Stockholmsvisit som hastigast

Stockholmsvisit över en natt för att fira Emanuels och Ninas 35-årsdagar ihop med mina föräldrar och Patrik & Filip. Mycket trevliga dagar med soool. Jag fotade visst knappt firandet, men lite från dagen efter när vi först testade en lekpark, sedan mötte upp med Patrik och Filip igen inne i stan för att göra Livrustkammaren och sedan luncha ihop på Jensens innan stegen styrde hemåt igen.

 
 

Åland med min förstfödde

I början av november slog jag två flugor i en smäll när jag dels hälsade på min kompis Milla och hennes familj på Åland (det var alldeles för länge sedan sist), och dessutom lyckades göra den där lilla resan jag tänkt på länge ihop med bara Vincent. Jag vill göra mer sånt ihop med bara ett av barnen - med alla barnen så klart. Det ger verkligen något mer, man umgås på ett sätt som inte blir av riktigt när man har alla barnen ihop. Det var jättemysigt att få resa med Vincent, och att träffa Milla och umgås i ett alldeles lagom lugnt tempo, se deras nya hus och naturen på Åland, och träffa nytillskottet Leo en första gång. 



Vi blandade hemmahäng med promenader i det soliga vackra nästan-vintervädret (snön kom bara någon dag efter att vi åkt hem), och utflykter till bland annat Bomarsunds fästning och badhuset Mariebad. Det blev mycket prat, god mat och lite bastu (såklart, when in Finland). Vincent som så klart blev uttråkad emellanåt skötte sig ändå jättefint. Ålandspannkaka var ett av mina matmål och det lyckades vi hitta på ett café. Hemresan började med rejäla vågor på havet vilket gjorde både mig och Vincent rätt sjösjuka. Tur att båtresan inte är så värst lång, och väl i land mådde vi fint igen. Skönt att komma hem, några upplevelser och minnen rikare. Och med en känsla av att vi skulle göra den resan snart igen.

Lofsdalen i mitten av september

Härom veckan drog vi till fjälls igen. Det har blivit en tradition vi inte gärna avviker från om höstarna. Men i år blev det inte Lövåsen/Grövelsjön som vi brukar, utan Lofsdalen. Och ihop med vänner. Kul att testa något nytt! Vi hade trevliga dagar. Skön fjälluft, och rätt upp i hösten kom vi. Från ett rätt grönt Falun till ett helt gulorange Lofsdalen. Solen som strålat nästan oavbrutet veckorna innan, den bestämde sig för att gömma sig just våra två fjällvandrardagar. Första dagen gick vi i tjock dimma. Det var rätt mysigt, och riktigt fint, även om vi inte såg minsta skymt av någon utsikt (tydligen kan man se ända till Norge i vanliga fall). Andra dagen lite mindre dimma men fortfarande inte klart. Fast riktigt skönt vandrarväder. Och barnen, de knatade på. Förutom lite gnäll här och där kunde vi traska på, ca 5,5 km första dagen, och 8,5 km den andra. Det är alltid imponerande hur de kan gå långa sträckor på ett sätt de aldrig gör hemma, bara för att de är ute i naturen och har en stig att följa. Vi såg vacker fjällnatur, och stugan vi bodde i var perfekt. Barnen älskade sovloftet och bubbelbadet. Vi njöt av ett rejält middagsbord som rymde oss alla tio, en stor soffa, många rum, fina badrum och en bastu som eldades på varje kväll. Och barnen hade varandra, välmatchade som de är i åldrar och antal.

 

Sommarstugevända nummer ett

I slutet av juni körde jag, min mamma Annette och de tre barnen ner till sommarstugan vid Strömstad. Där mötte Lasse upp ihop med Emanuel och hans två barn. Det blev nästan två hela veckor vid havet. Sommarens första vända. Snart dags för nästa tur. Bohuslän alltså, vad man behöver det.


Jag körde hem både mig och barnen välbehållna, hem till Pieter som ännu inte fått semester. Men nu, två veckor senare, är han äntligen ledig också, och vi ska försöka göra ännu mer sommar.
 

