Barnen leker Bulten med Bilibo (filmat)

Dags för rörliga bilder igen tycker jag. Som vanligt är det en snutt filmad med mobilen - sånt vi filmar med videokameran är lite för meckigt att lägga upp här. Det här är iaf härom dagen när barnen lekte roboten Bulten från barnprogrammet Daidalos labyrint. Och så lite kattor på ett hörn också.



En hel del dalmål här, och så Vincents renoverade rum (som fortfarande saknar matta och nytt överkast och lite kuddar och hyllor och sånt där som jag tjatar om). Förresten är den en riktig kanonleksak - den här gula Bilibon! Den fungerar verkligen precis som den är tänkt - som någonting som bara fantasin sätter gränser för. Den är karusell, bilgarage, kulle, huvud och hjälm av alla möjliga varianter, korg, docksäng, pulka... you name it. Finns bland annat hos ABC Leksaker (där jag köpte vår för ett par år sedan).

Bohuslänsemester 2012 - del 3

Jag fortsätter med semesterbilder från sommaren, som trots allt regn och kyla bjöd på många fina dagar också. Som när vi åkte in till Strömstad och hade en härlig liten stund på bryggan med varsin kanelbulle...


Barnen fick varsin mjukisfisk, Vincent en abborre och Claudia en lax. Är man på västkusten så är man. =) Och så filmade jag dem lite också, så här kommer barnen live (jag testade att filma på höjden bara för att man kan, det har ju aldrig fungerat förr med vanliga filmkameror men med iphone går det):



På kvällen åkte vi och hälsade på vänner som tillfälligt flyttat upp från Göteborg till ett hus alldeles i närheten av vår sommarstuga. Roligt att träffas här och barnen trivdes, speciellt grabbarna. Härligt väder fick vi dessutom. Och god middag och en trevlig pratstund. 



Nästa dag var det dags att hämta upp gammalmormor på den lilla tågperrongen. Barnen spanade efter tåget och vi var alla glada att se mamma/ mormor/ gammalmormor kliva av. En av sommarens finaste dagar fick vi, och den tillbringade vi mest i stugan men tog även en sväng till Grebbestad för att strosa och äta glass.



Fina dagar, fortsättning följer...

Claudia läser bok på morgonen

Jag filmade lite härom morgonen när Claudia skulle läsa saga för nallen och dockan. Kan förvarna att det håller på i sju och en halv minut, men jag som är partisk tycker det är mycket fängslande, haha.



Hon började med att placera de två åhörarna mycket bestämt på var sin sida om sig, fast sedan tror jag nog hon glömde bort de små stackarna och slukade boken själv istället. Hon har en så gullig bebisröst. Jag tittade på film nyligen från när Vincent var precis i tvåårsåldern och han har en mycket mörkare röst, det är så roligt att lyssna på.

Förresten, jag kan leta upp ett gammal klipp på Youtube! Här är Claudia liten plutt (typ några månader) och Vincent dryga tvååringen. Han låter ännu roligare när han är ännu lite yngre, men kul att jämföra (ni känner väl mig)...


Tihi tihi.

Håll till godo med lite film

Jag och Pieter har varit på Klockargården i Tällberg över natt och haft det riktigt trevligt! Rapport kommer någon annan dag för nu har jag drabbats av Claudias magsjuka (som jag vabbade henne för i onsdags). Tur bara att den inte kom igår för det var riktigt god mat vi blev bjudna på. Men idag mår jag pyton, urk. Hur som helst, det blir inga bilder nu, så ni får hålla till godo med ett par filmer från förra veckan (från mobilen som vanligt):

Claudia pratar om Pippi Långstrump och Madicken, och är lite ordningsam...



Vincent och Claudia tittar i en bok tillsammans när Claudia sitter på kvälls-pottan. Vimsepojken har börjat prata ordentlig dalmål på sistone, bara att lyssna och njuta...



Det för nu, nu ska jag ligga här och må dåligt lite till i soffan och skickar över datorn till Pieter. Godnatt!

