart "hoppa madrass" och är något kidsen kokat ihop på dagis. Jättekul tydligen. Claudia härmar så klart.


Madrassen på Vincents säng hade f ö rymt in till vårt rum på morgonen. Den låger under sängen och kuddar, täcken och filtar täckte sidorna runtom för att bilda en lappkåta. Mysigt där inne bland allt damm tydligen.

F ö igen, jag ser verkligen fram emot att få renoverat inne hos sonen min. De beiga tapeterna gör mig så trött bara.

Det gror i vårt köksfönster! Små blad har börjat leta sig upp ur jorden. Tänk om vi faktiskt lyckas driva upp tomater, det skulle vara hur kul som helst! 


Jag som mest dödar växter, kanske kan jag lyckas bli en hyfsad trädgårdsmästare med lite övning. Jag hoppas! Jag vill!

Hittade de här två bilderna på barnen i sina Stokkestolar. Bågen är samma men de har fått varsin stol, de följer ju med upp i ålder eftersom man kan ta bort bågen och flytta ner både sits och fotstöd. Nästan lika gamla barn. 


Andra delen av årskrönikan är på väg, på tal om ingenting. Men den tar sina kvällar. Jag vill inte sitta jättelånga stunder (sitter tillräckligt länge som det är) men hoppet lever om att den kan komma upp innan april. Haha.

Så som man vill att reklam ska vara...


Hälsa på hos Leklust och Villervalla. Mer unisextänk i reklamen tack!

Har lagt till "trädgård" som en kategori att klicka på under HUS/HEM här uppe i listen längst till höööger.

Lättare att hitta, för er och för mig.

Efter gårdagens och dagens regn och så lite sol på eftermiddagen så ser det just nu ut så här i vår lilla plantering på framsidan. Väldigt spännande att se vad det blir av alla lökarna som jag och Vincent tryckte ner i jorden i höstas.


Och se där, första blomman på väg upp!

Gudrun Sjödén gör min mammas favoritkläder. Jag gillar färgerna och stilen ofta, men de gånger jag provat något plagg har de inte suttit så bra på just mig. Det blir väldigt tydligt hur mycket modellen/snittet är viktigt för känslan av ett plagg, inte bara färgerna och mönstren.

Nu har de släppt sin sommarkollektion för året och där finns massa fint! Dyrt också, men egentligen är det mycket bättre att köpa få dyra plagg av bra kvalité som håller länge. Svårt att beställa på nätet bara känner jag eftersom jag vet att deras modeller kan vara lite problematiska för mig (eller min stil).

Fast kanske kan jag inte riktigt låta bli. Vi får se när jag har sparat ihop till en uppdatering av sommargarderoben. Jag skulle i alla fall gärna se ut så här i sommar:

Kanske blir en liten beställning kanske. Jag är sugen på de zickzackmönstrade linnena och linneklänningarna. Kanske en svart ärmlös klänning med ett ceriserosa långlinne under... Här finns den fina webshoppen för den som vill kika: Gudrun Sjödén.

Två bilder från vår Stockholmsresa, ur mobilen. Två sovande Claudisar. En är den envisa Claudia som vägrade ligga ner i vagnen och därmed somnade helt upprätt sittandes. Fotad i höjd med Sergels torg. En är den sjuktrötta Claudia som somnade så fort vi klev på tåget hemåt. Med för-mig-nostalgiska barnbiljetten som rekvisita.




Lillhjärtat.

Dags för film igen va?! Det här är från i morse när Claudia provsatt extrabarnstolen och barnen fortfarande var morgonruvsiga i håret och hade pyamasar på. Vincent sjunger en hel del och nu har även Claudia börjat sjunga så man känner igen vad det är.



Sedan bytte vi om till dagkläder och traskade över till mina föräldrar där vi spenderade resten av dagen. Lekte lekte lekte, ute och inne, åt och fikade, pratade, och lekte lite mer. Och så cyklade Annette och Vincent till affären medan jag och Claudia cyklade åt andra hållet för att hämta upp lite trädgårsredskap som vi får överta från vänner till mina föräldrar som just sålt sitt hus.

Pieter anslöt efter jobbet lagom till middagen. Just nu är han uppe och nattar barnen, jag gissar att han somnat själv. Det brukar vara nästintill ofrånkomligt. Gäääsp.

