Igår såg på väderleksrapporten ut att kunna bli en av de sista soliga sommardagarna. Så jag och barnen åt frukost ute på verandan - med färska jordgubbar! Och tog det lugnt. Så satte jag på barnen linnen, bara för att de används så sällan hos oss, sista chansen lite, innan vi cyklade (Vincent på egen cykel, Claudia i stol bak på min) ner på stan till Familjecentralens öppna förskola där vi stämt träff med Sandra och Molly.

Efter en stunds lek (vi hann inte med så mycket eftersom vi segade oss på morgonen), drog vi allihop vidare till Falu ljusstöperi och våffelcafé. Jag har tänkt hela sommaren att vi skulle dit och äta våfflor, men det har inte blivit av, förrän nu. Smarriga våfflor och busiga barn, och skön sol med något höstkyliga vindar. Vi hade en riktigt skön stund. 

Sedan bestämde jag och Sandra oss för att promenera vidare till gruvan. Vi köpte biljetter för att kunna åka det lilla gruvtåget runt hela Stora stöten (ännu en grej jag tänkt göra - även förra sommaren - som inte blivit av än). Barnen hann leka vid den gamla picknick-tågvagnen innan det var minitågdags, som de tyckte var riktigt kul. Sedan strosade vi till Creutz lave för att kika ner i det 208 meter djupa schaktet. Trots dubbla galler pirrade det allt lite i benen, och jag höll hårt i mobiltelefonen. Gallret hade alldeles lagom iPhonestora hål i sig.


Så gick vi in på gruvmuseet och rätt igenom till utegården där de har satt upp små stugor - Lilla gruvbyn - som innehåller olika experiment och saker att lära sig om framförallt olika metaller. Jag tyckte väl vissa saker var bättre gjorda än andra, och alla stugor var inte så intressanta, men barnen tyckte det var kul. Roligt med de små husen att springa runt mellan också. Vincent testade att lyfta 20 kg (flera gånger, gick så bra så!) och att böja en hästsko (gick mindre bra). En kista med skelettdelar i (föreställande Fet-Mats kvarlevor) var också spännande, och en magnettavla där man kunde testa vilka föremål som var magnetiska, bland annat.

Efter experimenterandet var vi allt rätt sugna på fika, så vi gick till Bagarstugan och köpte oss lite ditt och datt. Mollys pappa Daniel mötte upp, och jag och mina barn delade på diverse olika godsaker, innan vi sa hejdå, gick tillbaka till våra cyklar och trampade hemåt, kikade in hos mormor och morfar för att säga hej och berätta om dagens äventur, och vidare till pappan som väntade hemma med middagen. Hemgjorda kebabköttbullar med tunnbröd. Barnen pratade mycket om allt de gjort vid gruvan. Och jag kände verkligen att jag behövde den onsdagen - jag och barnen med vänner på utflykt i ett väldigt lugnt tempo och på barnens villkor, och med sol dessutom. Härligt.