Igår kväll nämnde Pieter​ i förbifarten att månen skulle vara röd frampå tidiga morgonkvisten. Vid tre - halv fyra vaknade Marius och vägrade somna om. Jag gick upp för att byta blöja och kikade samtidigt ut genom badrumsfönstret. Såg att det var en månförmörkelse som höll på att hända, en fjärdedelsskärva återstod och den minskade snabbt. Lämnade Marius hos Pieter och gick ut. Där stod andra grannar och spanade mot himlen. Skärvan blev allt mindre och månen allt rödare. Till slut var den helt i skugga och helt röd. Jag lyckades inte fota den förrän jag bestämde mig för att ändå plocka fram stativet, for in och skruvade upp det, och då fångades den röda månen i kameran. Så att jag kunde visa barnen på morgonen (ja Marius hade redan fascinerat tittat på den i natt). Häftig grej! Och helt stjärnklart hade vi också.