Fyra timmar i Gullnäs

Idag jobbade jag sista dagen innan semestern, och dessutom bara till 14, tjohoo! Så när jag kom hem så drog vi till Gullnäsgården vid Varpan. Pieter hade fixat mat och packat det mesta, vilken hemmaman man har va. =) Vi cyklade iväg med ett barn i cykelstol och en i cykelvagn, och så spenderade vi resten av eftermiddagen vid sjöstranden i skuggan. Badade (i alla fall jag och Pieter - barnen förvandlas till badkrukor när det är för kallt), åt, lekte och hade det sååå mysigt. 


Vincent hittade en kompis och de lekte större delen av tiden vi var där. De fungerade så bra ihop att jag - just som vi var på väg att cykla hemåt - tog mod till mig och frågade mamman om vi skulle byta nummer så att grabbarna kunde få leka mer någon gång. Trevligt att hitta lekkamrater så där vid stranden.

Vilket väder det har varit! Och jag som trodde idag skulle bli mulet och regnigt. Det kom visserligen nu på kvällen, just som barnen somnade för natten. Ett ordentligt åskoväder drog förbi och lättade på trycket. Skönt. Och alldeles passligt när vi redan hunnit njuta färdigt av dagen. Både Pieter (som var ute och sprang runt Varpan när ösregnet kom) och katten kom in som dränkta hundar. Pieter glad, Aries inte lika.

Jag satt inne och kollade på Sommar med Ernst. Min favorit-Ernst! Härligt med sommar.

VIP-reakväll hos Spillevinken

I måndags hade Spillevinken öppet för en för-rea åt sina mejllistekunder med extra fina erbjudanden (och chokladbollar, men jag tog ingen, pluspoäng till mig). VIP-kväll så att säga. Då kommer man hem med sånt här fint i påsen:



Och ja, den sista klänningen är egentligen till Claudia. Men den fanns inte i mindre än Vincents storlek, alltså fick han manekänga den. Helt frivilligt dessutom ("Jag vill ha den hääär på mig!"), härliga barn är innan de utsätts för världens alla fördomar. Vet inte om jag skulle våga låta honom ha den till dagis om han ber om det - tyvärr verkligen. Och det enbart pga vad andra (äldre) barn kan få för sig att säga till min vackra son om den.

Allt som hittat till 40-50% rabatt. Och jag fick chansen att köpa hem några plagg som jag gått och fingrat på mååånga gånger, den urfina jeansklänningen t ex. Som är i stl 86 och därför i största laget men ändå sitter liksom perfekt. Dvs hon trampar inte på den och den är inte allt för bylsig.

Jag har shoppat liiite mer också, men allt har inte dimpit ner i brevlådan än. Bl a en del Me&I-kläder, dels begagnade och dels från slutrean i webbshopen. Och så blev det lite Mini Rodini-kläder också ur Oiis rea (de kör rea på ett märke om dagen just nu). Lika roligt att gå till brevlådan varje dag just nu! =D

Hon ställde sig upp!

Idag har jag jobbat hela långa dagen, sedan cyklade vi upp för alla backarna till Stångtjärn och jag fick mig ett par väldigt välbehövliga dopp i sjön. Det var väl två år sedan sist eftersom jag var nyförlöst förra sommaren. Dessutom har jag suttit instängd vid datorn med ventilation under utbytning hela veckan. Ville uuut i sooolen! Sen hem igen, svisch ner för backarna, och innan läggdags körde jag en liten manekängsession med barnen och en hög nya kläder (bilder kommer sen!) Hur som helst...

Vincent hoppade runt och plötsligt, inspirerad, drog Claudia till med att ställa sig upp helt själv mitt på marken! Hon satt, sen på knä upp på fötter och wiii raka ben! Sen dunsade hon så klart ner nästan direkt igen, men åh vad både jag och hon blev glada, och Vincent med! Sen gjorde hon det en gång till (jag hejade på!) och jag hann fota henne med kameran "från höften" (tittade inte i kameran alltså utan bara knäppte av - så gör jag rätt ofta). Heja Claudisen!


Det är en sån lycka när de gör något första gången! Hoppa är tydligen inspirerande, så det får vi göra fler gånger. =)

Mina finingar

En liten trettonmånadersjämförelse dårå.

Mina gosbollar till barn!

Vimse tretton vs. Vimse trettioåtta

Var bara tvungen att kika på lite kort från när Vincent var lika gammal som Claudia är nu, alltså tretton månader. Så blev det en liten jämförelse också, med hur han ser ut just nu. Han är sig galet lik, bara lite mindre bebisig.


För fler jämförelser så kika in under min kategori "jämförelser och tillbakablickar" (under fliken "barnliv"). Jag är ju svag för sånt jag.

En vattenpuss är aldrig fel


Tillökning på utemöbelsfronten

Igår var vi en sväng till Rusta för att utöka möbelparken. Vi hade redan en matmöbelgrupp som står på baksidan och två trä- & tygstolar. Men vi har saknat dels sittmöjligheter på framsidan, och dels något att luta oss bekvämt tillbaka och sluta ögonen i. Så nu är vi två solstolar, en cafégrupp och en barnbänk/bord rikare. -och faktiskt ganska få tusenlappar fattigare.