Överbysommar 2015 - del 3

Äntligen sista delen av förra sommarens Överby- & Göteborgsresa. Pieter körde hem halvvägs igenom den för att börja jobba, men jag och kidsen stannade ett tag till. Med bara en bil mellan oss och Annette & Lasse så blev det att vi delade lite på oss, och testade att ta tåget till Strömstad och lite så. Härligt hade vi det, och bättre väder än många andra verkar ha haft den kalla sommaren 2015. För nog är det bra mycket sol på mina bilder, mina minnen. Snart dags att göra nya sommarminnen. Men först...

 

Överbysommar 2015 - del 2

Här kommer andra delen av tre med bilder från Bohuslänsemestern i somras. Jag fotar alltid som mest där, och det är minnen jag vill bevara, så jag vill gärna ha upp dem här på bloggen, men som vanligt dröjer det innan jag får ihop dem. Men nu så. Varsågod och njut av lite sommar!

 
 
 



Ses snart igen med sista bildkavalkaden från Bohuslän 2015. 
 

Överbysommar 2015 - del 1

Tro't eller ej, men här kommer äntligen sommarrapport från sommarens Bohuslänsemester. Det är som vanligt massor av foton, så det får bli tre olika inlägg, det första idag. Kanske lägligt så här i slutet av vintern med lite sommarfeeling. Nu kör vi...

  
 
 
 
 
 

Lövåsen 2015

Här kommer ett inlägg lite för sent, precis som varje år när det kommer till sommarens bohusresa och sensommarens fjällentur. Dags för Lövåsen härmed. I år blev det en lite kortare vända, fyra dagar i mitten av september. Resdagen dit var klarblå och strålande solig, och vi hann med en kort sväng upp på fjället. Så här i efterhand skulle vi ha dragit iväg på en lite längre tur direkt, medan vädret var med oss, för det var några riktigt regnblåsiga dagar som följde.



Första heldagen på plats började med renspaning genom stugfönstret. Sedan tog vi vårt pick och pack och körde bort till Grövelsjön. Det fick bli en kort tur upp för Linnéstigen och ner igen. Vi struntade i att ta oss till Norska gränsen i år, regnet piskade ner oss från fjället innan vi hann så långt. De stunder regnet slutade så var det riktigt skönt där på stigen, men så fort det tog fart igen så började vi huttra.

 
Andra vandrardagen fick det bli Valdalsbygget och det kom bara lite lättare regn till och från. Genom fjällskogen var vi skyddade från vinden, och de två kilometrarna dit och sedan tillbaka var alldeles lagom för barnens ben i år. Marius gick mycket han också, även om han blev buren mesta tiden. Jag och Claudia drog oss lite efter på tillbakavägen, så att hon fick prata. Hon döpte små tallar och pinnar hon hittade, små stenar, stora stenar, stubbar och kala träd fick namn, och blev farfäder och mormödrar, systrar och kusiner.
 

Så var det redan dags för hemfärd. Vi rastade på samma ställe som vi oftast gör, vid dammen nära Trängslet. Men medan den på uppresan liknade något man kunnat hitta i Italien en strålande dag, var det något dystrare den här gången. Dammen hade tappats på massor med vatten på de dagarna, så vi kunde gå långt ut på stenbotten. 
 

Sedan macka och kaffe, och så sista bilturen hem.

Firande på finlandsfärjan

Min pappa Lasse fyller snart 75, så han bjöd med barn och barnbarn på en tur till Helsingfors. Vädret var helt kanon (vi har haft tur på alla våra resor i sommar!), så jag pustade ut, för sjögång är inte min grej riktigt. Havet var kav lugnt. Vi körde bil på morgonen, och rastade på medhavda mackor i solen och värmen på en rastplats nära Uppsala. Väl framme i Stockholm parkerade vi hemma hos Emanuel och slog följe med honom och Oskar på t-banan till Slussen and beyond. Vid båten hittade vi Annette och Lasse och fick våra biljetter, och så var det bara att kliva på, dela upp oss på våra hytter, och sedan mötas upp vid middagsbuffén en trappa ner. 



