Marius har haft mellanmycket prickar, Vincent hade färre och Claudia (stackarn) hade fler. Hon var också klart värst drabbad av hög feber och så, riktigt sjuk. Medan Marius bara varit lite mer gnällig kanske än vanligt, och hade iofs feber en eller två nätter. Vincent hade ingen feber och var inte hängig, utan led mest av själva grejen att ha prickar. Hans har försvunnit nästan helt och hållet nu, men så ligger han också två veckor före syskonen. Så det dröjer nog lite till innan vi har helt prickfria barn.

Idag var vädret så här ljuvligt somrigt äntligen, utan att vara fööör varmt. Vi tog bilen upp till Stångtjärn och tog med oss lunchen. Trodde att det skulle vara smockat med folk - första soliga lördagen den här sommaren. Men det var bara några till som tagit sig dit, även om fler droppade in efter hand. Hinkar fram och barnen direkt ner till vattnet och ut på bryggan. 



Barnen var modiga och alla doppade sig mer eller mindre i det kyliga vattnet. Marius traskade runt till knähöjd ungefär, och Claudia kom i till magen, medan Vincent doppade hela huvudet ett par gånger. Han som inte ens ville åka dit, och absolut inte skulle bada. Han skrattade och doppade sig gång på gång. Lovely. Sedan var det gott med lunch och lugnet på filten i solen på grässtranden. Aah!

 

Här kommer sista inlägget från ALV, dag två. En dag när vi såg en hel del av Madicken (som Claudia sa innan var hennes favorit), lekte mer i Karlsson på takets hus, delade upp oss bitvis när olika barn ville olika, fastnade igen framför Mattisborgen och Ronja Rövardotter, lekte i Mattisskogen, och åt en halvlyckad lunch när det visade sig att barnens våffelkö var milslång medan vi vuxna redan mumsade mackor och ostkaka. Fast det löste vi, och just som barnen ätit upp sina mackor slash ostkaka så dök Pippi Långstrump upp med ett cirkusfölje. Vincent och Claudia for efter, och vi med. Skuggade Pippi-tåget bort mot Villa Villekulla, och satte oss och såg en till show där. Därefter kollade vi in piratskeppet, och tog hamnrundan bort till Kurrekurreduttön, där Vincent till slut (det var en tidsfråga) plumsade i och gapskrattade. Bort till repflottarna där strax Rasmus på luffen och luffaren (Oskar?) dök upp. Mysig liten show vid den lilla ladan.



Något vi försökt sikta på större delen av dagen - och till slut lyckades komma till - var den lilla gatan där Kajsa Kavats mormors hus ligger. Där hängde vi ett tag, och lyckades fånga hela familjen på kort. Sedan strosade vi en stund på huvudgatan och kikade in i Lotta på Bråkmakaregatans hus. Kikade lite i butikerna, och fick syn på Dunderkarlson och Blom som upptäcktes av Kling och Klang just som de satt och drack kaffe. Ett bra tag hakade vi på i pjäsen. Efter att barnen fått föreslå olika straff så lyckades tjuvarna rymma, men upptäcktes återigen av några barn, och poliserna kom i fatt och fick in dem i finkan. Där hjälpte bland annat Vincent - med korsade armar och fast min - till att vakta cellen. 

Efter en varmkorv och en sväng till till Junibacken började tiden rinna ut och vi delade upp oss. Vincent och Claudia ville helst leka på Karlssons tak så Pieter följde med dem, medan jag, Annette, Lasse och Marius tog en till vända genom den Lilla lilla staden. Vi mötte upp vid bokhandeln och hann höra musikerna vid entrén spela sin sista låt innan det var dags att strosa hemåt igen, mot våra små stugor.

Mattisborgen är så fint gjord, lagom mystisk så där. Och rolig att kila runt i och upp i tornen. Jag hann inte vara just där inne så mycket, men Pieter och barnen for runt lite mer ner i källaren och upp i högsta tornet. Sedan såg vi om natten när Ronja föddes och blixten slog ner i borgen och delade den mitt itu. Något av det sista vi gjorde andra dagen var att köpa med oss filmen om Ronja Rövardotter hem. Kanske att barnen är tillräckligt stora för att se den nu.