Jo och så blev det en grill också, planerad sedan redan innan vi flyttade in. Pieter skruvade ihop den bums och så åt vi vår första grillmiddag tillsammans. Muhums!


Så nu är vi utefixade för resten av sommaren. Och kan dessutom bjuda in på alla dessa grillmiddagar som vi utlovat de flesta vi känner. Bara att slå en pling så tänder vi kolen!

Gäster i huset

Det är roligt att visa vårt hus för våra vänner för första gången. En familj som hittills inte sett det hälsade på härom dagen. Därtill några av Vincents kompisar, som omväxling till bebisarna vi brukar träffa. Ibland dröjer det länge mellan gångerna vi ses, men nu får det bli ändring på den saken igen. När vi dessutom har både inneyta och uteyta + en rad olika lekplatser att erbjuda grabbarna med spring i benen.


Väldigt trevligt, kom snart igen! Det är förresten spännande att se om Theos hårsvall blir rött, det ser så ut. Go red heds! Vi är lite partiska i den här familjen. =)

Sova, vafalls?

Hon protesterar vilt vid kvällsläggningen nu. Troligtvis dags att dra ner till en sovning om dagen. Ikväll fick hon komma upp en stund igen efter läggdags eftersom hon var klarvaken och vägrade sövas. Så jag fick sällskap vid mitt tårtbottenbak av den unga damen i huset. Hon med fyra fina tänder.


Men nu sover hon tack och lov. Och så hoppas vi på att hon gör det resten av natten, för den förra var hon katastrofalt jobbig. Vaken och sovvägrade, knölade och gnällde. Jobbig helt enkelt. En engångsföreteelse bestämmer vi att det var. Jag ska också sova. Två bottnar är bakade ikväll, en till får det bli imorgon kväll. Fast först jobba och Spillevinken-rea. Godnatt!

Midsommarafton år elva

Första midsommaraftonen i vårt eget hus firade vi med goda vänner, Mollys och Signes familjer. Hade sååå trevligt så. Vi började i Gullnäs för att få oss den obligatoriska majstångsresningen. Det var lite si och så med dansandet i vår familj (Vincent har aldrig gillat det, fast det har å andra sidan varken jag eller Pieter heller som små). Men det regnade i alla fall inte.


Sedan cyklade vi hem till oss (resten tog sina bilar) och började lägga upp all mat. Vi körde knytis vilket ju är himlans trevligt. Då blir det massor av god mat utan allt för mycket ansträngning. Dessutom hade vi bestämt oss för att baka varsin efterrätt för att få en ordentlig efterrättsbuffé att lyxa till det med. Det blev aaaningens fullt i magen.


Trevligt var ordet för dagen. Och nästa morgon slog mina barn till med att sova ända till strax efter sju. Fina grejer det, och så nära sovmorgon man kan komma hos oss.

Det fina med radhusområden

Jag är uppvuxen så här, det är kanske därför jag gillar det så mycket. Även om husen är ganska ospännande i radhusområden (eller kedjehus som de egentligen är här) så är det så mysigt. Bilfria gator, nära till grannar, man är liksom mitt i allt och har ändå sitt eget. Barnen (och katten) kan springa/krypa ut och in, och de hittar lätt nya vänner.

Det bor inga fler barnfamiljer med småttingar på just vår gata, men det bor några uppsättningar mor- och farföräldrar. Huset på vår vänstra flank innebos av ett trevligt äldre par som den här veckan haft två av sina barnbarn boendes, två grabbar på ca 5 och 7 år. De var helschyssta och tog till sig Vincent, gjorde honom delaktig. Som här när sjuåringen visar Vincent olika coola grejer på sin pappas mobil:


Inte för att Vincent förstod så mycket av det (och jag fick hjälpa honom upp på staketet efter att han försökt själv ett tag till sjuåringens instruktioner), men han sa i alla fall efteråt att han ska ha en mobil med spel i när han blir fem år. Och de äldre pojkarna var så gulliga mot Vincent.

Roligt att han hittar lekkamrater bara utanför dörren, och kan springa in och ut hos grannar så här. Och tråkigt att de inte bor där alltid utan bara var på sommarlovsvisit. Men det bor många barnfamiljer i området om man rör sig lite längre från vår lilla krok, så det är väl bara att vi börjar hänga på alla lekplatser som finns utspridda.

Claudia börjar för övrigt bli en klätterapa av rang. Hon kom igång mycket senare än Vincent men håller som bäst på att dra ikapp. Lite för klättrig för sitt eget bästa, men än har hon inte slagit sig allt för många gånger. Vi passar. Hon fortsätter klättra.



De här grannarnas tomt håller på att bli lite smått införlivad i vår. Hoppas de inte blir purkna, fast det har jag svårt att tro. De har själv barnbarn så de vet hur barn är. Fast vi ska nog ändå ta och plantera lite buskar mot den här delen av staketet så att det inte blir lika mycket klättrande fram och tillbaka...