Fem små apor

Syskonen Kooistra på öppna förskolan Familjecentralen i fredags: 



Claudia började "sjunga" på den ramsan bara samma morgon eller om det var dagen innan. Barnen lär sig massor från dagis, sånt man inte har en aning om att de kan förrän de kommer hem och visar upp sina färdigheter. Här kommer några bilder också, slängde av några mobilfoton bara för att det sitter så djupt i mig att fotografera. Jag kan nästan inte riktigt låta bli. Övar på det.


Finingarna mina. Den här veckan har börjat med ögoninflammation för den minsta så Pieter har varit hemma måndag och tisdag. Får se om det blir min tur imorgon eller om hon är bra nu.


PS. Hittade en annan kaka jag vill baka! Chocolate chip cookie dough cakepops! Yuhum! Det känns ju väldigt barnkalasigt måste jag säga. Och så några små kaniner till påsk?! De här chokladiga verkar ju smarriga också.

Barnen sjunger Blinka lilla stjärna

Dags för film igen va?! Det här är från i morse när Claudia provsatt extrabarnstolen och barnen fortfarande var morgonruvsiga i håret och hade pyamasar på. Vincent sjunger en hel del och nu har även Claudia börjat sjunga så man känner igen vad det är.



Sedan bytte vi om till dagkläder och traskade över till mina föräldrar där vi spenderade resten av dagen. Lekte lekte lekte, ute och inne, åt och fikade, pratade, och lekte lite mer. Och så cyklade Annette och Vincent till affären medan jag och Claudia cyklade åt andra hållet för att hämta upp lite trädgårsredskap som vi får överta från vänner till mina föräldrar som just sålt sitt hus.

Pieter anslöt efter jobbet lagom till middagen. Just nu är han uppe och nattar barnen, jag gissar att han somnat själv. Det brukar vara nästintill ofrånkomligt. Gäääsp.

Filmat - backpromenad, bilbanelek & Emanuelfoto

Igår eftermiddag promenerade vi till oma och opa för att först låna duschen (nope, badrummet är fortfarande inte klart, men idag har elektrikern varit in för sista gången så det närmar sig), leka, prata och äta trevlig middag. Pieter var redan där så det var jag och barnen som gick. Gissa hur de tog sig upp för den brantaste backen? Jo backandes så klart. Varför inte, liksom? Claudias förslag för övrigt.



Innan promenaden byggde jag ihop allt vårt Flexi-Trax. Det blev en rejäl bana kan man säga och barnen lekte glatt. Bilar går alltid hem, speciellt när de kan köra på en bilbana fylld av fångnät, gallerburar, tunnlar, dinosaurier och krockande tåg. Plastigt, jo visst, men roligt.



Så måste jag bara visa upp ett till litet klipp, nu när jag ändå lägger upp några filmer från mobilkameran. Jag vet inte precis vilken dag det här var, men någon gång i början av januari så rätt nyligen. Min bror Emanuel hade nyss varit på besök (till Claudias konstanta tjatande "Mannen! Dää Mannen! Titta mamma, Mannen!". Hon blev riktigt förtjust när hon upptäckte ett foto föreställande nämnda morbror...



Det var dagens rörliga det.

Oh Boy är nya favoriten (film)

Det har dykt upp en ny favoritlåt på Vincents reportoar. Pieter har spelat Peps Persson för honom och via Robert Gustafssons Skansen-uppträdanden har den blivit starkare. Oh Boy.


Idag var det många konserter på pallarna i hörnet hos Annette och Lasse. Och jag var ju tvungen att filma också, lyssna på den vackra skånskan:



Svårt att sluta filma den grabben.

Och så cyklar han.

Idag har Vincent lärt sig cykla! När jag kom hem från jobbet så hade vi en stund innan maten var klar och då frågade jag om Vincent ville cykla på sin stora blå cykel (i motsats till hans lilla röda springcykel) och det ville han. Så jag höll i honom och sa åt honom att trampa och vips cyklade han iväg. Balansen har han med sig från springcykeln (som är en helt kanonbra uppfinning!)



