HUS/HEMMera Stångtjärn
Vi kan ju inte riktigt hålla oss borta från Stångtjärn, bästa badplatsen inom någorlunda promenadavstånd. Fast det händer att vi tar bilen, om vi får låna en. Bara för att komma dit snabbt. Ljuvligt hur som helst i tallarnas skugga när solen steker.
Vincent har blivit en riktig fisk! Vi får se om Marius kommer bli mer badglad än storasyskonen varit sina första år, det skulle ju vara trevligt som omväxling.
Vincent har blivit en riktig fisk! Vi får se om Marius kommer bli mer badglad än storasyskonen varit sina första år, det skulle ju vara trevligt som omväxling.
Lillebror halvår
Idag fyllde den här lille killen halvår.
Mera juli
Lite mer från juli innan juli är slut. Det har varit mycket hemmahäng, jag och barnen medan Pieter jobbat. Några kyliga veckor var det där någonstans, men annars har det mest varit riktigt varmt och soligt.
Ja äpplen får vi i år, tjohoo! Och så har vi haft långväga besök, av både vänner och barnastronauter som fyndat månskor i förrådet...
Ja äpplen får vi i år, tjohoo! Och så har vi haft långväga besök, av både vänner och barnastronauter som fyndat månskor i förrådet...
Och så var vi på kompis Mollys piratkalas! Väldigt trevligt, mysigt, roligt, läskigt. Ingen vanlig fiskdamm hade hon, utan en fånge nere i den mörka källaren var man tvungen att träffa för att få sin påse. Vincent gick modigt ner själv, men Claudia fick jag följa nära nära. Grattis på fyraårsdagen Molly! Även om det gått en månad.
De bara växer, di häringa ungarna. Hur ska det här sluta?
Sagabesök
Vi träffar ju vänner lite nu och då, men jag lägger inte alltid upp så mycket kort från sådana tillfällen. Osäker på vilka som vill vara med på bild på nätet och inte. Vi har i alla fall nyligen haft Saga och Josefin på besök, och två gånger dessutom. Det var längesen så extra kul. Tänk att de leker så bra ihop oavsett hur långt det går mellan gångerna. Det är tydligt att barnen känt varandra sedan de föddes (Saga är nästan två år äldre än Vincent).
Och min sommarbebis, som mest rockar så kortärmat det bara går just nu, även klädlöst de varmaste dagarna. Pust.
Stångtjärn
Idag gjorde vi Stångtjärn igen. Pieter cyklade med de två stora barnen, och jag promenerade uppför alla backar med vagnen. Ljuvligt, vårt vattenhål där uppe i skogen.
Och glasskiosken har öppnat för året. Och barnen invigde sina kompisar (som jag köpte igår efter att ha tänkt tanken ett tag) - rockan Lisa och krokodilen Chrominus Rocky. Vincent badade massor, jag och Pieter badade i två omgångar, Marius både doppade sig och låg i strandkanten och plaskade (iförd Claudias gamla - och för Marius alldeles för stora - soltröja), och Claudia vägrade nudda vattnet eftersom hon hade ett skrubbsår på knät. Men vi hade lunch med, och köpte glass, och hade det allmänt bra. Skogarna är fulla av blåbär, trevlig färdkost på promenaden. Tror jag måste upp och plocka lite imorgon.
Kaninbad
När kräkbebisen varit framme...
...får Hoppa Långöra bada.
...får Hoppa Långöra bada.
Nattmössan på
Pieter jobbar natt, förra natten och nu. Då passade Marius på att ha lite vakentid, närmare bestämt sisådär mellan halv tre och fem någon gång. Ligga och prata och greja. Samtidigt drog Aries (katten) runt och jamade så där drygt som bara hon kan. Så nu har jag tömt ut ännu lite mer sovenergi.
Satte på grabben nya nattmössan (Polarn o pyret-reashoppad) idag och hoppas på en bättre natt i natt. Han håller igång nu i alla fall, men jag ska försöka natta honom och mig nu innan klockan drar för långt efter tio (den är tio i nu), så kanske jag får några timmars sömn i natt i alla fall.
Satte på grabben nya nattmössan (Polarn o pyret-reashoppad) idag och hoppas på en bättre natt i natt. Han håller igång nu i alla fall, men jag ska försöka natta honom och mig nu innan klockan drar för långt efter tio (den är tio i nu), så kanske jag får några timmars sömn i natt i alla fall.