Vincent har sin stickade Totoro-mössa på sig. Bara för att. Om någon undrar. (Totoro är en japansk barnfilmsfigur som Vincent är helförtjust i.)

Tobbes & Lenas bröllop

I väntan på att jag ska kika igenom midsommarbilderna kommer här lite från Tobbes och Lenas fina, roliga, trevliga, vackra, glada bröllop som vi var på för en vecka sedan. Det är så roligt när vänner gifter sig. Och vi är så glada för din skull, Tobbe!


Sista kortet (på mig och Pieter) har Josefin fotat. Tur det, för jag hade helt fel inställningar i min kamera när jag försökte få oss att fastna på samma kort. In från kyrkan och ut i ljuset. Hur som helst, vi åt gott, pratade med trevliga människor och dansade till en bra bit in på småtimmarna.

Jag fick äran att göra bröllopstårtorna. Resultatet blev så här:

Tack för en kanonfin dag!

Unibarn

När Vincent var mindre hade han ett par byxor från Uni (unibarn.se) som var helt ljuvliga. Satt så bra och gjorde det länge, dessutom fina. De blev rätt utslitna. Härom dagen kom jag ihåg min lilla favorit-webbutik och kikade in igen. När det så råkade vara rea så kunde jag inte motstå, beställde två par likadana byxor som de Vincent haft, men i andra färgsättningar. De ena i stl 74/80 och de andra i 86/92. Trevligt nog så sitter den största storleken perfekt på Vincent som i vanliga fall har stl 98/104 på kläder. Lång användningstid helt klart. Och just det, det blev ett par mössor också. =)


De långa muddarna är ljuvliga och sitter så mjukt om kroppen. De klarar av både Claudias bulliga bebismage och Vincents trådsmala treåringsmage.

Uni strävar efter hållbarhet och ärvbarhet, dvs ekologiska material och god kvalité. Förutom sitt eget märke säljer de även bl a Katvig, Duns, Marimekko och Moonkids. När de nu dessutom kör sommarrea så är det bara att shoppa!

Utekatten

Vår katt Aries har levt sitt fyra och ett halvtåriga liv som innekatt. Nu väntar andra bullar. Det är ohållbart att ha henne inne när vi bor i hus och vill kunna leva normalt, med dörrar och fönster öppna och barn som springer ut och in. Alltså ska hon bli utekatt. 

Sedan vi flyttade in för snart två veckor sedan har hon fått öva på att vara ute. Dels med sele, fastbunden eller att vi gått runt med henne. Hon har även fått gå löst lite grann med följeslagare. Idag när hon smet ut så bestämde vi oss för att låta henne gå. Och så höll vi tummarna.



Dörrarna både fram och bak stod öppna. Tre timmar var hon ute, spårlöst försvunnen. Sedan var hon plötsligt inne igen, låg på hallmattan och slickade sig om den blöta pälsen. Det regnade nämligen dessutom, vilket inte verkade bekymra henne speciellt mycket.

Efter tio minuter inne strosade hon ut igen, och så har hon fått gå hela kvällen. Hon är uppenbarligen född till utekatt, vår halvgalna vildkatt. Inte som att vi är förvånade direkt. Och hon klarade första eldprovet, får se hur hon klarar resten av livet ute. Hon börjar i alla fall bli polare med grannkatterna, idag nosade hon och röda tjockisen Gustaf på varandra utan fräs eller jam, framsteg.

Tävlar med WeWalkers

Jag är med och tävlar hos surrovich.blogg.se om ett par valfria skor eller tofflor från WeWalkers. Här är min favoritsko från dem, ser helt underbart mjuk ut. Snygg dessutom (klicka på bilden för länk till skon): 


Sååå bara att hålla tummarna igen nu då.

Tröttast

Jag är trött tröttare tröttast. Därför blev det en stund i soffan framför tv:n igår innan jag ramlade i säng. Hade tänkt fixa med bilder i datorn men iddes inte. Jag har extrem sömnbrist, har sovit max fem timmar per natt de flesta nätterna i jag vet inte hur många veckor, månader. Det dumma är att det numera är mitt eget fel. Båda barnen sover jättebra nästan varje natt, mellan åtta och sex. Men går jag och lägger mig? Nähärå.

Fick ju inte sova i helgen heller efter tårtbak till framemot femtiden i fredags och bröllopsfest nästa dag till halv fyra. Det har varit otroligt trevligt, men nu måste jag bara få till att ladda upp mig igen så jag orkar någonting. Orkar packa upp alla flyttlådor (vilket iofs Pieter pysslar med om dagarna), orkar umgås med barnen, orkar vara glad och trevlig. Nu är jag trött och sur. Jobbar i alla fall bara till 14 idag och sedan blir det lekdate för Vincent med vänner. Ikväll måste jag baka och greja lite inför midsommarfirandet imorgon. Söndag kanske jag kan få sova, på söndag...

Företaget, Loopia och iPoden

Jag har ett eget företag, och har haft sedan december 2006. Min huvudsyssla är grafisk formgivning, och min professionella hemsida hittas på Mollybob.se. Webbhotellet - alltså där jag har min hemsida - heter Loopia.