Vi var på gården utanför oss och den lutar lite svagt. I uppförslutet gick det inte men nerför hur lätt som helst. Han svängde runt och bromsade t om. Svårare var att komma upp på cykeln själv, alltså ta första tramptaget. Tror vi ska öva lite mer innan barmarkssäsongen är över. Han är för stor för den lilla röda så efter vintern kommer det vara den här som gäller bara. Då är det bra om han lärt känna den lite redan nu.



Jag har känt i några dagar att jag vill se om han kan cykla, det har liksom hängt i luften. Hur han "suuusar ner för backen" (som han säger själv) med sin springcykel och håller balansen trots att den har blivit för liten, de små hjulen vinglar och hans knän är uppemot magen för att de inte ska släpa i backen. Det var helt enkelt dags att ta fram den "riktiga" nu.



Vincent är 3 år och 4 månader. Ganska tidigt att lära sig cykla, men jag skyller det verkligen på springcykeln. Jag tror att många barn i kan cykla riktigt bra tidigt tack vare springcyklarnas ankomst (de kanske har funnits länge men jag har märkt en stooor ökning av dem sedan Vincent fick sin på sin tvåårsdag). Desto svårare om de bara cyklat på trehjulingar och med stödhjul innan. Det är så klart inget självändamål i att cykla tidigt, fast jag kan inte låta bli att tycka det är roligt. Så länge barnet gillar det. Och det gör han. Och eftersom han ändå vuxit ur springcykeln så är det här nästa steg.

Har en ganska händelselös film på Claudia också, bara för att hon ska få vara med på ett hörn. Så, jag ger er Claudia i sandlådan:



Sedan blev det ombyte och tvättning av barnen, min mamma kom, vi åt middag (korv och rotmos), Pieter och min pappa åkte iväg mot Säterdalen för country jam session, jag och Annette lekte med barnen, sedan nattade vi dem (jag Vimse och Annette Claudis), och så satte vi oss i soffan med en kanna te och pratade. Trevlig kväll.

Den sjungande holländaren

Halvholländare är han i alla fall, min rödhårige son. Här sjunger han en bit av Eric Saades Popular. INTE mitt val av musik, urk. Men på dagis är det en stor hit, tydligen. Och han är ju bra söt när han sjunger. Vincent alltså:



Och så ett klipp från Italienresan när samme son sjunger We will rock you, en annan av hans favoriter. Min mobil dog f ö någon av de första dagarna eftersom jag glömt laddaren hemma. Vad vilsen man känner sig utan sin telefon. Fast lite fri också.



Om någon undrar vad han egentligen sjunger i så är det en fingermikrofon (enligt egen utsago). Enligt oss föräldrar snarare benämd "liten konstig plastsak som Vincent hittade vid poolen och absolut ville ta med sig hem". Kan den bidra till hans mer kreativa sidor så, okej då.

Claudia går

Så här stapplar hon fram, lyckades fånga det på film efter ett antal försök härom dagen...



En tur till stan

Medan familjefadern sov bort halva dagen efter att ha jobbat natt, hade vi andra ett uppdrag: Fler kalsonger år lillprinsen. Det går åt måååånga nu vill jag lova. Så jag tog Claudia i Skeppet (det är vår gröna syskonvagn det) och Vincent ville cykla så det fick han så klart, på sin röda springcykel.

Så här fint har vi det när vi promenerar in till stan:



Ett litet klipp till, när Vincent "susar" som han kallar det:



Strax därefter
sladdade Vincent på en grusväg och ramlade omkull och skrapade upp ett minisår på knät. Grät. Då fick han kramar, russin, napp och åka vagn. Då blev allt bra igen. Var tvungen att filma dem en liten snutt när de satt i vagnen...



På stan shoppade vi
kallingar (och varsinna paret mysbyxor & solbrillor). Sedan kollade vi in leksaksaffären (Vincents önskemål) och därefter gick vi till CaféVi3 och beställde in pannkakor (åt barnen) och rostbiffsallad (åt mamman) och hade sååå trevligt så. Tydligen gillar Vincent majs:



Sen gick/cyklade vi
hem igen och pausade bara för att leka lite på en lekplats. Trevlig egentid med barnen (utan skrik och gnäll och allt för trött morsa), fler sådana dagar tack!