Det var härligt uppe på högsta däck! Stora ytor att ränna runt, och fin utsikt åt alla håll när vi passerade genom Stockholms djupa skärgård. Efter buffémiddag som start på resan så var det fint att avsluta med solnedgången ute. Där hängde vi kvar länge innan mörkret la sig och vi kröp in i våra små hytter. Nästa morgon åt vi fin champagnefrukost som start på firardagen för Lasse. Så mycket gott, och t o m prinsesstårta fanns det. Vilken frukost! Inga pannkakor dock, som var det enda Claudia ville ha. Efter frukosten packade vi ihop det vi skulle ha med under dagen, och hann också gå ut och titta på när vi anlände Helsingfors. Passerade Sveaborgs fästning och svängde in mot hamnen. Sedan var det dags att gå i land och traska mot spårvagnen som skulle ta oss till akvariet SeaLife.

 
Eftersom vårt gäng bestod av alla möjliga åldrar så kändes SeaLife som ett väldigt passande utflyktsmål. Vi såg pirayor och clownfiskar, hajar och rockor, bläckfisk, maneter, och olika stadier av hajbebisar. Något av det roligaste var en liten kupol man kunde kika upp i inuti ett akvarium, och vinka till de som stod utanför. Allting blev förvrängt genom det runda glaset, så de på andra sidan blev jättesmå.

Väl utanför sken solen. Vi satt mitt i tivolit som akvariet ligger inom gränserna för och väntade in varandra. Fick hälsat på både Minecraftfigurer (åh Vincents inlevelse!) och Nalle Puh (Oskars favorit just nu), innan vi åkte in mot centrum igen. Köpte glass och strosade på esplanaden i riktning mot hamnen. Mot slutet delade vi upp oss och några kikade in i saluhallen, några satt och vilade, några gick på marknaden, och några gick rätt direkt mot båten. Vincent var urtrött på att gå så hans humör gjorde att vi ganska snart gick mot båten.



De sista bilderna här är från morgonen innan vi gick i land i Finland (tror jag), och ovanför en bunt matbilder från både den fina champagnefrukosten (med prinsesstårta och allt!) och från den riktit goda middagen på kvällen när vi firade Lasse. Efterrättsbuffén där alltså, mh mh. Sist på kvällen möttes vi upp i Annette och Lasses hytt (med fönster föröver) och kvällsfikade och Lasse fick några paket (en väldigt fin fotobok om Lasse, som Patrik satt ihop, bl a) och vi hade allmänt trevligt. 

Måltiderna fungerade rätt bra, trots att våra tre barn har mycket spring i benen och trots att Claudia knappt ville äta något (men det är som vanligt). Kusin Melvin tyckte det var jättekul att gå runt med småttingarna Marius och Oskar, det var kul. Ibland önskade jag mig att få byta småtting dock, för Oskar kunde sitta nästan hur länge som helst och leka med en enda liten bil (en polisbil som vi hade med till Marius eg.), medan Marius helst ville fara runt precis överallt. Lekrummet var toppen också, där trivdes alla barnen. 



Det blev lite shoppat också, lite lagom. De två små slickepottarna köpte jag och barnen redan första kvällen på båten när Claudia förälskat sig i den sista som fanns kvar med Lilla My. Armbande är från marknaden i Helsingfors - det i ljust trä köpte jag med tanke på Formexmässan jag skulle på. Och det ovanpå ville Claudia så gärna ha. Ja hon är bra på att verkligen verkligen vilja haaa saker, och oftast lyckas man stå emot, men inte alltid... De fyra muminkopparna var kul, jag hade planerat att köpa antingen koppar eller glas och glas fanns inte så då fick det bli dessa. Den rosa var dubbelt så dyr som de andra visade det sig, så det var inte riktigt enligt plan, men så kan det gå. Kul att ha lite Finland med hem också. Och nu finns även bilderna samlade här.

Tack alla som var med på resan, det var väldans trevligt! Gör vi gärna om.

Två dagar i Stockholm

Efter Kolmårdendagarna i början av juli åkte vi direkt till Stockholm. Bodde hos min bror och besökte Naturhistoriska ena dagen och Vasamuséet andra. Bra dagar!



Vi körde hem på kvällen andra dagen. Hann vara hemma några dagar, få lite regn och packa om, innan det var dags för nästa bilresa söderut för två veckors västkusthav.
 