Ja nej, vad ska man säga... Jag behöver vår, solljus och värme för jag måste få bli frisk! Suck på det här. Jag är ju inte direkt motiverad att äta bra kan jag säga. Så det går... halvdant. Jag vill HA helt enkelt. Jag gör mitt bästa och håller ut och hoppas det här snurrandet runt 79 inte börjar peka mer uppåt innan jag hittat rätt bana igen.

Fredag idag och veckans enda lediga dag för hela familjen. Och den var en fin en. Solig och bra och precis lagom aktiv, spontan och familjig.

Hela familjen kom hem samtidigt idag, för en gångs skull. Pieter gick in och satte igång med maten direkt, och jag och barnen dröjde kvar ute ett tag. Jag passade på att fota trädgården på framsidan så här medan den är i sitt alldra mest kala läge. Måste komma ihåg att fota lite på baksidan sen också.

Barnen lekte med våra nya Blocket-fynd - en trehjuling för 180 kr och på köpet fick vi en liten traktor med släp. Och Vincent är fortfarande väldigt förtjust i sin numera väldigt lilla springcykel som Claudia ska få ta över när vi sänkt sadel och styre. Då blir det riktig cykel för hela slanten, han lärde sig ju cykla redan i höstas - med starthjälp.


Vincent uppfann ordet "racerromare" vilket man tydligen blir om man har en traktorsläpslåsgrej i sin hjälm. Båda barnen hann vara sådana en liten stund var. Sen gick vi in och åt kyckling. Kvällen bestod av bad för barnens del, sedan läste jag saga (och somnade nästan... flera gånger om), och så lite Biggest Loser på tvn och en kanna te.

Nu stänger jag ner datorn (som jag haft på för att göra en inbjudan till Vimses 4-årskalas) och tänker låta bli den imorgon. Det är nämligen min och Pieters enda lediga dag tillsammans den här veckan. Undrar vad vi ska hitta på? Städa kanske. =))

De där minutrarna när man egentligen inte har tid att ta fram kameran, de som inträffar mellan första frukosten som mest är ett mammarejs för att hinna få i sig själv något ätbart mellan vällingblandande och äggkokande (den andra frukosten får de på dagis) och ytterklädespåklädningen. Pusta-ut-andet innan nästa kamp, liksom. Så vill man bara fota sin gamla tröja på dottern och knäpper av några kort, och fångar av bara farten en son som lyfter tyngder (en hantel blir en hel skivstång).


Overallerna ligger redan redo på hallgolvet. Kom igen nu kids, dagistajm! Nu är vi lite sena. Igen.

(Och nej det här inlägget gjorde jag inte nu på morgonen, jag var som vanligt förutseende nog att tidsinställa ett inlägg redan igår kväll. Så nu vet ni det.)

Jag har haft en dålig vecka vad gäller nyttigheten. Fuskat lite, småätit lite, ätit både wienerbröd och bulle till fikamötet på jobbet, köpt ett par chokladbitar för första gången sedan årsskiftet. Det är okej med bakslag ibland, bara man tar sig upp igen. Jag skyller på tre veckors influensa med hosta (som fortfarande inte är helt borta). Grejen är väl att det egentligen varit en specifik sak som jag längtat efter, långt mer än allt annat... 

Hembakt nybakt grovt och fröigt bröd, rykande varmt med smältande smör...


Ikväll gjorde jag det, bakade mitt efterlängtade bröd. Äter det jag längtar efter så jag slipper fylla på med substitut, sådant jag tror att jag är sugen på och "måste ha". Jag saknar verkligen bröd, mackor. Så nu fyller jag på behovet för att kunna ta nya tag. Och imorgon tänker jag träna igen för nu får de här sjukdomsveckorna faktiskt ta att vara över. Nästan frisk är jag. Nu kör vi!

Det är nu det gäller, nu (äntligen) ska jag bli en trädgårdspysslare! Jag som knappt kan hålla liv i vanliga gröna krukväxter tänker bli en påtare och knipsare och vattnare och fixare. Nu har jag en trädgård och nu står jag för första gången inför en trädgårdssäsong. Och har det roliga uppdraget framför mig att planera vad jag vill ha där, och samtidigt ta reda på hur jag ska gå till väga för att få det jag vill ha. För jag kan... ingenting.