Filmat - Äta bär och stå själv + lite tåg

Här kommer ett par små filmer. Ingen på när Claudia går (nåja, tar några stapplande steg), för det har jag inte i mobilen. Det lyckades vi fånga med riktiga filmkameran, men det är lite för avancerat för att jag ska lyckas lägga upp. Än i alla fall. Men jag filmade i alla fall det första fantastiska som hände idag, nämligen att hon stog helt själv i det fria, längelänge, och flera gånger. Det som gjorde att hon kunde ta de där stegen sedan.



Och så en liten snutt från tågresan mot sommarstugan för en dryg vecka sedan. Russinstund medan pappsen sover:



Imorgon är det slut på min semester, i alla fall första delen av den. Ska jobba i två veckor och sedan har jag tre veckors ledigt till. Inte illa alls. Förresten blev stegrekordet på minstingen sju. Får se hur mycket Pieter övar med henne imorgon medan jag sitter i mitt bås. Och får se hur fort det går nu, om hon tar fler för varje dag eller fegar ett tag.

Valborg betyder Maja

Igår var en riktigt händelserik dag. Saga var hos oss hela förmiddagen, efter frukost drog vi iväg till en lekplats nära oss. När barnen tröttnat passerade vi hemmet för toapaus och gick sedan ner på stan för att posta ett paket och ta en fika på Waynes coffee.



Att fika med en treåring och en snart-femåring är inte direkt avkopplande. Fast det var trevligt ändå. Och Claudia sov i vagnen under tiden så det blev en del kaffe drucket ändå. Efter en skoaffärsvända (skorna i förra inlägget!) och varsin varm korv hos Gandhis (stans korvgubbe nr 1) drog vi hemåt igen. Dags att lämna Saga hos hennes mormor och morfar, och att lägga våra små för lunchvilan.

(film från morgonens lekplatslek):


Efter ett par timmars lugn för hela familjen (jag och Pieter somnade också på soffan/i fåtöljen) tog jag med barnen och gick iväg på barnkalas för att fira Noah som fyllt fem och Sam som fyllt tre. Hade ett par kalastimmar innan vi gick vidare mot Östanfors. Vi mötte upp med Pieter och sedan med mina föräldrar och Emanuel (min bror) som spontan-hälsat på i helgen.

Dags för den här stans speciella Valborgsfirande - Maja på Gettorget. En trevlig liten tillställning där Maja får sina örhängen av färgade äggskal och reses upp i sin fulla höjd. Till det barn som sjunger, fiolmusik och vårtal. Morfar Lasse fick vara med att bära fram Maja och baxa upp henne. Vincent hittade sin kompis Gabriel och de två busarna tog varandras händer och sprang bortåt. De är så söta de där två, grabbarna grus.



Sedan var vi så genomfrusna (temperaturen låg under 10+ och det blåste brrhrr) att vi gick hemåt - mot mormors och morfars. Där åt vi god mat och hade trevligt innan vi tog Emanuel med hem till oss, la barnen för natten och satte oss att se på film. Inception blev det. Riktigt riktigt spännande! Fast Pieter och Emanuel somnade så de var nog inte lika imponerade.

Och nu har det blivit maj. Och imorgon ska vi kika på vårt hus igen och bestämma vad vill vill fixa med i de olika rummen. Vi kikade på tapeter häromdagen, ska lägga upp lite kort från mobilen när jag får tid.

Godnatt!

När hon kryper

Jag har försökt filma Claudia flera gånger när hon kryper, men hon börjar bara störtgnälla så fort jag tar fram filmkameran, eller så kastar hon sig ner och ålar istället. Men en liten snutt fick jag iaf med mobilen igår. Så här ser det ut (och brorsan är så klart med på ett hörn också):



We will rock you

Det var stor skillnad på den Claudia som jag nattade igår kväll och den som jag kom hem till idag efter jobbet. Hon var mycket mer sitt vanliga jag. Babblade och lekte. Skönt. De trivs på Vincents rum båda två. Så här soft kan man ha det på kvällarna i väntan på välling, pyamas och tandborstning, med en Claudia som lirar tunna...


