Bohuslän och Göteborg - del 1

Det är lustigt att det är samma sak varje år. Jag tänker att i ååår ska jag vara snabb med att blogga om sommaren, för annars går det ett halvår igen. Och alltid går det för lång tid, igen. Men nu är vi här, sommarens sista bohusresa i massor av bilder...
 
Den här gången åkte vi hela familjen, efter ett par vändor utan Pieter. Vi gick upp i ottan och promenerade till busshållplatsen med väskor och vagn. Bytte till tåg, och allt var frid och fröjd. Byte i Örebro som vanligt och sedan blev det problem. Tåget vi satt på stannade, orsaken var visst brand i ett elskåp någonstans, och vi var fast på ett stekhett tåg i nästan 30-gradig värme (att gå ut hjälpte liksom inte) i en timme med tre ungar. Som tur var hade vi små fläktar med oss, och vatten. Fick även extra vatten utdelat. Till slut kom vi iväg och kom fram till Göteborg.



Väl framme i sommarstaden klev vi på den vanliga spårvagnen och åkte... bara för att upptäcka att vid sista svängen så körde den rakt fram istället. Spårarbeten. Och vi hoppade av och fick gå sista biten upp för backarna. Resa med oflyt. Humöret var ändå helt klart godkänt på alla ungar (och föräldrar) genom resan. Men det var skönt att komma hem till mormor / gammalmormor till sist, äta middag och sova efter en lång dag.

Nästa dag var det dags för Universeum. Vi har bara varit där en gång förut. Det är ju inte billigt direkt. Men nu kände vi att det var dags, ville låta barnen se de rörliga dinosaurierna (framförallt Vincent som pratat så mycket om det). Inne var lika varmt som ute, och så lite regnskogsfuktighet på det så mådde vi fint. =)) Dinosaurierna var rätt fina, och barnen var uppspelta och gömde sig, nästan så de var rädda på riktigt, eller om det bara var på lek. Någonstans mittemellan. Barnen fick följa med på en liten guidad rundvandring, och Vincent var riktigt uppspelt, frågade och berättade sånt han visste. Roligt. 

 
Vi lyssnade även på en guide som pratade om hajarna i det stora akvariet. Vincent och Claudia pratar fortfarande (nu en bit in på höstvintern) ibland om Herman, den största hajen som allt såg bra läskig ut. Och så såg vi tukaner (som Vincent brukar säga: "Men åh det är ju tukaner öööveraaallt nu för tiden!"), och var in på rymdutställningen och rätt mycket av vad Universeum hade att bjuda på.

Vi hade en kort men trevlig Göteborgsvistelse hos gammalmormor och på Universeum. Och nästa dag innan vi tog sena eftermiddagståget upåt var vi till Slottsskogen med fler vänner - inklusive Plikta-lekplatsen, klappa djur i barnens djurhage, och rida häst.

 
Sedan var det dags att ta tåget norrut utefter kusten till sommarstugan. Vi lunchade på bussterminalen - halv special åt äldste sonen, som sig bör när man är i Göteborg. Vi hade ersättningsbuss första biten, vår reseotur höll i sig, och barnen åt lördagsgodis på bussen, innan vi fick byta till Bohuståget för att kliva av på vår lilla station i Överby, strax innan Strömstad. Möttes upp av mormor och morfar, och så var vi där. I stugan igen. Härligt!


Vincent fick åka med i Miatan för första gången, och var upprymd (om än på det milda viset) och lite högtidlig när han åkte iväg där brevid morfar med öppet tak. 
 


Marius smakis-åt
och älskade allt, och sov gott ihop med morfar. Och lite spel blev det spelat, och mycket lek lekt. Och det var varmt och barnen bar mest linnen och shorts, härlig sommar. Det var så ljummet i vattnet, varmare än någonsin, och inte en enda manet. Ljuvligt var ordet!

Slut på del ett, fortsättning följer snart!


 

kommentarer
av: Annette

Tack! Vilken present!

2014-11-11 @ 21:01:27

namn:
spara mig

mejl:


blogg:


kommentar:

trackback
RSS 2.0