 
 

Kolmården dag två

Vår andra Kolmårdendag i 30-gradersvärmen började med att vi åt hotellfrukost och sedan checkade ut och körde bort bilen till den riktiga entrésidan. Så vi tog parken liksom från andra hållet den här dagen. Vi satsade lite mer på att passa tider - se lite uppvisningar (bl a rovfåglar vilket jag tyckte var häftigt!), och åka safarilinbana. Det känns verkligen som riktig sommar när man inte ens tänker tanken på att stoppa ner en tjocktröja var åt barnen i packningen - vilket jag gjort i stort sett varje dag annars den här sommaren. Det märktes på djuren också att det var varmt - väldigt många av dem låg i vattnet och svalkade sig.



Första dagen lyckades vi inte få syn på några tigrar, men andra dagen gick två stycken och visade upp sig. Oerhört mäktiga djur, de där. Safarilinbanan tyckte alla barnen var riktigt skoj, speciellt Vincent och Claudia - de var alldeles uppspelta. Själv tyckte jag bäst om girafferna som vanligt. Och att se älgar bada.



Sist på dagen prickade vi in sälshow i dunderhettan, med fin utsikt och söta sälar och sjölejon. Och det utlovade lördagsgodiset som absolut skulle inhandlas i Katta-Los godisaffär.

 
När vi sett alla djur och fått tillräckligt med trask i benen, druckit en massa vatten (och läsk), lekt i Bamses värld, och var alldeles klara med Kolmården - då packade vi in oss i bilen och styrde mot Stockholm och Emanuels och Ninas nya lilla radhus. Mer om det nästa gång. 
 

Vincent på gungan

Vi är nyss hemkomna från några veckor i sommarstugan i Bohuslän. Jag brukar fota Vincent varje år på gungan i plommonträdet. Barnen gungar där titt som tätt så det blir alltid tillfälle att bara lyfta kameran och knäppa ett par kort. Hur som helst, roligt att se honom växa. Även om det är lite skrämmande hur åren går. Men han är fortfarande liten, bara lite större liten.



Två, tre, fyra, fem, sex, och sju år.
 



Kolmården dag ett

Tiiidigt tidigt på morgonen den 3 juli packade vi oss och barnen i en färdigpackad bil, med frukost i matsäcken och siktet ställt på Kolmården. Bilresan gick kanonbra, barnen var så behagliga - vilket de definitivt inte var resten av bilresorna vi gjort efter det. Morgonkörning är tydligen grejen. Måste lära oss det. Hur som helst, vi kom fram och checkade in på Vildmarkshotellet och drog sedan direkt upp för den långa backen bakvägen in i parken. Barnen fick se sälar underifrån det första, och det var fascinerande. Nästan så de inte ville gå därifrån. Jag tyckte också det var fint. Sedan vidare mot Pieters favoriter - aporna.



Sist vi var här ( <-- klicka!) var Vincent två år gammal och jag var höggravid - en månad innan Claudia föddes. Och stället är sig mest likt. Men Bamses värld har blivit nytt - större och annorlunda. Väldigt fint gjort, och barnen gillade att komma dit, även om jag och Pieter nog tyckte det kändes lite onödigt med åkattraktioner när det är djuren man är där för att se. Fast å andra sidan var det Bamses värld som framförallt Vincent längtade efter allra mest, så det var kul att komma dit därför också.



Det var sååå varmt de två dagarna vi tillbringade på Kolmården. Efter en riktigt kylig vår och försommar så slog värmen till med besked - 30 grader och strålande sol i dagarna två. Även om det var i varmaste laget så var det riktigt härligt. Sommaren var saknad. Vi fick se till att få i barnen ordentligt med vätska bara, och solhattar på. När benen var allt för trötta och det började bli kväll så traskade vi till hotellet och flyttade in på vårt rum med utsikt. Sedan åt vi buffémiddag av det barnvänliga slaget innan vi svidade om och tog korridorer bort och hissar ner i bara badkläderna för att hoppa i spa-äventyrsbadet som är rätt trevligt. Lite lagom stort så där. Skönt att bli rena och avsvalkade och hoppa i pyjamasarna på rummet. 