Han ålar!
Härom dagen - närmare bestämt 12 juli, började unge herr Marius dra sig framåt. Bara några timmar efter att jag tänkt tanken att det allt var bra skönt att han inte tog sig någonstans direkt, förutom rullandes och snurrandes - så började han med fokus i blicken ta sig framåt med hjälp av både armar och ben. Slut på den friden.
Vi övar på sittandet också. Han sitter riktigt bra, men man lär hålla vakt för rätt som det är faller han åt valfritt håll. Så jag har inte prickat in något i kalendern där än, men det är klart på g.
Vi övar på sittandet också. Han sitter riktigt bra, men man lär hålla vakt för rätt som det är faller han åt valfritt håll. Så jag har inte prickat in något i kalendern där än, men det är klart på g.
Maj sköna maj
Hoppar tillbaka två månader i tiden och visar upp vårt fantastiska paradisäppelträd. I två veckor (max) per år är det hur fint som helst. Dessutom ett riktigt bra klätterträd för en klätterapig sexåring.
Även det lilla äppelträdet i trädgården på baksidan blommade hur fint som helst, och det var väl inte ens en vecka. Men i år verkar vi få rätt bra med äpplen, roligt!
Även det lilla äppelträdet i trädgården på baksidan blommade hur fint som helst, och det var väl inte ens en vecka. Men i år verkar vi få rätt bra med äpplen, roligt!
Där uppe satt han och sjöng om att han inte kunde ta sig ner. Och nästa dag var han uppe igen. Tills humlorna skrämde bort honom.
Så skördade vi rabarber. Det finns ändå lite smått och gott i vår miniträdgård. Och Claudia: "Mamma, vi måste ta kort!" Hon har visst lärt sig av någon.
Och lillebror sov så skönt.
Planteringen vid husväggen
Den lilla planteringen på framsidan - enda biten av trädgården som känns riktigt bra.
I framkant jordgubbar och smultron blandat. Busken är en magnolia som inte blommat än, nästa år kanske (hoppas!) Luktärt som jag fått av min mamma blommar iaf, de enda blommorna i vår lite för gröna trädgård. Till höger en chokladmynta, och till vänster en solros som Claudia planterat på dagis. Hennes upprymda kommentar idag om hur stor den blivit: "Den äj tijome stöjje än sin pappa!!!" (dvs magnoliabusken bredvid). Några små kryptimljan finns också där, vill ha fler som täcker mellanrummen. Ogräsrensning är inte min bästa gren.
Fem femmånaders
Pieter och jag överst, och våra tre ungar under. Alla runt fem månader (osäker på Pieters ålder dock, men någonstans i närheten iaf).
Lite kul att Claudia och Marius har storkbett, precis som jag. Sedan ser man ju olika likheter och olikheter i olika bilder, så det är väl bara att fortsätta jämförelserna så kanske vi kommer lite gener på spåren efter hand.
Lite kul att Claudia och Marius har storkbett, precis som jag. Sedan ser man ju olika likheter och olikheter i olika bilder, så det är väl bara att fortsätta jämförelserna så kanske vi kommer lite gener på spåren efter hand.
Snurr och rull och sträck och snurr
Nyss låg han mitt på fällen med alla leksaker runt sig. Han ålar inte än, kryper inte, men han snurrar och vrider sig, sträcker sig efter grejer, skjuter rumpan i vädret, lägger kinden mot golvet, grejar och fixar och bökar. Och vips är han där borta.
Västkustresa
En tidig morgon körde mormor Annette fram bilen till vårt hus, vi vinkade hejdå till Pieter, och så packade jag och barnen in oss, vagn och en hel massa väskor, och körde söderut.
Efter en hel dags resa, med raster titt som tätt - lunch på Max i Karlstad bland annat, så kom vi fram till sommarstugan i Överby nära havet och Strömstad. Efter en stund dök Emanuel, Nina och Oskar upp, och lite senare till kom morfar Lasse fram som också kört från Falun. Vincent och Claudia började nästan direkt leka med vatten, precis som de brukar varje sommar när vi anländer sommarstugan.