Marius älskade verkligen alla små hus som han kunde gå in i, och vägrade oftast komma ut ur dem, så det blev till att krypa in och hämta honom under vilda protester. Pannkaksbuffén var första dagens kalaslunch. Vincent och Claudia satte sig vid varsit bord i varsit hörn av den lilla mini-paviljongen där man fick ducka rejält om man skulle gå in som vuxen. Flottarna där man kan dra sig själv över en damm med hjälp av ett rep var en rolig grej. De minns jag att V och C gillade redan förra gången vi var här. Nu ville de knappt gå därifrån. 

Det var riktigt svårt att få alla tre barnen att sova på kvällen återigen. Marius jätteprotesterade och de andra var så väldigt vakna, trots att alla borde varit jättetrötta. Men när de väl somnat så skickade jag ett sms till Annette (deras stuga låg en bit bort från vår) och så satt vi och kvällsfikade och småpratade under en fantastisk rosa himmel.

Fortsättning följer...

När vi kom fram checkade vi in, kikade in i våra stugor, och körde sedan in till Vimmerby för att äta pizzeriamiddag och leka på torget. Sedan var det nästan omöjligt att få barnen i säng. Ingen av dem ville sova, inte ens Marius som bara sovit 45 minuter i bilen - han som vanligtvis sover två gånger om dagen och sammanlagt ca tre timmar. Men klockan hann bli runt tio innan de äntligen somnade, trion. 

Klockan halv åtta nästa morgon stod vi allihop och väntade på att bli insläppta till frukosten. Vi köpte frukost den här första morgonen, men fixade egen till andra dagen. Gott med hotellaktig frukost, och dessutom fick vi komma in i parken 1,5 timme innan den egentliga öppningen. Härligt att rusa ut i solen, barnen for iväg mot gunghästflocken, vattenleken, hinderbanan och alla skärmar med hål för huvudena så att man kan bli vilken karaktär man vill. Vi gick styltor och Marius klättrade högt på stegarna. Claudia hoppade käpphäst, vi gick i gärdesgårdslabyrinten och lekte runt. Inte-nudda-mark-banan blev en av Vincents stora favoriter på ALV. Sedan passerade vi Nils Karlsson Pysslings hus, och vidare till Karlsson på taket med trappor, tak och rutchkanor att springa runt på och åka nedför.

 

Den lilla lilla staden (som jag tror är Vimmerby som det såg ut när Astrid växte upp) är en av mina favoriter. Där strosade vi igenom vid flera tillfällen. Barnen tycker också det är kul med allt smått, och det är roligt att se hur Marius uppskattar så mycket trots att han är så liten.

 

 

Glassar från Polarn o Pyret (Vincents från förra året och Claudias från i år) på pappa Pieters födelsedag 23 maj. En av få varmare dagar hittills i år. 

Men sommaren verkar vara på ingång sent om sider. Hoppas på det nu då så att man kan få hoppa ur jeansen nån gång.

Hon var bestämd - Vad-som-helst-kalas skulle det vara och det var precis vad som skulle stå på inbjudningarna. I söndags kom en stor bunt kompisar på kalas hem till nyblivna femåringen. Utklädd fick man vara, till vad som helst. Bara samma förmiddag upptäckte vi att Vincent hade fått vattkoppor. Så vi skickade hem honom till oma och opa, och sms:ade alla kalasinbjudna om läget hos oss. De flesta kom trots det, tur för Claudia som annars hade blivit rätt förstörd. Hon var sååå nöjd med kalaset, och skrattade högt och ofta. Här kommer lite bilder...



Och Claudias femårstårta då - Hon hade beställt ett jordklot, och hon själv skulle sitta ovanpå med en liten liten vit kanin i knät. Storhetsvansinne? Kanhända, haha. Men jag gjorde så gott jag kunde. Blev inte nöjd med ansiktet dock, det ser lite för vuxet och lite för galet ut, men i övrigt blev det som jag tänkt mig. Och på ett ungefär som Claudia tänkt sig tror jag. Kaninen var det första hon åt upp.