Jag tänker i alla fall gräva upp den sorggliga Ölandstoken till häck som vi har och istället plantera ljuvligt doftande vita smultronschersmin. Sen vill jag gärna ha en del rosa och rött att kombinera det vita med, och gärna mycket ätbart.

Pioner är fina, vallmo älskar jag (ska se om jag kan plantera om de rosa som redan växte i vår rabatt i somras), körsbärsträd är to die for, lite luktärt och rosor gärna, och så mera ätbart i form av tomater och krusbär. Och jordgubbar icke att förglumma, och massa smultron, och kanske ett plommon- eller äppelträd. There's no end to the possibilities...


Alla bilderna har jag googlat fram, men i fortsättningen hoppas jag kunna fota min egen trädgård. Idag blev det plötsligt varmt efter några riktigt kyliga dagar på gränsen till minus. Vårkänslorna spirar och jag traskade på lunchen iväg och köpte små drivhus och diverse frön, så nu får vi se om jag kan få till att förså tomater och vad det var jag norpade åt mig. Måste köpa jord bara, sen kör vi!

Tre dagar på skidspelen. Vi började alla dagarna med gratis lunch i vip-tältet. Det mesta av tävlingarna såg vi från vip-läktaren (och jag är medveten om att jag använder ordet "vip" väldigt mycket nu, haha). Claudias sovtid var alldeles passande just när dagens första tävling drog igång så hon sov i sin vagn medan vi andra hejade.  

Jag var ju tvungen att knäppa lite kort på skidåkare och sista dagen hade jag teleobjektivet med mig så jag kunde komma lite närmre. Här kommer lördagen och söndagen i bilder.


På lördagskvällen följde jag med Lasse till skidspelsmiddagen som hölls i vip-tältet. Han var inbjuden i sin roll som vice ordförande i kommunfullmäktige i Falun (även därför han fått biljetter till skidspelen). Vi satt bra i änden av ett bord ganska så i mitten. Vid bordet framför mig till vänster satt flera av herråkarna (Marcus Hellner, Calle Halvarsson & Teodor Pettersson) och vid bordet framför till höger hamnade kungen. Ja riktiga kungen! När alla satt sig så presenterade de honom plötsligt, och han äntrade salen och gick till sin plats. Häftigt att äta middag på just den platsen, med perfekt kikavstånd till både Hellner och Kungen. 

Det bjöds på god mat, fina uppträdanden (av duktiga musikelever från Falun) och diverse tal. Även kortare intervjuer med de skidåkare som var där (förutom de nämnda även Emil Jönsson och Ida Ingemarsdotter). Jag och Lasse satt brevid två personer som jobbade på Svenska skidförbundet så dem pratade vi en hel del med. Det var kul. Jag hade kameran med mig men tog inte ett enda kort. Det kändes lite pinsamt att fotografera under en fin middag så där. Så minnet får bevaras som ett vanligt minne istället, och i de här raderna.

Nu till nästa dag på Lugnet som slutade med ett riktigt spännande lopp av Charlotte Kalla som lyckades peta fram en tåspets och norpa tredjeplatsen...


Sista dagen stod jag och Vincent vid ingången till skidstadion och kikade på alla skidåkarna när de joggade förbi med sina skidor på väg till start. Både innan herrarnas och innan damernas lopp. Det var kul att se åkarna på så nära håll. Tog något kort med mobilkameran bara, för att minnas. Men ville hellre uppleva än att titta på dem genom en kamera. Vincent tyckte det var roligt att se från vilka länder åkarna kom och jag bläddrade i startlistan när han undrade vem någon viss åkare var. Charlotte Kalla ville han gärna se och det lyckades vi med.

Barnen har varit så otroligt duktiga under hela tiden. De har gått runt där med sina koskällor (som de fick av Vattenfall första dagen) och varit mest glada. Till slut blev de lite less och griniga, alldeles precis på slutet när jag gärna ville gå och kika på damernas prisceremoni. Det var det sista som hände och kul att se någon ceremoni lite närmre. Vi kikade lite på kungen och topptrion, jag knäppte några kort och sedan drog vi hemåt.