Vincent ville så gärna in till den lilla lekplatsen mitt i Strömstad hamn, den som är ett skepp omringad av buskar med gångar i. Som i Totoro. Så det blev första utflykt - in till Strömstad för att leka på lekplatsen. Och så passade vi på att äta glass i färjehamnen också (fast jag drack kaffe istället). Ah, Strömstad. Sommar!
Vi hade kanonfint sommarväder, även om det blåste en hel del emellanåt, och morgnarna blev lite kallare efterhand. Det var full rulle med alla barn. Oskar övade på att gå (med hjälp bl a av gåvagnen som Annette skaffade), och Marius mest låg på filtar och lekte. Jag tänkte att han skulle lära sig sitta, men vi kom inte så långt med övandet. När vi var till den lilla stranden i Rossö hamn så nästan stormade det, så något bad blev det inte av.
En dag åkte vi till Lagunens camping för att spela minigolf. Vincent var jättepeppad och gick runt hela morgonen och ville iväg, sjöng "Nu är det miiiitt i veckan, det är daaags för miniiigooooolf!". Han njöt verkligen när vi kom fram till banan också. Vi var helt själva där, vilket var riktigt trevligt. Framförallt för att Vincent kunde springa runt som han ville. Han körde igenom och klarade alla banor innan vi andra ens hunnit klart med andra. Vi fick i alla fall tillbaka honom för att spela de första banorna på riktigt också, och en av dem klarade han på två slag - bäst av alla. Imponerande för någon som aldrig spelat minigolf förut, och som inte gillar bollsporter över huvud taget. Claudia var inte lika glad i golfspelandet. Hon tyckte det var kul att slå på testbanan (en yta med flera hål), men sedan tröttnade hon. Banorna var väldigt mysiga, en enda stor yta av konstgräs, backar, stenar, och vatten. Marius sov mest, medan Oskar inte var så glad. Vi körde halva banan ungefär innan vi kände oss färdiga och delade på oss för att leta upp någon typ av lunch. Och jag vann!
Annette, jag och mina tre barn satsade på lunch på Kaffedoppet, vilket visade sig helt perfekt. Medan de andra åt pannkakor så specialbeställde jag en salladstallrik (á la lowcarb med ägg och skinka). Vi stadgade upp Marius så han satt bra i stolen, och så kunde han också sitta med. Innan vi körde hem kikade vi in i den lilla fiskebodsaffären brevid Kaffedoppet och tittade på fiskedrag och söta Emma&Malena-klänningar.
Efter lite middag i stugan så tog jag, Lasse och de två stora barnen en kvällstur med båten Julia. En riktigt ljuvlig kväll var det, solig och vindstilla. Perfekt för att susa runt på havet en stund. Vi rundade Furholmen, åkte in i lilla färjehamnen, tog en tur runt kanalen i semesterlägenhetsområdet, och körde sist en sväng i småbåtshamnen (jag lär mig aldrig vilken som är norra och vilken som är södra hamnen) innan vi tuffade tillbaka till båtplatsen.
Sedan var det dags att ta tåget söderut från vår lilla slitna perrong, för några dagar i Göteborg. Först direkt till födelsedagskalas för gammalmormor (min mormor) som fyllde 86 och firade med alla sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Claudia hade pärlat ett armband åt gammalmormor en dag när jag var med henne på dagis. Och även gjort ett kort som skulle ligga inuti paketet. Och sedan skulle det vara ett annat kort utanpå, som hon valde ut själv, med en anka på. Vincent ville ge sin gammalmormor en fin prydnadssak i porslin, hade han tänkt ut. Vi var inne i Strömstad och kikade, men hittade ingen sådan. Istället fastnade han för en nyckelring föreställande en älg som han tyckte var fin och ville ge i present. Och så valde även han ut ett kort, som han sedan ritade på. Fina presenter från två barnbarnsbarn.
Claudia och mitt kusinbarn Lovisa hade på sig klänningar från när min mamma var barn - sydda av min mormor - deras gammalmormor/gammalfarmor (aka födelsedagsbarnet). Claudia var inte så sugen på att bli fotad i den, bredvid sin lilla syssling, men några kort fick vi till i alla fall. Och när alla gäster gått hem bytte barnen om till pyjamas, drack kvällsmjölk, och hoppade i säng - lika sent och motvilligt som varje kväll de senaste veckorna.