 

Kvällen innan föllsedan så slog vi in paket och dukade fint. Tårtan kom färdig från Ica Maxi - måttot för födelsedagarna är "så enkelt som möjligt" vad tårta beträffar. Specialtårtorna sparas till barnkalasen. Hur som helst, det blev mycket rosa i år. Älskar ungen rosa så ska hon väl få vad hon vill ha. På morgonen hoppade vi upp klockan sex (nåja, mitt hoppande var väl i tröttaste laget). Vincent kom in viskandes och tyckte vi skulle skynda på med firandet innan Claudia vaknade. Så vi gick ner, tände ljusen på tårtan, och gick sjungandes upp för trappan. Claudia hävdar att hon låtsades sova då, så det får vi väl tro på. Hon var väldigt glad när vi kom in med tårtan, och förväntansfull när hon gled ner för trappan till köket. 

Efter paketöppning och frukost- och tårt-ätning som fick ta sin lilla tid så var det dags att cykla mot skola och dagis. Claudia hade fått välja om hon ville dit eller inte, men hon ville, för att bli firad av sina kompisar. Tror hon fick en kul dag. När vi kom dit skulle barnen just ut på gården med flaggor och dricka för att heja på de äldsta dagisbarnen i Slättaloppet. På eftermiddagen firade de Claudia. Hon fick sitta på en speciell stol, och de åt frukttårta, och hon fick välja ett födelsedagskort.

Medan barnen var på dolan/skolis passade jag på att sätta upp två extra presentöverraskningar på Claudias rum - det lilla skåpet som jag tapetserat till ett dockskåp, och så en prylhylla för lego (och annat smått). Glad dotter när hon kom hem igen till väntande överraskning.

Klockan tre var det dags att knata upp till Vincents skola för vernissage. Allt barnen tillverkat under året var utställt. Annette och Marilou följde med, och det var kul att strosa runt på skolan. Vi fikade lite också hos femmorna. Klart man ska stötta barnen. Snart kommer det vara våra barn som säljer fika för någon klassresa eller så. 

Hem igen och fixa lite, och vid femtiden dök far- och morföräldrarna upp med presenter, blommor och gratulationer. Till middag hade Claudia önskat falukorv och makaroner med champinjonsås (f ö den enda såsen hon äter), så det fick det bli. Med körsbärstomater och gurkstavar. Till efterrätt tårta och kolakakor. Och mer paket. Till födelsedagsbarnets stora glädje. Hon fick många fina saker som hon blev jätteglad för, tack för allt firande! Nu leks det i massor med allt nytt.

 

Torsdag och fredag för två veckor sedan spenderade jag på kurs i Stockholm, om selektiv mutism. Anordnad av logopeder och mest sådana där, men vår specialpedagog var också med. Och så träffade jag några till föräldrar som också har barn med sm. Det kändes riktigt bra, och jag fick mycket nyttigt med mig. Bodde hos Emanuel, Nina och Oskar så då fick jag träffat dem lite också. 

Sedan fyllde Pieter år, och hans dag var något varmare och soligare än de flesta övriga majdagarna i år. Medan han jobbade så sålde vi på loppis här i Slätta, och köpte lite också. När Pieter kom hem hade vi just lyckats skruva ihop utesoffan som mina föräldrar gav halva och jag och barnen halva. Fixade den med ballonger och klädde barnen kalasiga. Sedan gick vi upp och åt middag hos Pieters föräldrar.

Jag var med Vincent i skolan en dag. Har velat följa med medan han fortfarande går i förskoleklass. Kul att hänga med honom och se hur hans dagar är upplagda. Och så har jag brist på bara-Vincent-tid. Måste hänga mer med honom.



Vi har varit på tjuv- och poliskalas hos Molly som fyllde fem år. Det har regnat regnat och varit kallt så kallt. Marius älskar ute oavsett, och det är lite skönt att kunna släppa ut barnen utanför huset en sväng även i ösregn. Vincent klippte bitar av sitt eget hår för att få till sitt ninjapyssel. Ingen bra grej att klippa sitt hår (speciellt för en som verkligen vill spara till långt), men roligt ändå. Och så har vi haft små fina stunder med familjen, även om vardagspusslet är rätt svårpusslat emellanåt.