Tror jag ska pricka för nästa års skidspel i kalendern redan nu. Jag brukar vilja gå men minns bara att jag varit en gång och det var själv och för några år sedan. Dags att göra det här till en tradition. Och Lasse sitter troligtvis kvar i fullmäktiges presidium i åtminstone två år till, så vip-biljetter är nog hyfsat säkrade. Och 2015 blir det VM!

Sitter och lägger ihop lite skidspelskort. While you're waiting, här är mina finaste på skidstadion igår:


Vackerbarn.

Den här veckan fick jag ett jaha-ja-okej-ja-men-vad-bra-då-resultat. Jag är FORTFARANDE sjuk. Fortfarande går det åt rätt håll men den här hostan är sååå dryg. Jag kan fortfarande inte träna och ärligt talat är min moral vad gäller ätandet sådär. Jag har ingen lust att vara nyttig helt enkelt. Fast jag har varit ganska duktig trots allt. Bara småfuskat om än rätt många gånger. Jaja, resultatet var ju snällt mot mig. 



Och imorgon är det måndag igen och då är jag nyttigare igen och snart måste den här hostan väl ändå vara helt över så jag kan träna igen. Jag är oerhört sugen på hembakt varmt bröd med smältande smör. Och hembakta kanelbullar. Och hallonbåtar...

Tänk vilken tur jag har som har en pappa som sitter i kommunfullmäktiges presidium här i stan eftersom det medför två vip-biljetter alla dagar på Svenska skidspelen. Lycka! Idag gick jag och och Lasse till Lugnet med barnen. Vi åt lunch och tittade på damernas 2,5-kilometerslopp i vårsolen. En kanonfin dag verkligen.


Imorgon tar jag och barnen med oss Pieter istället, och på söndag kör vi samma konstellation som idag. Igår var dessutom jag och the kids på invigningen på Stora torget tillsammans med Josefin och Saga. Såg Charlotte Kalla och köpte varsin mjukis-Bubo åt barnen. Vims och Sagan dansade med och kramade de stora vandrande Bubosarna gång på gång.

Skidspelsmaxad helg, yey!

Idag trotsade jag den där förlamande lyckas-aldrig-göra-något-när-barnen-är-med-känslan och lyckades lite sådär som hastigast sy två mössor i förmiddags. Medan barnen tittade på och "hjälpte till". De fick välja tyg själva (av det jag hade hemma så klart), och så här blev resultaten:


Ja och sedan blev Vincent en robot. Som vanligt.

Jag fick en ny tanke. Tapeten blir bra tror jag, men jag vill behålla de gula som redan finns på Vincents rum. Och så slänga in lite ljusrosa. Så kommer jag förbi det där problemet med pojkblått och flickrosa. Vims får båda de färgerna helt enkelt. Tror det blir riktigt fint.

Jag hittade en bra bild på tapeten jag har tänkt också...


Bilden klarnar. =) Åt Claudia har jag bara rött klart än så länge (vet precis vilken tapet hon ska få!), kanske svart och grönt också, och kanske cerise och/eller orange. Hm.

Jag har lust att göra en liten vårstädning här på bloggen, göra en ny header och kanske byta bakgrund och/eller färger. Någon som tycker något?

När jag växte upp var det första vårtecknet alltid att vår granne Tor började hacka is.

I lördags var det jag som hackade. Vi har varit ute i några vändor de senaste veckorna och hackat. Det är verkligen ett tjockt islager som har täckt hela området, men när den allt mer värmande solen har värmt upp den så vill man liksom bara börja hacka. Hacka fram vår uteplats.


Jag längtar efter att kunna börja pyssla i trädgården. Ha barnen runt mig som nyfikna små medhjälpare, varvat med att de leker i sandlådan precis framför huset eller cyklar runt runt på sina cyklar (vi köpte en begagnad trehjuling åt Claudia idag, mer om den senare!), eller äter vinbär ur busken på baksidan, eller kastar bollar till varandra och springer efter. Jag vill gräva upp buskar, plantera blommor, pyssla och göra fint. Komsikoms nu våren!

Om jag hade haft en egen nyfödd liten skrutt just nu då hade jag shoppat på Kappahl. Deras Newbie-kollektion är helt supermysig. Nu får jag hålla mig till att bara klämma lite på yttepyttekläderna när jag ändå går förbi.


Tänk den vita stickade (jättemjuka!) overallen på en liten sovande och skrynklig minibebis...