...och en Vincent som har lärt sig We will rock you medan jag slet för brödfödan. Tydligen sjunger de den gamla Queen-dängan på dagis också, fast då med Imse vimse spindel-text. Iiiimse viiiimse SPINdel... Fast Vimse själv fastnade för originalet så fort han fick höra det. Sen får ni med en Claudia som reser sig mot sängen, ramlar och blir ledsen men återhämtar sig. Och en Vincent som leker med duplo och bilar. Mycket film för lite action.


Jag borde testa igen att lägga upp något klipp från den riktiga filmkameran. Hittills har jag bara fått upp filmer från mobilen. Det är liksom enklast. Bara att ta över filen från mobilen och ladda upp på Youtube. Fast kvalitén blir därefter. Nåja, det blir ett senare projekt, att få till lite snyggare film. Inget för ikväll.

Barnen leker på köksgolvet

Jag har lagt över lite kort och filmsnuttar från mobilen så här bjuder jag på en film från häromdagen. Barnen leker på köksgolvet, spelar trummor och busar med varandra.


Mot slutet dyker hennes eviga gnäll upp. Hoppas gnällperioden går över snart. Puh säger trötta öron. Claudia har annars jobbat fram sina första ord under den senaste veckan. Både "mamma" och "pappa" står på repertoaren. Snällt av barnet att dra till med båda föräldrarna på samma gång.

Claudia tog dessutom några riktiga kryptag idag, första gången! Det var bara enstaka innan hon for ner på mage och drog sig fram på sitt vanliga sätt. Men hon gjorde det en tre-fyra gånger. Får se om hon testar mer imorgon för då kommer det nog lossna. Det krävs inte så mycket för att de små ska ta till sig nya färdigheter när de väl insett vad de kan.

Tänk att Claudias polare Molly passade på att börja krypa idag också. De är rätt bra synkade de där två: Molly kryper

Claudia vill förresten skicka en stor blöt tackpuss till sina tjejpolare Signe och Molly som grattade så fint på åttamåndersdagen. Här är Mollys hälsning, och här är Signes. Tack raringar!

Nu önskar jag bara en sak, att Claudia sover bättre än hon gjort de senaste tre nätterna. Hon har hållit oss vakna flera timmar i sträck. Både varit pigg, stått upp i spjälsängen, krälat runt i vår säng (vi växlar lite) och babblat. Och så har hon blivit allt grinigare men ändå inte velat sova. Inte ens vällingen har sövt. Till slut har hon somnat av ren utmattning. Hon har fullt upp med att testa kroppens funktioner (framförallt stå upp) samtidigt som hon är rejält snorig, hostig och rosslig. Jag kan förstå att hon inte riktigt kan sova. Fast hoppas gör jag ändå. Nej nu gör jag kväll. Godnatt!


En sång till Claudia

Vår kassa filmkamera la av efter fem minuter av Claudias välkomstceremoni. Jag var och är rätt ledsen för det, även om det inte är hela världen. Men jag ville verkligen spara ögonblicket, stunden, känslan. En av grejerna jag var mest ledsen för var Pieters sång, för det var höjdpunkten för mig. Värme och kärlek! Men så var ju Tobbe med där på stranden i höstsolen, räddaren i nöden - och filmade med sin mobil. Så tusen tack till dig Tobbe, för att jag nu kan titta på det här om och om igen:

Vi står med ryggen mot en skogstjärn - Stångtjärn - jag, Claudia, Pieter och min pappa Lasse (som är officiant). Det är tidig höst, solen glittrar i vattnet och högt ovanför oss cirkulerar en mäktig fiskljuse. Runt oss står vänner och släktingar i en halvcirkel på den gräsklädda stranden. Det är kärlek i luften.

Originalet heter "Anne" och är en låt av holländske Herman van Veen, skriven om och till hans egen dotter. Om du vill kika på hur den låter så finns den här: Anne - Herman van Veen.

Så texten. Önskas översättning? Då kallar jag in Pieter. Jag kan holländska hyfsat, men när det blir poetiskt så blir det svårare. Tills vidare, njut av det vackra språket. Jag har ändrat "Anne" i texten till "Claudia" som Pieter sjunger...