Ett tag har jag klurat på om jag ska flytta över bloggen till min egen domän, eftersom jag nu har en redan, liksom slå ihop sidorna. Vet inte riktigt hur jag ska göra bara, vad adressen blir och så där. Men kanske kan Loopia bidra med en knuff i baken...

De har nämligen en tävling just nu, där en bloggare vinner en iPod Nano. Kanske kan en sådan vinst bli en morot för att slå ihop mina sidor. Så nu håller jag tummarna på att jag vinner. =) Skulle verkligen behövas när jag släpar mig till gymet också, för gymmusik är inte det mest upplyftande man kan lyssna till.

Tävlingen hittar du här:


För övrigt har jag lagt en länk till mina namntavlor i ramen till vänster (på startsidan), om någon undrar vad det är för något färgglatt.


Äta själv med Bambino

Tänk vad trevligt det är att strosa över till sin nya brevlåda på andra sidan sandlådan och hitta ett paket där i. Och när paketet innehåller en vinst! Via Bambinos facebooksida kan man då och då svara på frågor och vinna (som jag, tada!), bl a ett sånt här äta-själv-set:


Besticken är kanonbra! Vi har redan en uppsättning, men de går åt. Muggen tycker Claudia är lite för svår att suga ur än, men hon får öva ibland så lyckas hon säkert snart. Hon klarar sugrör och lättare spillfria, vilket inte Vincent gjorde i hennes ålder. Och haklappar kan man ju aldrig ha för många. =) Äta själv är nämligen väldigt roligt, men ooo så kladdigt.


Det här är för övrigt en inte helt nöjd liten parvel just nu. Hon vill vill vill så mycket hela tiden och det är mycket hon inte får och då blir det gallskrik. Dessutom har fjärde tanden brutit igenom (det blödde t o m, den växer fort!) och hon är riktigt snorig. Inte konstigt att man blir lite grinig när det är så mycket som står på.


"Och till råga på allt ska man lära sig gå!?"

Grattis gammalmormor!

Vincent och Claudia skickar en glad hälsning till gammalmormor på din födelsedag! Hoppas du haft en riktigt fin dag uppe i Överby och blivit ordentligt grattad.


Många kramar från oss i Falun!

Sådan är ettåringen


Hallen just nu

Vår hall består delvis av en liten snutt för kläder och skor. Golvet är likadant på hela undervåningen i huset - jag tycker det är kanonfint! Inte jättepraktiskt med parkett i just hall och kök, men jag säger hellre fint med risk att bli lite förstört än fult redan från början. Väggarna är också rätt fina, vita, blommiga och ganska nytapetserade.

Hatthyllan och krokarna fanns när vi flyttade in. Förra ägaren fick lämna det hon ville vilket var kanon eftersom vi fick många lampor + lite krokar, någon spegel, trädgårdsverktyg och lite annat. En grej som jag saknade (och har gjort rätt länge i lägenheten också) är krokar åt barnen. Så när jag hittade de här fina på Åhléns fick de följa med hem och upp på väggen på en gång:


Den svarta häng-förvaringsgrejen har följt med länge och jag är egentligen redigt trött på den. Tror den ryker snart. Hatthyllan är original från när huset byggdes, och helt okej fin. Vuxenkrokarna på väggen satt där när vi flyttade in, blå på ljust trä. Inte alls min stil så då ska bytas ut mot något annat på sikt. Och så skulle jag gärna ha en fin lampa här också. Annars blir hallen nog att se ut ungefär så här, fast med kläder då.


Det här önskar jag mig från Oii!



Jag är med och tävlar om en valfri sommaroutfit till ett värde av 1.000 kr från oiidesign.se hos Sandra Linder. Var med och tävla här du också!

Plaggen ovan har jag valt ut från Oiis hemsida, tänk att vinna hem dem åt Claudia! De helt underbara hängsleshortsen från Aarrekid, den luftiga sommarpjamasen från Cotton and Button, och den glada grönrandiga baddräkten från Mini Rodini. Håller alla tummar jag har.

Rabatt hos Spillevinken, sista chansen!

Imorgon är sista chansen att utnyttja rabatten hos Spillevinken,
Kila dit, förlora dig bland barnkläder och få 25% på valfritt plagg!

Så här Spillevinkenfina var
mina små i oktober i fjol:

Studenternas stora varma dag

I fredags togs studenten för fulla muggar här i stan. Vi passerade centrum på väg mot Slätta och njöt av vädret, folket, stämningen, glädjen och bilarna. Bilarna står uppställda på Stora Torget (som annars är bilfritt) för att köra hem studenterna efter att de först anlänt i stora vagnar, klass för klass, och sedan gått i parad genom hela staden.

Tidigare under dagen hinns med både champagnefrukost med den egna klassen, diplomutdelning i kyrkan, bussning ner och upp igen till skolan (bussarna är prydda med flaggor och björkris dagen till ära), och utspring från skolan till väntande familjer och vänner där blommor och studentskyltar hittar sina rätta ägare.