Inte mycket att säga den här veckan. Jag har varit sjuk och är det fortfarande. Var hemma från jobbet hela förra veckan och höll mig mest inne, hostar och är tung i kroppen. Och så festade vi till det till melodifestivalen och åt lite chips i lördags, det var vi värda. Dagens siffra känns helt ok.

Idag fick jag och barnen med oss oma och morfar och spenderade några soliga roliga timmar på Barnens skidspel uppe på Lugnet. Ett årligt arrangemang vi besökte förra året för första gången, och som härmed blivit tradition. Det var några plusgrader och strålande sol, en finfin söndag på skidor.


Vincent åkte 200-metersslingan (med obligatorisk drickalangning halvvägs), gick i mål och mottog mycket stolt sin medalj. Claudia somnade ifrån både skidor och lunch, men fick åka några meter när hon vaknat igen. Och fick medalj hon med, så klart. Lite erfarenhet som tvåbarnsmor har jag i alla fall hunnit skrapa ihop. =)

Sen träffade vi på Vincents dagiskompis Josef som var riktigt haj på skidorna och när han skulle åka 600-metersvarvet så skulle Vims också. Backen upp var svår och backen ner ännu svårare men med lite hjälp och några skratt så tog han sig nästan hela varvet runt innan benen blev till spagetti. Sedan åkte vi hem och tittade på skidskyttet på tv.

Jag försöker bestämma mig för vad jag vill göra i Vincents rum. Jag har varit inne på någon typ av resetema (eller vad man ska kalla det), med kartor och vetenskap och så. Lite brunt och gammaldags och guld. Jag vill fortfarande rikta mig ditåt men min senaste grundtanke är att basfärgerna får vara friskare. Vitt i kombination med ljust isblått och med någon typ av ljusröd som accentfärg. Även lite olika nyanser av blått.

Det som får mig att tveka just nu är mest att jag inte vill hamna i "blått pojkrum - rosa flickrum"-fällan. Men jag får väl helt enkelt se till att inte snöa in på rosa när det blir dags att få ordning på Claudias rum. Jag har iaf hittat en tapet som jag tror att jag verkligen gillar nu, en ljusblå rutig. Den får nog vara på två hela väggar isåfall, väggarna på båda sidor av dörren.


Jag vill ha en ny säng åt Vims, gärna t ex en Hemnes från Ikea, en fullstor vuxensäng med stora lådor under, och sängen kan dessutom kan dras ut till dubbla bredden.

Det ska vara mycket vitt men även stora ytor tapet. Och så vill jag måla bokhyllan jag köpt på TaTillVara i en riktigt ljus isblå färg. Skulle också vilja måla de två små skåpen i hyllan på insidan så de blir leklandskap. T ex ett vulkanlandskap i det ena skåpet där Vincents dinosaurier kan bo. Lite fina knoppar och mindre ytor med fina tapeter och det röda. Och så de där tavlorna med kartor och påfågelfjäder osv.

Måste passa på att lägga in några trevliga länkar jag hittat också. Hos Retrovilla.dk finns massor av originaltapeter, efter en hastig kik ser det ut som en guldgruva. Hos Urbis.dk finns superfina tapetdjur till barnrumsväggen. Och så hittade jag lite små tips inför inredandet av barnrummet hos Viivilla.se.

Vi hade ju minst sagt en Stockholmsresa med förhinder helgen som var. Det började redan dagen innan när Vincent var jättehängig och redan hade feber. På tåget tidigt nästa morgon var båda barnen skruttiga och jag hade också börjat känna sjukdom på väg. Claudia var klart tagen och sov hela tågresan.

Mina föräldrar var också med på samma tåg till Stockholm för att gå på teater tillsammans med min bror Emanuel och hans fästmö Nina (där vi också skulle bo över). Men de låg däckade, sjuka än värre än oss. Framme i kungliga huvudstaden hade vi tänkt gå på Junibacken med barnen medan Lasse och Emanuel shoppade kostym inför Emanuels bröllop. Men bror min låg som sagt nedbäddad. Och Claudia var så dålig att jag inte ville släpa med henne till Junibacken.

