Två tredjedelars år, plaskar och kusinkalas

Idag fyllde Marius åtta månader. Mitt huvud är fullt av allt och lite till, och jag hinner liksom inte med. Hinner inte uppleva som jag vill, och inte dokumentera som jag vill. Och så allt det där andra som jag vill / borde / måste / behöver... Det är mycket nu.

Marius är en riktig hålligångbebis. Han sitter inte långa stunder på samma ställe och leker t ex, utan vill helst dra runt, krypa snabbt som bara den och helst hitta på bus. Klättra i trappor, leka med obebisvänliga leksaker, öppna dörrar och dra ut lådor, gräva i tvättmaskinen, tugga på löv och plaska med vatten. Han gillar kattmaten i köket, den är som en magnet för hans snabba krypknän. Katterna över lag och allt deras är superkul, kattlådor, kattsvansar, katter som morrar... Inte gillar han att vara själv heller, inte om mamma finns inom räckhåll. Jag har nästan slutat amma dagtid nu, bara om nätterna (oftast runt tolv och runt fyra nu, får han inte amma skriker han tills han får...). Det fungerar rätt bra, men jag vet inte vem som är mest motvillig att sluta, han eller jag. Ingen av oss vill nog släppa den där amningen helt än på ett tag. Vi får väl vakna om nätterna då, om vi ska ha det kvar.


Vi hann med bad på Lugnet idag, jag, Emanuel, morfar/farfar Lasse och de fyra barnen. Vincent är mer vild än tam i vattnet numera. Fattas bara att han ska lära sig simma ordentligt. Claudia hakade mest på mig och bebisarna, men var också runt i mellanpoolen med simringar. Och de två bebisarna plaskade glatt i bebispoolen (varm och skön!), med avbrott för lite hemma-babysim-övningar på djupare vatten.


Jag promenerade dit och tillbaka med Marius eftersom vi inte fick plats i bilen allihop. Riktigt skönt soligt höstväder är det nu! Marius sov båda vägarna, och jag drabbades av den okända känslan att vilja springa på hemvägen, så jag varvade promenaden med joggning på hemvägen (och tjänade in tjugo minuter på det gentemot uppvägen). Lustig känsla, roligt. Så kom jag hem till doften av hembakt pizza. Pieter lagade åt oss, och vi samlades allihop för att äta ihop och sedan för-fira Oskar lite med ett paket och en O-tårta. 

 
Han fyller ett år om en dryg vecka, lilla kusinen, men då ska inte Vincent och Claudia vara med, så de ville fixa ett eget kalas. Och sedan blev det kväll och nu sover alla och jag sitter uppe som vanligt och fixar med dittan och dattan. Ingenting hinner jag om dagarna, och kvällstimmarna går så fort så fort. Snart vaknar det hungriga barnet, och strax därefter ringer väl klockan för uppstigning. Bäst att sova, godnatt!
 

Tjufjärde september

Dagen i några mobilfoton... Min trio i morse:



Vi skickade iväg Vincent först på sin cykel så han skulle komma i tid till skolan. Promenerade förbi och kikade att han kommit fram ok. Sedan lämnade vi av Claudia på dagis på andra sidan staketet. Det gick bra att lämna snabbt när jag förberett henne på det. Så drog jag och Marius iväg mot stan för babysim. Kyliga dagar nu, det börjar verkligen bli dags för åkpåse.


Efter simmet, och första gången jag haft mellanmål med mig istället för att amma. Kändes ovant. Jag ammar fortfarande på natten, och på eftermiddag/kväll. Vill inte sluta helt än, men det är skönt att kunna vara borta lite längre stunder från lillebror. Han tycker i alla fall väldigt mycket om vatten, och babysimmet känns riktigt värdefullt för både honom och mig!



När storbarnen kommit hem också drog de iväg till mormors och morfars hus...



...för att hämta den lila husvagnen från när morbror Emanuel var barn.



Tungt att trampa med syster i släpet, så jag fick skjuta på. Med vagnen i ena handen.



Sedan blev det sandlådelek och minstingen blev supersmutsig på nolltid. Men roligt hade de allesammans.



Så innan det blev läggdags fick Claudia ta en liten provtur i morfars Miata, eftersom den är på g att säljas nu efter en väldans massa år. Vincent fick åka i den i somras, och nu var det bäst att tösabiten också fick göra det en gång medan bilen fortfarande finns kvar.



Vardag en onsdag i september. Och familjen sover, så jag måste ansluta. Tidigt upp imorgon igen.


Dags kanske...

Kanske dags att byta header när barnen blivit två år äldre, och dessutom fått en lillebror. =))

 



Sussa sött

 

Ansiktsmålade barn

En sak tjatas det ofta om här hemma, framförallt från sexåringshåll, nämligen att få bli ansiktsmålade. Härom dagen sa jag "ok", något motvilligt (ensam hemma med tre barn, varav en gnällig krypbebis, inte optimalt). De fick välja målningar själva, så det blev en fjäril och en pumpa. Vi tjuvstartade halloween lite i år. 

 

Spillevinken

I förrgår kväll hade nya Spillevinken premiärmingel. Favoritbarnklädbutiken har flyttat till Slaggatan och utökat med både inredning, presenter och lite damkläder. Och mina grejer! Postrar, brickor, grytunderlägg mm finns numera hos dem och det känns jättekul. Dessutom fick jag äran att designa deras nya logo som sitter så fint där på skylten ovanför entrén.


Så dit och kika nu, alla som har vägarna förbi!

Hemma från fjällen

Nu är vi hemma från vår lilla semester i Lövåsen/Grövelsjön. Vi har haft en riktigt skön vecka. Vädret var lite kallt men mest soligt och inget regn har vi fått. Återkommer med fler foton! Jag sitter just och tittar igenom dem.


Jag återkommer hela tiden till det dubbla i att fotografera. Utan bilderna svalnar minnena så mycket snabbare. Men det gäller att fota lagom mycket. Jag gör det kanske lite för mycket, men oftast har jag ju ingen kamera framför ansiktet. Jag vill leva också, uppleva stunden när den är där. Jag har inte riktigt balansen än, men försöker hitta den.