Det var tolv år sedan jag tog studenten och själv var med om allt det här från den allra lyckligaste sidan. Det är en häftig dag. Efter firandet i centrum åker alla hem till sina egna mottagningar i hemmen bland björkris, framtidsglädje och en massa god mat. Det är verkligen fest hela dagen.

Vi passerade förbi. Och jag berättade för Vincent att när han är arton år och har gått alla år i skola så får han också ta studenten och åka vagn bakom traktor. Han såg glad ut. =)


Vi gick vidare och jag hoppades att mina barn ska vara små läääänge till. Samtidigt som det kommer bli underbart att fira deras studenter om många många år.

Färdigfotograferat


GI-bröd

GI-bröd
Bakat av en tvåbarnsmor med ett antal efterhängsna gravidkilon att bli av med.

2 dl skalade sesamfrön
2 msk fiberhusk
2 tsk bakpulver
5 dl riven ost
...blanda...
5-6 ägg

Rör ihop allt till en smet och bred ut på bakplåtspapper i en långpanna.

Grädda i 210 grader, ca 10-12 minuter, tills det blir lite ljusbrunt.

Jag hade även i solroskärnor, pumpafrön och lite svart sesam. Och så valde jag västerbottenost att riva i. Gott!


Första passet

Nyligen tog Pieter med sig barnen till polishuset i Borlänge för att fixa pass åt Claudia. Vi ska nämligen flyga till Italien senare i sommar (tjohoo!). Idag kom passet och jisses vilken söt liten tjej man har. 

Jag var ju bara tvungen att plocka fram Vincents pass på direkten. Han fick också sitt när han var runt året, strax innan hans första utlandsresa med flyg - till släkten i Holland.


Jag var med när Vincent fotades till sitt pass. Han kunde verkligen inte sitta still, den lilla busungen. Men det gick. Då, för två år sedan, kunde man fortfarande fixa pass i Falun. Numera måste man åka till grannstaden, skandal. Hur som helst, jag jobbade när Claudia fotades, men enligt Pieter så var hon som gjord för att bli fotograferad för pass. Den aningen mer stillsamma av våra barn.

Fast jag vet egentligen inte om det är sant längre. Hon har kommit igång rejält på sistone med allt högre och våghalsigare klätterapafasoner. Okej att hon inte går än, men allt annat gör hon, och det snabbt.

Har jag berättat att tand nr. 3 har brutit igenom? Det gjorde den härom dagen. Höger uppe fram. Och den brevid kommer kika fram vilken dag som helst. Så snart går det ännu lite bättre att gnaga på saker och ting.

Små tavlor åt små tjejer

Precis i samma veva som Claudia fyllde ett år gjorde även två andra små flickor vi känner det. I present bestämde jag mig för att göra dem varsin namntavla i liten tappning. Inte med födelsedata som jag brukar, utan bara med namnet. Riktigt kul var det att skapa något nytt! Dessa är 12x12 cm och jag kommer definitivt att göra fler.

Signe fick en kaninflicka med ballong och tulpan...



...och till Molly blev det en giraff med solen till fond...



Jag funderar även på att göra bokstavstavlor, alltså en tavla för varje bokstav i alfabetet. Det får bli ett projekt för semestern eller kanske till hösten.

Ett renoverat och halvinrett sovrum

Tänkte visa hur vårt sovrum ser ut idag, efter målning av tak och väggar och tapetsering på två av väggarna. Lite möbler på det, byrån som hittills agerat barnklädesförvaring (men nu troligtvis får andra uppgifter), och lampan som jag just inhandlat eftersom vi inte hade någon som passade. Återstår ett överkast som fungerar med tapeten (det gör inte vårt orange, inte heller det gröna), och så ska en del hyllor och lite böcker in + sänglampor.

Tapeten är från Villa Nova och heter Rowan (som betyder Rönn).


Spegeln har redan hunnit skruvas fast i väggen. Den fanns i rummet när vi köpte huset, så den fick bo kvar. Lakanen är ohemult skrynkliga, kanske man borde plocka fram strykjärnet. Ingen av oss är några strykare, men i alla fall underlakanet skulle jag kunna tänka mig i en riktigt slät version.

Så här såg rummet ut innan vår lilla renoveringssejour:


Aries (vår silverbengal) håller på att finna sig till rätta. Hon var lite stressad de dagar den största flytten pågick, men jag tror hon kommer trivas hur bra som helst här. Hon behövde några nya kvadratmeter att göra till sitt revir. Hon ska dessutom få bli utekatt, vi ska börja promenera henne med sele snart och sedan släppa henne fri. När hon verkar redo. Oj vilken förändring i hennes fyraochetthalvtåriga kattliv. 





Flytthjälp

Vi lyckades skrapa ihop ett alldeles ypperligt gäng flyttmedhjälpare, trots att det såg mörkt ut ett tag. Tack så hemskt mycket allihop!



Och så har vi haft ett ovärdeligt stöd av våra föräldrar som hjälpt till helt otroligt mycket, framförallt med att ta hand om barnbarnen mycket, men även med att bjuda oss på diverse måltider. Vi är lyckligt lottade vi.