Så vi delade upp oss så här: Pieter gick på stan och museet om slottet Tre Kronor tillsammans med Claudia som sov mest hela dagen i vagnen. Vaknade till för att bli matad med lite blåbärspaj bara. Lasse gick på vårsalongen på Liljevalchs konsthall, och jag, Annette och Vincent gick på Junibacken. Vi hade väldigt trevligt och mysigt där men oj vad Vincents kinder och ögon blev allt rödare, och han var bra matt. Han fick en glass för att orka lyssna på en teatersaga (som han ville höra) och sedan somnade han i mitt knä när vi satt för att fika. En bulle och lite vatten senare såg vi på en jättefin kvartslång teaterföreställning med Sagan om det röda äpplet.


På kvällen kunde inte Emanuel och Nina följa med på den inbokade teaterföreställningen - Hagmans konditori med Galenskaparna & After Shave (Annettes 60-årspresent från dem). Så jag kunde inte följa kroppens slappa-i-soffan-och-dricka-te-känslor. Istället hakade jag på mina föräldrar till Intiman. Tur det, för det var en riktigt trevlig musikal-humorföreställning.



Nästa dag åkte vi tunnelbana in till t-centralen där vi vinkade av mormor och morfar som åkte hem till Falun igen. Själva drog vi vidare till Kulturhuset och fina Rum för barn där vi bestämt träff med min polare Elin som har två döttrar i mina barns ålder. Vi lekte ett tag, läste lite böcker, och så lunchade vi en rulltrappa upp. Trevligt. Sedan kikade vi lite på den stora leksaksaffären mittemot NK innan vi hittade till en tunnelbana igen och for ut till förorten, fast inte riktigt till samma sovplats som vi lämnat...


Eftersom brorsan med tjej var så dåliga så erbjöd de oss att få en hotellnatt som de försökt ut nyttja i ett års tid utan att lyckas. Så vi flyttade vårt pick och pack till Scandic i Alvik. Det var bäst för alla parter, umgås får vi göra någon annan gång. Och vi hade riktigt skönt där på vårt hotellrum med panoramavy över sporthallarnas tak. Barnen fick varsin låtsastatuering (hotellets mascot) och varsin resebarnsäng som de somnade i till Så ska det låta. Jag och Pieter bäddade ner oss under sköna täcken och kikade på Äkta människor innan vi somnade. Och nästa morgon åt vi en otroligt god hotellfrukost (det fanns allt och lite till, t o m en lekhörna åt barnen!).

Så packade vi ihop oss och släpade med alla väskor till centralen där de fick bo i ett skåp resten av dagen. Vi hade tänkt spendera dagen på Naturhistoriska riksmuseet. Titta på dinosaurier och klappa på uppstoppade djur. Jag såg verkligen fram emot det, tänkte att barnen skulle älska det. Men när jag kollade öppettiderna så visade det sig att de har stängt på måndagar. Ovanpå allt skit med allas sjukdomar... Det kändes rätt hopplöst ett tag, men Pieter föreslog Skansen, så vi satsade på det.

Barnen skrek sig igenom hela Skansen. Jag tror de frös, de var inte jättebra klädda. Men det var soligt och inte så väldigt kallt. Men de var ju inte friska. Och Vincent var för trött för ståbrädan medan Claudia grät oavsett vad vi gjorde. Inga nyfikna ekorrar eller lodjur i myshög i världen kunde svänga om deras humör. Ingenting förutom att komma in. För vi avslutade med Akvariet, och där hade vi det faktiskt riktigt trevligt. Barnen slapp alla ytterkläder och spanade fascinerat efter apor och krokodiler. Det var skönt. Att få en lyckad stund efter all tandgnisslan.


Förresten, innan Akvariet skulle vi äta lunch. Vi fick rusa genom halva parken (med skrikande barn) innan vi kom fram till en restaurang och precis framme såg vi en grupp på ca trettio pers välla in där. Mitt på det folktomma Skansen, hur mycket otur kan man ha? Så vi vände och gick in på ett café istället. Där de så klart bara hade mackor och massor av fikabröd. Jag äter inget sånt just nu, så det blev en kopp te till lunch. Barnen fick dela på en macka och en bulle. Suck.