Så var det midsommarafton och den firade vi i Slottsskogen - där barnen till sin stora lycka fick leka på "lekplatsen med valen", Plikta alltså. Och där vi picknickfikade till tonerna av de gamla vanliga dängorna mitt i folkhavet (vilken folkfest!). Och där barnen fick varsin jätteballong av sin mormor. Claudia ropade redan på långt håll: "En Doojabajong, jag vij ha en Dooojabajong!!!" och rusade dit. Och med jordgubbar så klart.
Nästa dag var det äntligen dags för Liseberg - SOM barnen längtat! Gammalmormor följde med en stund i början som hon brukar - det är så trevligt. Vi hade många roliga timmar i omväxlande regn, uppehåll och lite sol. Jag och Annette turades om att åka olika grejer med barnen, sagoslottet, flygande elefanter (som Vincent och Claudia åkte själva tillsammans uppe i luften, de kändes så stora, fast små ändå), Skepp'o'skoj, Farfars bilar, vanliga karusellen (flera gånger), den där bilen uppe på räls. Och så lekte de i kaninhuset å klart, eller Bushållplatsen som den heter. Vincent älskar det där, han skulle lätt kunna leka hela dagen bara där om vi inte drog runt honom till lite andra grejer också. Marius skötte sig ypperligt - sov mest i sin vagn, vaknade någon liten stund ibland för att komma upp en sväng och äta, och somnade sedan igen.
Claudia kom bort när vi var en sista vända till Bushållplatsen. Eller hon blev jagad av Vincent och ledsen och hittade oss inte direkt - så hon utnyttjade mycket klokt armbandet som jag tvingat på henne när vi kom in på Liseberg, ett sånt där där man skriver sitt mobilnummer och vad barnet heter. Och då där utanför Kaninhuset så gjorde hon precis som jag förklarat för henne att hon skulle - gick fram till närmsta vuxen och visade armbandet. Och den vuxne ringde mig, som var på andra sidan huset och kunde gå dit och hämta den gråtande Claudia. I fortsättningen ska jag alltid sätta sådana band på mina barn.
Vincent fick krama en kanin till slut. Han har alltid gillat det, sedan han var riktigt liten, men ofta varit lite blyg och på sista tiden inte riktigt vågat eller känt för det. Lika var det i början av det här Lisebergsbesöket, men när dagen närmade sig sitt slut så fick Vincent syn på en ovanligt fin Lisebergskanin som han spanade på och hämtade mig för att visa. Och den ville han krama. Den fina med hatt. Den mjukaste han kramat, sa han efteråt.
Jo och så åt vi en massa godsaker också på Liseberg, popcorn och spunnet socker och glass och hamburger-/ceasarsalladmiddag. Jag hade lite undantag så jag fick också smaka glass, lucky me. Barnen fick varsin liten peng av gammalmormor, så det sista vi gjorde innan vi tog spårvagnen hem var att Claudia köpte en ödla, Vincent en trollstav (som han sedan somnade med/under), och Marius ett par kaninöron.
Och sedan var det dags att resa hem. Jag själv med mina tre barn på ett tåg i sex timmar. Gulp! Inga byten som tur är, för det hade inte gått. Vi åkte den nya Tågab-linjen (i gammalt klassiskt tåg).
Och det gick! Vi kom fram till Falun utan förseningar, och blev upphämtade av Pieter. Och så var sommarens första västkustresa slut.
En dag åkte vi till Lagunens camping för att spela minigolf. Vincent var jättepeppad och gick runt hela morgonen och ville iväg, sjöng "Nu är det miiiitt i veckan, det är daaags för miniiigooooolf!". Han njöt verkligen när vi kom fram till banan också. Vi var helt själva där, vilket var riktigt trevligt. Framförallt för att Vincent kunde springa runt som han ville. Han körde igenom och klarade alla banor innan vi andra ens hunnit klart med andra. Vi fick i alla fall tillbaka honom för att spela de första banorna på riktigt också, och en av dem klarade han på två slag - bäst av alla. Imponerande för någon som aldrig spelat minigolf förut, och som inte gillar bollsporter över huvud taget. Claudia var inte lika glad i golfspelandet. Hon tyckte det var kul att slå på testbanan (en yta med flera hål), men sedan tröttnade hon. Banorna var väldigt mysiga, en enda stor yta av konstgräs, backar, stenar, och vatten. Marius sov mest, medan Oskar inte var så glad. Vi körde halva banan ungefär innan vi kände oss färdiga och delade på oss för att leta upp någon typ av lunch. Och jag vann!