Mitt smultronställe

Hej! Jag är en tjej på en vår, ett jordsnurr gammal. Min favvofavvoplats på jorden är den här pallen. Här vill jag stå timme ut och timme in, så varför lyfter någon tråk-vuxen bort mig hela tiden? Jag klättrar upp hit så fort jag får chansen, drar igång kranen på max och plaskar järnet. Leker lite med tandborstarna, ökar och minskar vattentrycket och skrattar stort när vattnet forsar så det stänker överallt.


Hoppas mamma och pappa tar med pallen till huset och låter mig stå där precis hur länge jag vill. Tack och hej leverpastej!

Åskan drar förbi

Det är ena riktigt mäktiga åskoväder som dragit förbi då och då de senaste dagarna. Fascinerad blir man.


Utsikt från vår balkong igår.

Ett rum plockas isär

Det är inte helt lätt att vara tre år och se sitt hem monteras ner och fraktas bort. Det är så bra att Vincent fått röra sig mellan "gamla hemmet" och "nya hemmet" i ett par veckor nu, och vänja sig lite innan den stora flytten. Han anammade sitt nya rum som sitt eget så fort vi visade det för honom, men han har ändå svårt att gå med på att vi inte ska ha kvar vårt gamla hem. Idag (eller om det var igår) sa han t ex "Jag tycker huset är fult!". Ibland gillar han det massor, men hela det här med att bryta upp från det invanda och välkända är inte riktigt hans grej. Det blir han och jag som får det jobbigast helt enkelt. Fast fint ändå. =)


Vincents rum i lägenheten igår.

Den stora flytten

Idag är vår flyttdag. Idag har vi haft hjälp av en hel bunt vänner, kört mellan huset och lägenheten, packat ner och packat upp, släpat, burit, tänkt. I natt ska barnen sova hos mina föräldrar. Och vi första gången i huset.

Det är faktiskt ganska jobbigt, att lämna det välkända - vår fina lägenhet - och kasta sig ut i det här nya. Jag tycker sådana här förändringar är såå jobbiga psykiskt. Vet att det blir kanonbra om ett tag, men vet också att jag kommer må lite halvdant ett tag. Så fungerar jag bara. Jag gillar att fixa, att packa och bära och allt det där. Flytten jag måste göra i huvudet är så mycket jobbigare. Och allt jag lämnar bakom mig.

Jag har fotat flytten, men har just satt mig vid datorn och bilder får vänta. Nu ska jag försöka gräva fram kaffet ur någon okänd flyttlåda (perkulatorn har jag redan hittat) så att jag kan dricka en kopp innan läggdags. Pieter är en till vända till lägenheten. Klockan är tjugo i tio. Katten verkar nervös.

Nationaldagen bland bilar och glass

I måndags, på Nationaldagen 6:e juni, tog jag barnen med mig och promenerade upp till gruvan. Pieter fick lite fri tid att fixa med flytten. Vi gick en stund innan lunchtid på vinst och förlust. Jag tänkte att Claudia kunde sova i vagnen när hon behövde, och att vi fick leta på någonstans att luncha, Bagarstugan helst. Packade med vatten, bananer och nödburkmat åt den minsta.

Målet var framför allt veteranbilsutställningen på gruvområdet. För Vincents skull, min lille biltokige grabb. Och även jag som annars är totalt ointresserad av bilar kan verkligen uppskatta dem i den här stöpningen - gamla, vackra, blänkande. Tänk om bilar såg ut så idag, bara tänk!



Vincent drog runt bland bilarna, och jag efter. Det gick mycket lättare nu än förra sommaren - då skulle han peta, banka och klättra på alla bilar (inte så poppis hos ägarna). Nu tittade han med stora ögon, och drog från bil till bil för att ta in precis allt. Jag efter med vagnen.

Strax innan vi (dvs jag) kände oss klara med bilskådningen och redo för lunch somnade Claudia mycket lägligt. Det betydde att jag kunde parkera vagnen vid ett bord i skuggan bakom Bagarstugan, köpa varsin macka åt mig och Vincent, och mjölk åt honom och te åt mig. Och att vi hann fika en stund i hyfsad lugn och ro innan den lilla vaknade igen.

Då blev det värma barnmat, och till efterätt delade jag och Vincent på en bulle och en glass, och Claudia fick mumsa på en banan.



Sedan traskade vi hemåt igen, redan innan det egentliga nationaldagsfirandet drog igång vid gruvområdet som vi just lämnat. Vi struntade i tal och spelmän och folkmassa. Istället blev det en stund vid en lekplats och via affären för att hämta upp ett paket, innan vi återvände hem.

Ibland lyckas man ha trevligt på egen hand tillsammans med sina barn, det är värt så otroligt mycket.

PS. Bagarstugan hade förut andra ägare och var då ännu trevligare, fikat var galet gott. Numera driver de en blogg, också under namnet Bagarstugan, där det finns mängder av fikabrödsrecept. Kika dit nu på en gång!

Ny laddning tapetprover

Alltså jag gillar Måleributiken.se. Riktigt stora tapetprover för 20:-/styck kan man beställa hem. Det är finfina grejer det! Kunde inte motstå att skicka efter en ny laddning, och åh vilka tapeter sen då!