Nästa gång vi besöker en djurpark får det allt vara mitt i sommaren. Hur som helst, vi tog spårvagnen in till Norrmalmstorg. Där sprang jag som hastigast in på Casall och köpte ett par dyra träningsbyxor för ett presentkort jag vann på Mammabloggalan förra året. Sedan gick vi och hämtade ut vårt bagage, och hoppade på vårt tåg hemåt. Med en Pressbyrånpåse i handen med dyra sallader och en baguett åt barnen. Dagens middag. Claudia somnade efter bara några minuter och strax därefter slocknade Vincent. De stackars sjuka uttröttade barnen sov hela vägen hem. Äntligen kunde vi pusta ut. Snart hemma.

Framme i Falun var vi vid halv sjutiden så vi hann få barnen i säng i tid. De sov hela natten och länge dessutom. Den här helgen hade sina ljusglimtar, men ack vilken pers den var.

Idag har jag ägnat några minuter åt mitt hem, närmare bestämt en av väggarna i hallen. Jag var inte nöjd med fotoväggen som jag börjat bygga på där så ramarna åkte ner och upp istället med ett tyg som legat i en låda rätt länge. Jag är jättenöjd, och barnen också verkade det som, även om de helst ville leka sovsäck med tyget så det tog en stund innan jag fick loss det. Något skrynkligare.


Tyget är från Åhléns. Vad min allt-ska-vara-vitt-sambo sa när han kom hem från repet kan väl sammanfattas ungefär med ett grymtande. ;) Barnen lekte iaf så här med den biten tyg som blev över + ett till tyg som jag tog fram för att undvika slagsmål. Ett med dinosaurier som ska få bli kläder någon gång, tror jag. Kanske en mössa i alla fall. 


Lite kul hur de kan leka samma lek men ändå helt olika. Vincent gjorde en sovkoja medan Claudia lekte spöke - i varsin hallpall under varsin tygbit, brevid varandra. De där pallarna är ibland båtar, ibland kör barnen runt skor i dem. Roligt hur ett par små Ikea-pallar kan bli nästan precis vad som helst.

Två trötta sjuklingar i soffan med lite barnprogram innan pyamas och godnattsaga. Claudia i en tröja från när jag var liten, den här var Emanuels tror jag (och då borde det finnas en större likadan som var min hemma hos mina föräldrar), och så min docka Anna i likadan tröja. Stickade av min mormor.


Vincent huttrade, Claudia hostade. Vi stannar hemma en dag till och kurerar oss.

Inför veckans vägning hoppades jag innerligt på en siffra under 80...

Veckan började bra, jag var frisk och kunde träna och åt bra. Sedan närmade sig helgen, Pieter var sjuk, Vincent fick feber och vi packade för en helg i Stockholm. På väg dit var Claudia också febrig och jag kände mig allt sämre. Men som man gör på stadsweekendresor så har vi rört mycket på oss, och jag har inte gjort ett enda undantag vad gäller fikabröd eller godis. Och det har snarare varit lättare att hålla mig ifrån småätande eftersom vi hela tiden hittat på saker och dessutom haft två sjuka barn att ta hand om.

Eftersom vi kom hem igår kväll (måndag alltså) så blev invägningen två dagar sen den här gången. Men jag tappade nästan hakan av förvåning, en kanonfin siffra för andra veckan på raken! och äntligen under de där 80!


Jag är hemma och vabbar mina sjuklingar till barn nu och är själv rätt dålig även om jag nog inte haft feber idag. Blir hemma imorgon också och sedan får vi se. Jag kommer röra ovanligt lite på mig eftersom vi blir inne och kurerar oss, sover och lallar runt mest. Men jag måste anstränga mig för att äta bra, så kanske kanske jag lyckas undvika ett plus nästa vecka, ett plus som jag ändå nästan räknar med. Men vi får se. Hur som helst, heja mig!

Nu är vi hemma igen efter tre dagar i Stockholm. Vi har haft många trevliga stunder men det har också varit väldigt slitsamt och vi har inte direkt haft flyt på något plan. Det värsta har varit att vi varit sjuka allihop med feber och hela faderittan.


Mer utförlig rapport kommer, men nu måste vi sova och vila upp oss ordentligt, allihop. Tills vidare, kolla vilken tjusig bit av Sergels torg jag lyckades fånga igår!

Här följer en bunt sommarminnen från de sista dagarna i Bohuslän...


