Claudia hittade nötterna i en lösviktskorg i affären. Hon tycker inte om att äta nötter, men jag såg att hon blev förtjust. Höll dem i händerna och ville inte riktigt släppa dem. Så jag föreslog att vi skulle köpa några att pyssla med. "Jaa!" sken hon upp. Sagt och gjort, hem till pysselbordet. Här ovan är vår familj, från vänster till höger: Claudia, Vincent, Pieter, Emma & Marius. 

 

En kväll gjorde jag och Pieter vår traditionella biokväll på Park, komplett med god biopizza och promenad genom Strömstad för att köpa godis, och tillbaka igen. Vi såg Till apornas planet 2, bra film. Jag gillar den där biografen.

Och så gjorde vi Daftöland, för det vill de däringa barnen så väldans mycket. Inte jättekul som vuxen, fast roligt att se barnen trivas så bra. Så det har väl också blivit tradition vid det här laget, en gång per år Daftöland.

Sedan hade vi en kanontrevlig dag, min favoritdag blev det till. Vi åkte hela gänget (vår familj med mormor och morfar) till hällristningarna i Vitlycke vid Tanumshede. Tittade på hällristningarna, och på bronsåldersbyn, och inne i muséet. 

Sedan körde vi vidare till Grebbestad där vi först kikade in på bageriet och köpte bröd. Sedan strosade vi på bryggan (jag älskar att strosa på bryggor), lekte på lekplatser, och hittade bryggläge på en pizzeria där vi för en gångs skull denna sommar var helt förskonade från getingar, i havsbrisen. Wonderful! Vi gick till bryggans slut för att kanske bada, men bara Annette trotsade halvstormen och vågorna. Till Vincent började slåss mot dem och i glädje till slut druttade i han med. Vilket inte förstörde hans humör det minsta. Sådana ögonblick man minns.

Sedan strosade vi åter på bryggan (strosa brygga!) i den helt underbara kvällssolen. De andra försvann iväg aningen mer kvällsstressade medan jag och Annette tog det lugnt och njöt. Som man vill en sommarkväll i Bohuslän.

Och där var det slut på del 2, men det kommer mera. =)

Väl framme i sommarstaden klev vi på den vanliga spårvagnen och åkte... bara för att upptäcka att vid sista svängen så körde den rakt fram istället. Spårarbeten. Och vi hoppade av och fick gå sista biten upp för backarna. Resa med oflyt. Humöret var ändå helt klart godkänt på alla ungar (och föräldrar) genom resan. Men det var skönt att komma hem till mormor / gammalmormor till sist, äta middag och sova efter en lång dag.

Nästa dag var det dags för Universeum. Vi har bara varit där en gång förut. Det är ju inte billigt direkt. Men nu kände vi att det var dags, ville låta barnen se de rörliga dinosaurierna (framförallt Vincent som pratat så mycket om det). Inne var lika varmt som ute, och så lite regnskogsfuktighet på det så mådde vi fint. =)) Dinosaurierna var rätt fina, och barnen var uppspelta och gömde sig, nästan så de var rädda på riktigt, eller om det bara var på lek. Någonstans mittemellan. Barnen fick följa med på en liten guidad rundvandring, och Vincent var riktigt uppspelt, frågade och berättade sånt han visste. Roligt. 

Vi lyssnade även på en guide som pratade om hajarna i det stora akvariet. Vincent och Claudia pratar fortfarande (nu en bit in på höstvintern) ibland om Herman, den största hajen som allt såg bra läskig ut. Och så såg vi tukaner (som Vincent brukar säga: "Men åh det är ju tukaner öööveraaallt nu för tiden!"), och var in på rymdutställningen och rätt mycket av vad Universeum hade att bjuda på.

Vi hade en kort men trevlig Göteborgsvistelse hos gammalmormor och på Universeum. Och nästa dag innan vi tog sena eftermiddagståget upåt var vi till Slottsskogen med fler vänner - inklusive Plikta-lekplatsen, klappa djur i barnens djurhage, och rida häst.

Sedan var det dags att ta tåget norrut utefter kusten till sommarstugan. Vi lunchade på bussterminalen - halv special åt äldste sonen, som sig bör när man är i Göteborg. Vi hade ersättningsbuss första biten, vår reseotur höll i sig, och barnen åt lördagsgodis på bussen, innan vi fick byta till Bohuståget för att kliva av på vår lilla station i Överby, strax innan Strömstad. Möttes upp av mormor och morfar, och så var vi där. I stugan igen. Härligt!