Vad jag sen ska göra med dem är en annan fråga. Men valet till Vincents rum är inte klart än (även om jag har en favorit, men Pieter är inte ense med mig). Sen vill ju jag gärna sätta en köksig tapet på den enda kala väggen i köket. Där är nu en rätt sliten vägg av vitmålad väv. Där tycker vi också olika. Köket är hur som helst Prio Sist (ungefär) så där kan vi klura ett bra tag. Vincents rum känns lite mer bråttom/viktigare.

Tapeterna till vårt sovrum ska anlända butiken på fredag, vilket ger oss endast en kväll att tapetsera på innan vi ska flytta in. Inte optimalt, men så går det när man bestämmer sig för en import-tapet. Det kommer hur som helst bli sååå fint när det är klart. Ut ruggiga mörkgrönrandiga feta tapet, in grafiska fåglar i puderblått!

Claudias födelsedag - eftermiddagen

Här kommer avslutningen på Claudias ettårsdag. Lång dag det där, haha. Väldigt fin och trevlig på alla sätt, och med kanonväder. Medan barnen sov lunch så jobbade vi som sagt med huset.

Klockan halv tre dök opa/farfar upp och han och Pieter gick över till mormor & morfar och hämtade Claudia. Vincent sov vidare. Det blev tårtkalas igen och presentöppning. Claudia fick en pool, kommer bli kanon i sommar! Båda barnen älskar att bada, i alla fall om vattnet är varmt.

Efter en liten paus fick vi nya besökare, Sandra och Theres med familjer. Vincent hade åkt iväg med opa för att gå på konsert med farbror Franks band Billion Dollar Babies, så det blev ett rent bebis (eller inte-bebis-längre) -kalas.


Strax dök även Linnea upp, och därefter Emil. Alla fick så klart en rundtur i huset, första gången de flesta av dem hälsade på oss. Trots att vi ännu inte är inflyttade på riktigt. I helgen går det stora flyttlasset!

Slut på rapport. =) Tack alla som var med oss, i huset eller i tanken, och för alla presenter och all glädje! Det blev en riktig kalasfödelsedag.

Claudias födelsedag - förmiddagen & tårtan

På födelsedagen anlände vi till huset vid halv tio-tiden. Första gästerna var redan på plats, Josefin och Saga!


Vi väntade in gästgäng nummer två, mormor och morfar som kom strålande glada och med en korg fylld av paket. Sedan dukade vi upp med hembakt bröd och kakor, och så tårta. I gränsen mellan sol och skugga på framsidan av vårt hus. I de enda möbler som flyttat in än så länge, utemöblerna. Tårtan hade jag modellerat efter Claudias favoritsnuttetrasa...


Var nog den godaste tårta jag gjort tror jag, riktigt smarrig. Till den öppnades paket, småpratades och lektes det. Fint att ha trädgårdar - två stycken, om än små - att festa i.


Vid lunchtid följde barnen med mormor och morfar hem för några timmars sömn. Jag och Pieter använde tiden till husfix, skruvade barngrindar och målade sovrum. Halv tre började eftermiddagens firande, fortsättning följer...

Claudias födelsedag - morgonen

I fredags morse vaknade vi klockan sex av Claudia. Lyfte ner henne på golvet och somnade om (alldeles för lite sömn i den här kroppen). Vaknade tjugo minuter senare av ett prasslande och ritchande. Jag for upp och ut i köket som ljudet kom ifrån, och möttes av en Claudia som glatt höll på att öppna födelsedagspresenter som jag slagit in kvällen innan och lämnat på golvet. Så ska en födelsedag börja!



Vi försökte skaka liv i oss själva, fixade iordning födelsedagsfrukosten (eller ja, Pieter fixade medan jag hade fullt upp med det förstnämnda) och sedan väckte (!) vi Vincent. För en gångs skull åt vi frukost samtidigt, hela familjen. Och Claudia fick öppna paket från oss och från gammalmormor och från släktingar i Holland.



Och därefter packade vi ihop oss och for till huset för resten av dagen. Forstättning följer. =)

En fantastiskt full helg tillägnad ettåring och husjobb

Helgen har varit helt fylld av jobb med huset, kombinerat med en alldeles otroligt trevlig födelsedag för Claudia. Inte en dator så långt ögat har nått, men nu är jag tillbaka. Har laddat över alla kort från kamerna och bara börjat kika igenom dem. Lite mer från födelsedagen kommer, men så här såg i alla fall födelsedagsbarnet ut i fredags, min stora fina underbara tjej:



Min bror Emanuel och hans tjej Nina har varit en riktig tillgång, och har bidragit med massor av flyttande, tapetserande och barnpassande. Trevligt och välbehövligt. Dessutom har min mamma varit en stor hjälp, hon har lagat mat åt oss, hela byggteamet, hjälpt till med barnen, packat porslin och varit så till hands som det bara går. Och våra pappor har också hjälpt till med barnen. Tack allihop, det har varit en enorm och väldigt viktig hjälp!