Jag brukar beskära fruktträden när jag är ner, jag och Annette hjälps åt med att tänka ut vilka grenar som bör bort och hur mycket av dem. Det är roligt! Och nu har Herman (plommonträdet alltså) blivit så stor att han går att klättra i. Jag minns när vi köpte och planterade honom. Han är lite lustig, ibland har han inga plommon alls och vissa år (som nu senast) har han huuuur mycket plommon som helst, lite för mycket t o m. Dessutom brukar de bli mogna ungefär strax efter att vi åkt hem igen. Vincent ville så klart också testa klätterträdet. 


Den här dagen har jag visst bara middagsbilder från, måste betyda att vi hade en alldeles utomordentligt avslappnad och behaglig dag. Kanske var vi in till Strömstad med tanke på den färska fiskfärsen, who knows. Det var hur som helst sista kvällen i sommarstugan för nästa dag var det avresa hemåt medelst tåg.


Den här gången kände jag mer än någonsin att jag verkligen inte var redo att åka hem. Jag ville bara stanna. Jag behövde mer. Och så skulle det dröja ett helt år till nästa besök...

Tur att det hunnit bli mars nu och att det bara är tre månader lite drygt tills det är dags igen. Och den här gången tänker jag stanna med min lilla familj dubbelt så länge som vanligt, så det så.

Jag ligger ju rätt mycket efter med att rapportera från vår Bohusvecka så nu är det bäst att jag försöker få det klart. Har dessutom andra delen av årskrönikan att ta tag i (det hann visst bli mars ändå). Så här följer dag fem och sex av veckan i sommarstugan i Bohuslän.

Min brorson Filip tog tåget upp från Göteborg helt själv. Väldigt trevligt att ha honom lite extra länge i stugan. Han är trevlig och han involverar Vincent på ett sätt som gör att Vims verkligen tycker om honom. Det är så roligt att se kusinerna tillammans.

Första dagen hängde vi bara vid stugan, trevligt så. Nästa dag kom Patrik (bror min) upp med sina två yngre grabbar och vi gjorde en utflykt till Furholmen som ligger i vattnet utanför Strömstad. Båten Gustav låg den här sommaren vid en brygga precis vid infarten till Strömstad eftersom det är en massa strul med de vanliga båtplatserna ute vid havet vid stugan. Men det var rätt kul som omväxling, att kunna ut och köra båt i andra vatten. Till just Furholmen brukar vi annars ta en liten minifärja, men nu blev det för egen motor.



Himlen har en förmåga att visa många mäktiga drag här precis vid havet och mellan bergsknallarna. Som den här kvällen när molnen snabbt drog förbi i ett skådespel av mäktigt ljus och mörker.

Ikväll mitt emellan middag och kvällssaga blev det bygge inne på Claudias rum. De var väldigt fokuserade, båda två. =)


Pieter satt i fotöljen och jag satt mot väggen och vi var båda rätt passivt matta efter att Claudia hållit oss vakna halva förra natten. Pieter är dessutom krasslig och jag är rätt slut efter jobbveckan. Skönt när barnen kan underhålla sig själva/varandra ibland. Med stöd av ett och annat hejarrop från vuxenhåll.

Jag måste bara visa upp Claudias klänninggarderob, för det är en fin och färgglad blandning av det mesta som hänger där på galgarna...


Aya Naya, How to kiss a frog, Me&I, Cloo collection, Villervalla, Molo, Kikkid, Shampoodle, Katvig, Nanoou, Blingo, Småfolk, Nova Star, Imps & Elfs, Pippi Långstrump, Lindex, Åhléns, Kappahl, H&M + en hemsydd och en klänning dottern fått av mina förädrars vänner i Indien. Några ligger i tvätten, bl a en Geggamoja.

Jag är inte så insnöad på något visst märke, stil eller färg, det är en sak som är säker. En annan är väl att det inte behövs så väldigt många fler klänningar där på ett tag. Kanske bara någon liten...

Min pappa är nere vid sommarstugan nära Strömstad för att (bland annat) ta emot den lilla gäststugan som är årets nyhet. Jätteroligt att se bild från händelsen (Lasse som har fotat det här alltså)!


I sommar ska vi hjälpa till med att måla och inreda den lilla stugan som vi troligtvis kommer sova i rätt många sommarveckor i framtiden. Hihiii! Dubbeldörrarna med inlagor av färgat glas ser ju görfina ut verkligen.