Claudia

Er waren mooie baby's bij, maar niet zo lief als jij, Claudia.
Van al dat wit en zoveel licht gingen van schrik je oogjes dicht, Claudia.
Even kreeg ik kriebels in mijn keel maar je had geen pink teveel, Claudia.
Ik stond te blozen, was zo blij, jij moest er haast van lachen, Claudia.

Claudia, de wereld is niet mooi, maar jij kan haar een beetje mooier kleuren.
Claudia, je hebt nog heel wat voor de boeg,
maak je geen zorgen, Daarvoor is het nog te vroeg, veel te vroeg.

De wijzers van de klok gaan snel, dat merk je later wel, Claudia.
Van de pot naar de w.c. gaat een, twee, huppekee, Claudia.
Je hebt net je bromtol uitgepakt of je bent alweer een jaar ouder.
Voor ik goeiemorgen zeg, ben jij op je brommer weg, Claudia.

Claudia, de wereld is niet mooi, maar jij kan haar een beetje mooier kleuren.
Claudia, je hebt nog heel wat voor de boeg,
maak je geen zorgen, Daarvoor is het nog te vroeg, veel te vroeg.

Er waren mooie baby's bij, Maar niet zo lief als jij, Claudia.
Alleen de ogen van je moeder waren net zo mooi als jij, Claudia.

Tillbaka till verkligheten. Båda mina fina barn sover, snälla som de är. Hade tänkt lägga upp något kort från gårdagens juligt doftande projekt, men kamerabatteriet är på laddning. Därför vill jag dela med mig av det här minnet från en vacker septemberdag vid Stångtjärns strand.

Och till mormor, barnens gammalmormor: Du ska få titta och lyssna på det här när du kommer hit i jul, om du inte får något ljud i din dator!


Kommunikation och sångnummer

Filmtajm! Så här söta var mina barn igår:


Det är så roligt att se hur Claudia iaktar Vincent, hon liksom uppslukas av honom, idolen. Vincent vill gärna få henne att skratta också, och vill gärna leka med henne. De kommer ha roligt om något halvår skulle jag tro, när Claudisen kryper och börjar gå, och kan interagera lite mer. Annars är hennes senaste upptäckt "slå saker i bordet/golvet" och "rassla med skallror". Kolla in fokuseringen:



Och så skallran...



Vincent sjunger ofta och gärna. Tidigare har han tystnat när man plockat fram kameran men för tillfället vill han att jag ska filma honom hela tiden så att han kan kolla på det själv sedan. Djungelboken är en av filmerna som går varm här hemma för tillfället, både i tv:n och stereon (cd med musiken alltså). Här ville han först att jag skulle filma när bilarna pratade med varandra, därav mitt tjat om det, men sedan blev det show istället. Kolla in mooovsen:



Om filmerna hackar så pausa dem en stund så att de hinner ladda. Klicka sedan på play igen. Jag sitter i min soffhörna med vinterstudion på i tv:n. Älskar att kolla på längdskidor! Båda barnen sover som små björnar i ide, de har sovit i 1,5 ungefär. Andningspaus!

Det ska börjas i tid (och lite film)

Tjohoo, Claudia gillar duplo! Om man ska fostra legoälskande barn så ska det börjas i tid. =) Hon är så söt nu, håller på och viftar med händerna, lyfter upp saker i luften och tittar på dem, snurrar lite och så in i munnen. Jag och Vincent håller på att lära henne vinka, får se när vi lyckas. Hon vinkar, men än så länge är det omöjligt att avgöra om det är med flit eller inte.
Eftersom det är problem för vissa att se bilderna för tillfället (Internet Explorer verkar vara boven... Hoppas få hjälp med en lösning snart) så tänkte lägga upp ett par filmer. Det borde gå bättre hoppas jag. Här kommer Claudia som äter majs och Vincent som sprallar runt:



Nu skriker barnet, igen. Hon är inte alls med på våra sova-längre-i-sträck-på-natten-noter. Suck och pust.

Tidigare inlägg