Efter lite middag i stugan så tog jag, Lasse och de två stora barnen en kvällstur med båten Julia. En riktigt ljuvlig kväll var det, solig och vindstilla. Perfekt för att susa runt på havet en stund. Vi rundade Furholmen, åkte in i lilla färjehamnen, tog en tur runt kanalen i semesterlägenhetsområdet, och körde sist en sväng i småbåtshamnen (jag lär mig aldrig vilken som är norra och vilken som är södra hamnen) innan vi tuffade tillbaka till båtplatsen.
Sedan var det dags att ta tåget söderut från vår lilla slitna perrong, för några dagar i Göteborg. Först direkt till födelsedagskalas för gammalmormor (min mormor) som fyllde 86 och firade med alla sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Claudia hade pärlat ett armband åt gammalmormor en dag när jag var med henne på dagis. Och även gjort ett kort som skulle ligga inuti paketet. Och sedan skulle det vara ett annat kort utanpå, som hon valde ut själv, med en anka på. Vincent ville ge sin gammalmormor en fin prydnadssak i porslin, hade han tänkt ut. Vi var inne i Strömstad och kikade, men hittade ingen sådan. Istället fastnade han för en nyckelring föreställande en älg som han tyckte var fin och ville ge i present. Och så valde även han ut ett kort, som han sedan ritade på. Fina presenter från två barnbarnsbarn.
Claudia och mitt kusinbarn Lovisa hade på sig klänningar från när min mamma var barn - sydda av min mormor - deras gammalmormor/gammalfarmor (aka födelsedagsbarnet). Claudia var inte så sugen på att bli fotad i den, bredvid sin lilla syssling, men några kort fick vi till i alla fall. Och när alla gäster gått hem bytte barnen om till pyjamas, drack kvällsmjölk, och hoppade i säng - lika sent och motvilligt som varje kväll de senaste veckorna.
Så var det midsommarafton och den firade vi i Slottsskogen - där barnen till sin stora lycka fick leka på "lekplatsen med valen", Plikta alltså. Och där vi picknickfikade till tonerna av de gamla vanliga dängorna mitt i folkhavet (vilken folkfest!). Och där barnen fick varsin jätteballong av sin mormor. Claudia ropade redan på långt håll: "En Doojabajong, jag vij ha en Dooojabajong!!!" och rusade dit. Och med jordgubbar så klart.
Nästa dag var det äntligen dags för Liseberg - SOM barnen längtat! Gammalmormor följde med en stund i början som hon brukar - det är så trevligt. Vi hade många roliga timmar i omväxlande regn, uppehåll och lite sol. Jag och Annette turades om att åka olika grejer med barnen, sagoslottet, flygande elefanter (som Vincent och Claudia åkte själva tillsammans uppe i luften, de kändes så stora, fast små ändå), Skepp'o'skoj, Farfars bilar, vanliga karusellen (flera gånger), den där bilen uppe på räls. Och så lekte de i kaninhuset å klart, eller Bushållplatsen som den heter. Vincent älskar det där, han skulle lätt kunna leka hela dagen bara där om vi inte drog runt honom till lite andra grejer också. Marius skötte sig ypperligt - sov mest i sin vagn, vaknade någon liten stund ibland för att komma upp en sväng och äta, och somnade sedan igen.
Vincent fick krama en kanin till slut. Han har alltid gillat det, sedan han var riktigt liten, men ofta varit lite blyg och på sista tiden inte riktigt vågat eller känt för det. Lika var det i början av det här Lisebergsbesöket, men när dagen närmade sig sitt slut så fick Vincent syn på en ovanligt fin Lisebergskanin som han spanade på och hämtade mig för att visa. Och den ville han krama. Den fina med hatt. Den mjukaste han kramat, sa han efteråt.
Jo och så åt vi en massa godsaker också på Liseberg, popcorn och spunnet socker och glass och hamburger-/ceasarsalladmiddag. Jag hade lite undantag så jag fick också smaka glass, lucky me. Barnen fick varsin liten peng av gammalmormor, så det sista vi gjorde innan vi tog spårvagnen hem var att Claudia köpte en ödla, Vincent en trollstav (som han sedan somnade med/under), och Marius ett par kaninöron.
