Redan i onsdags firades lucia på dagis och i skolan. Claudias dagisfirande var jag med på. Vi var ute precis som förra året, och Pieter jobbade som vanligt. En bunt frusna barn iklädda lussekläder i michelinstuk ovanpå overallerna. En bunt frusna föräldrar i en halvmåne runt. Och så fotoförbud. Och dottern ville att jag skulle stå brevid och hålla hand efter att hon tappat luciakronan i backen och två ljus gått sönder - vilket gjorde att hon inte ville ha krona alls. Och Marius fick sitta någon meter bort i vagnen under regnskyddet. Allt i blaskigt duggregn och halvstorm. Inte jättemysigt. Sedan fick föräldrarna gå hem medan barnen gick in och fikade, och jag tror de hade det klart mysigare resten av dagen. Vincent fick inte ens vara med i något luciatåg, och inga föräldrar heller. Hans firande gick ut på att se på när de äldre barnen gick luciatåg genom gympasalen. Precis som när jag jag gick i samma skola för ett antal år sedan. Det är tur jag fick ett par mysiga första luciafiranden på dagis när Vincent och Claudia var mindre, annars hade jag känt mig rätt snuvad på konfekten, liksom.

Hur som helst, igår var det lucia på riktigt. Vi firade genom att gå över till mormor och morfar sen eftermiddag (dit också Emanuel och Oskar anlänt för att stanna över jul). Claudia som efterlängtad Lucia, i nyköpt guldig luciakrona. Och så lussefikade vi. Det var mysigt.