Hej då nappen!

Förra torsdagen (28 okt) var sista kvällen Claudia somnade med napp. Efter en del prat de senaste månaderna för att få in tanken i hennes huvud, och lite extra pepp mot slutet, så har det gått alldeles galant. Jag tänkte först att hon kanske ville lämna nappen till tomten, men nej inte ge bort den. Och inte ville hon hänga den i nappträdet heller (vi har ett rätt så i närheten av där vi bor). Så jag föreslog att hon kunde ha sina nappar i en liten låda på sitt rum, Spara dem utan att använda dem, och det tyckte hon lät helt okej. Pieter har pratat lite med henne om att hon får sluta innan bebisen kommer eftersom då ska ju den lille ha napp, och Claudia blir storasyster. Det var hon också helt med på.

Det slutade i en liten trenattsprocedur med de tre nappar hon hade kvar (de vi hittat). Jag ritade upp tre nappar på ett papper, och när hon sovit med en napp en natt fick hon lägga den i den lilla asken och kryssa över en napp. När hon sovit den tredje natten la hon den tredje nappen i asken, kryssade den sista bilden, and that was that. Clauds har någon gång sett en mjukishund på leksaksaffären (troligtvis när hon var där med Pieter och Vincent), så den blev hon lovad när hon sovit utan napp. I måndags tog jag med barnen på stan för några ärenden - bland annat för att låta Claudia välja sin sluta-med-napp-present. Vi hittade inte den där hunden, men Claudia föll för en katt istället, en som spinner, jamar och pussas när man klappar den. En dryg vecka utan napp nu då, inga problem för min kloka, stora lilla tös.


Det var lite liknande för Vincent när han slutade. Han bröt ihop om vi pratade om att ge bort napparna. Men när vi helt enkelt lät bli att ge honom den automatiskt om kvällarna, och bara lät dem ligga kvar i skåpet, då slutade han helt utan problem. Han var också närmare 3,5, som Claudia nu. Känns som en bra ålder. Båda barnen har haft en sådan trygghet i napparna och verkligen kommit till ro av dem - och båda har bara haft dem just när de sovit (och som bebisar även som tröst). Men i den här åldern börjar det bli mer av en vana, och en som inte betyder lika mycket som gosedjur och snuttefiltar. 

Så nu är alla bebisband klippta. Inga blöjor (båda slutade med nattblöja i våras, samtidigt som Claudia slutade på dagen och 1,5 år efter att Vincent slutat dagtid), ingen välling (den slutade båda barnen med redan för två år sedan när Claudia var 1 - 1,5 och Vincent skulle försöka sluta med nattblöja första gången), och inga nappar. Känns bra. Vi har en liten lagom vilopaus nu innan bebistiden tar vid igen. Tummen upp på den!
 

kommentarer
av: Linda

Jag blir så Lycklig att det finns föräldrar som ni. Vilken otroligt fin sak ni gjorde med nappavslutningen . Hela jag blir glad inombords när jag läser om det =)

2013-11-04 @ 00:41:46

namn:
spara mig

mejl:


blogg:


kommentar:

trackback
RSS 2.0