Och sedan var det dags att resa hem. Jag själv med mina tre barn på ett tåg i sex timmar. Gulp! Inga byten som tur är, för det hade inte gått. Vi åkte den nya Tågab-linjen (i gammalt klassiskt tåg).
Dags för mat!
Marius är fem månader och har börjat få smaka på lite ditt och datt med ojämna mellanrum de senaste veckorna. Han verkar gilla allt hittills, känns bra. Dags att börja bli lite mer strukturerade.
Nu för tiden (till skillnad från för fyra år sedan när vi sist hade bebis) kombinerar man smakportioner (de gamla vanliga frukt- och grönsakspuréerna) med vad som kallas smaksensationer. Det är miniminismakprov på vad som helst som vi andra äter, för att vänja honom vid olika smaker (utan att han egentligen får i sig något). Dessutom ska han vänja sig gradvis vid gluten, så små brödsmulor ingår i kosten från början. Jag är också lite inne på att testa blw-metoden där barnet får börja med bitar direkt. Jag ska kolla upp lite mer, och troligtvis kombinera. Marius verkar inte sätta i halsen på samma sätt som Claudia ständigt gjorde som bebis, och han liksom tuggar mat han får, kör runt den i munnen en stund, så jag tror han kan hantera det mesta bra. Och så är jag generellt lite mindre planerande och strukturerad och entusiastisk inför det här med barnmatandet jämfört med tidigare. Tredje barnet får liksom hänga med mest, och det blir lite som det blir.
Nu för tiden (till skillnad från för fyra år sedan när vi sist hade bebis) kombinerar man smakportioner (de gamla vanliga frukt- och grönsakspuréerna) med vad som kallas smaksensationer. Det är miniminismakprov på vad som helst som vi andra äter, för att vänja honom vid olika smaker (utan att han egentligen får i sig något). Dessutom ska han vänja sig gradvis vid gluten, så små brödsmulor ingår i kosten från början. Jag är också lite inne på att testa blw-metoden där barnet får börja med bitar direkt. Jag ska kolla upp lite mer, och troligtvis kombinera. Marius verkar inte sätta i halsen på samma sätt som Claudia ständigt gjorde som bebis, och han liksom tuggar mat han får, kör runt den i munnen en stund, så jag tror han kan hantera det mesta bra. Och så är jag generellt lite mindre planerande och strukturerad och entusiastisk inför det här med barnmatandet jämfört med tidigare. Tredje barnet får liksom hänga med mest, och det blir lite som det blir.
Nyshoppat
Det blir inte så mycket nya kläder shoppade åt barnen för tillfället, men nu på rean har både Vincent och Claudia fått några nya plagg. Vincent har brist på t-shirts och linnen (han har vuxit ur nästan allt, så Claudias låda är desto fullare), och så har jag testat ett par nya märken.
Här är Claudia i byxor från Koolabah och tröja från I dig denim. Glasögon med mustasch utklippta ur ett gratiskort från Posten. =)
Sista bilderna är från idag. Vi har haft kallt och regnigt senaste veckan, och nästan glömt bort hur sommar känns, men igår eftermiddag återvände plötsligt solen. Och idag var det också fint, även om åskan mullrade på håll. Båda barnen i Vincents nya linnen (båda från Molo) - Claudia ville prova att vara rådjur och på henne blev ju linnet fint som sommarklänning. Vincent älskar de konstiga djuren på sitt linne. Och vattenbanan är ett perfekt sommarnöje.
Här är Claudia i byxor från Koolabah och tröja från I dig denim. Glasögon med mustasch utklippta ur ett gratiskort från Posten. =)
Sista bilderna är från idag. Vi har haft kallt och regnigt senaste veckan, och nästan glömt bort hur sommar känns, men igår eftermiddag återvände plötsligt solen. Och idag var det också fint, även om åskan mullrade på håll. Båda barnen i Vincents nya linnen (båda från Molo) - Claudia ville prova att vara rådjur och på henne blev ju linnet fint som sommarklänning. Vincent älskar de konstiga djuren på sitt linne. Och vattenbanan är ett perfekt sommarnöje.
ARKIV