Nu ska jag fortsätta plöja igenom fotoskörden. Inte mycket kul på tv ikväll (jag har även haft en tv-fri helg i övrigt) men te i kannan och hemgjorde kryddig nötkola i kylen.

För ett år sedan...

Läs om den sista biten in till förlossningen, om när Claudia föddes, och de första timmarna! Här är mitt inlägg om den tredje juni 2010!

Idag fyller hon ett år. Klockan 08.38. Ett helt år i livet.






Istället för Madrid...

Idag hoppade mina kollegor på ett flygplan mot Madrid. Jag kunde inte följa med. Lite ledsen för det, eller rätt mycket. Men det var så dålig tajming så det finns inte. Claudia fyller år imorgon, jag vill inte missa hennes första födelsedag. Och den här långhelgen är vår chans att måla och tapetsera i de två mest akuta rummen. Så, jag sitter här och är avis. Fast liksom ändå inte. Jag valde det här. =)

Idag delade vi upp barnen så att Claudia fick några timmar tillsammans med morfar och Vincent fick ensamtid med opa/farfar. Jag och Pieter har förfixat väggar och målat taken i sovrummet och vardagsrummet. Imorgon ska vi kalasa hela dagen för Claudia, mitt bland täckpapp och slipdamm. Men solen ska ju skina och vi tänker utnyttja trädgården.



Idag har vi (dvs jag och barnen den här gången) också varit på kalas, firat att Signe fyllde ett. Stojat runt, fikat gott och haft det trevligt.



På kvällen när vi kom hem till vår lägenhet igen efter en fullspäckad dag var vi alla riktigt trötta. Men jag kunde inte bara motstå impulsen att ta Vincent i handen och traska ner på stan (någon minut bort) för att känna in stämningen och titta på alla fina bilar.

Det är Falukalaset som dragit igång, och ikväll var det dessutom cruising. Och vi gick runt i t-shirt trots att klockan passerat åtta. Och det var alldeles jättemysigt att gå där, jag och han. Och på Stora torget spelade olika band från stora scenen och det rykte i Vincents kropp, han var bara tvungen att dansa en liten stund.

Jag våndades några ögonblick innan vi gick iväg - ta med kameran eller inte. Som tur var valde jag att lämna den hemma, och som så sällan få gå runt utan någon enda sak att bära på. Det är fint det. Nu sover alla andra, tårtan är klar och bara några paket ska slås in. Klockan i hallen slog just tolv slag. 00.00.

Grattis Signe!

Dags för ett hip hipp hurraaaa för Signe idaaa!!! Claudia och Signe träffades första gången redan på BB. Inte för att de var medvetna om varandra då, runtskjutsade i varsin liten plastbytta på hjul. Men nog är det rätt häftigt. Ett helt år har det gått sedan dess och donnorna har vuxit så det knakar.


Idag ska vi kalasa för Signe, och sedan är det bara Claudisen kvar att fylla helår. Imorgon kör vi lite opretantiöst öppet hus bland golvpapp, spackel och hemlagade kakor. Solen kommer störtskina och allas ansikten vara fyllda av breda leenden. Bäst att börja slå in paket.

Prickigt

Han fick nya stövlar idag. Äntligen hittade jag ett par fina och lätta.


Kameratestpilot

Jag tävlar om att bli testpilot hos Smartson för den nya utomhuskameran Pentax Optio WG 1 GPS. Fem testare ska väljas ut. Man använder produkten, bloggar om den och svarar på lite frågor, och som tack för hjälpen får man behålla kameran.



Tänk vilka häftiga foton jag skulle kunna ta i sommar! Kameran klarar att vara i vatten ner till 10 meters djup. Jag skulle kunna dra med den ut i det salta havet bland bohuslänska klippor vid sommarstugan, och ner i sjön Lago Maggiore i Italien som vi ska besöka senare i sommar. Och till den lilla stugan vid Rogsjön mitt ute i skogen som svärföräldrarna hyrt i år. Bara att plaska runt med den i vattnet utan att vara det minsta skraj för att den ska paja.

Hur som helst. Om du också vill få chansen att bli testpilot, ansök här: Bli testpilot för Pentax.

Första juni för ett, två, tre år sedan

Idag för tre år sedan var Vincent en knapp månad gammal. Det var en helt otroligt varm och solig dag. Vi ordnade välkomstceremoni får vår förstfödde, och runt 40 strålande glada vänner och familj samlades runt denna nya fina lilla människa. Allting blev så där precis perfekt fint och trevligt och roligt.


Idag för två år sedan hängde vi i stadsparken tillsammans med Therese och Linnéa. och Vincent och Linnéa busade, gungade och åt kottar.


Idag för ett år sedan var jag tjock som en val, två dagar före beräknad bebis. Det var sommarfest på Vincents dagis, fullt med föräldrar och syskon och en Vincent som hellre satt hos oss eller rände runt än att sitta med sina sjungande dagispolare.


Idag jobbar jag. Men ska sluta tidigt, och ikväll ska Pieter köra flyttlådor till huset och jag ska pyssla med Claudias födelsedagstårta och betala räkningar. Skepp ohoj.