När jag växte upp var det första vårtecknet alltid att vår granne Tor började hacka is.

I lördags var det jag som hackade. Vi har varit ute i några vändor de senaste veckorna och hackat. Det är verkligen ett tjockt islager som har täckt hela området, men när den allt mer värmande solen har värmt upp den så vill man liksom bara börja hacka. Hacka fram vår uteplats.


Jag längtar efter att kunna börja pyssla i trädgården. Ha barnen runt mig som nyfikna små medhjälpare, varvat med att de leker i sandlådan precis framför huset eller cyklar runt runt på sina cyklar (vi köpte en begagnad trehjuling åt Claudia idag, mer om den senare!), eller äter vinbär ur busken på baksidan, eller kastar bollar till varandra och springer efter. Jag vill gräva upp buskar, plantera blommor, pyssla och göra fint. Komsikoms nu våren!