Idag satt den där på himlen igen när vi gick till dagis, den stora vita fina månen. Vincent såg den och började genast prata om sina månminnen... "Vem är det som åker raket till månen? Det är Wallace och Gromit! Vad hände med roboten?"

När jag och Claudia kom hem igen efter en lyckad lämning (Vincent gick in och satte sig vid bordet och började äta frukost - vilket han numera får, hör och häpna - och sa hejdå hur lätt som helst) så tog jag med stativet och teleobjektivet ut på gården för att i kylan fota den däringa månen. Det är så häftigt när man anar ytan och ser kratrar framträda. Det gör man tydligast när månen är halv, så då tänker jag ut med stativ och tele igen, om himlen håller sig så här klarblå vill säga.

Det är kallt nu, minusgrader och frostiga vägar om morgnarna, brrr. Sådana här dagar är jag ändå glad att vi traskar till dagis med vagn genom solskenet, istället för att halka runt inuti en bil. Nu ska vi bara lyckas ta oss ut en sväng på eftermiddagen också. Vincent har sovit och ätit lunch, Claudia fått broccolismakis och ny blöja. Jag har fått lunch. Återstår blöjbyte för Vincent och amning innan jag kan börja bylsa på barnen. Puh. Jag gissar att Pieter hinner hem från jobbet innan vi hunnit ut.