Barnen hade svårt att somna, mest av allt Marius - den lilla odågan. Han som bara slumrat trekvart i vagnen på dagen och hållit igång massor i värmen, dessutom badat - borde varit trött tröttelitrött. Men det barnfria vinglaset på balkongen som vi tänkt oss blev inte så barnfritt. Marius somnade till slut vid midnatt, samtidigt som vi plumsade i säng. Sövda av en dokumentär om Freddie Mercury på tv:n. Och så var första dagen slut. Fortsättning följer.
 

Astrid Lindgrens värld - del 3

Här kommer sista inlägget från ALV, dag två. En dag när vi såg en hel del av Madicken (som Claudia sa innan var hennes favorit), lekte mer i Karlsson på takets hus, delade upp oss bitvis när olika barn ville olika, fastnade igen framför Mattisborgen och Ronja Rövardotter, lekte i Mattisskogen, och åt en halvlyckad lunch när det visade sig att barnens våffelkö var milslång medan vi vuxna redan mumsade mackor och ostkaka. Fast det löste vi, och just som barnen ätit upp sina mackor slash ostkaka så dök Pippi Långstrump upp med ett cirkusfölje. Vincent och Claudia for efter, och vi med. Skuggade Pippi-tåget bort mot Villa Villekulla, och satte oss och såg en till show där. Därefter kollade vi in piratskeppet, och tog hamnrundan bort till Kurrekurreduttön, där Vincent till slut (det var en tidsfråga) plumsade i och gapskrattade. Bort till repflottarna där strax Rasmus på luffen och luffaren (Oskar?) dök upp. Mysig liten show vid den lilla ladan.



Något vi försökt sikta på större delen av dagen - och till slut lyckades komma till - var den lilla gatan där Kajsa Kavats mormors hus ligger. Där hängde vi ett tag, och lyckades fånga hela familjen på kort. Sedan strosade vi en stund på huvudgatan och kikade in i Lotta på Bråkmakaregatans hus. Kikade lite i butikerna, och fick syn på Dunderkarlson och Blom som upptäcktes av Kling och Klang just som de satt och drack kaffe. Ett bra tag hakade vi på i pjäsen. Efter att barnen fått föreslå olika straff så lyckades tjuvarna rymma, men upptäcktes återigen av några barn, och poliserna kom i fatt och fick in dem i finkan. Där hjälpte bland annat Vincent - med korsade armar och fast min - till att vakta cellen. 

Efter en varmkorv och en sväng till till Junibacken började tiden rinna ut och vi delade upp oss. Vincent och Claudia ville helst leka på Karlssons tak så Pieter följde med dem, medan jag, Annette, Lasse och Marius tog en till vända genom den Lilla lilla staden. Vi mötte upp vid bokhandeln och hann höra musikerna vid entrén spela sin sista låt innan det var dags att strosa hemåt igen, mot våra små stugor.



Sista kvällen åkte vi in till Vimmerby igen och åt hamburgare för att få någon hyfsat snabb middag i oss. Sedan var det barnnattning. Medan Pieter nattade Marius, och Vincent låg i sin säng och läste, så hade jag en mysig stund med Claudia på lekplatsen. När alla barn sov satt vi och pratade vid bordet utanför ihop med Annette och Lasse innan vi la oss för sista gången i våningsängarna.

Nästa morgon åt vi frukost tillsammans, innan A och L körde mot västkusten. Medan Pieter packade bilen så lekte jag och barnen på lekplatsen igen. Så var det bara bilresan hem kvar. Vilken rolig resa vi hade! Och sådan otrolig tur med vattkopporna, att Vincent hunnit bli frisk, och att det dröjde flera dagar till efter att vi kommit hem innan de två andra fick det. Tummen upp för det.

Astrid Lindgrens värld - del 2

Här kommer fortsättningen på första dagen. Med Pippi, Emil, Ronja, pannkakor, och små hus.



Mina barn är inte sådana som springer fram till karaktärerna och vill kramas eller prata eller så. De vill titta på från lite håll. Jag är väl likadan, och Pieter med, så det är ju inte så konstigt. Men de lever sig in i pjäserna. Jag funderade innan på om de skulle tröttna just på föreställningarna och mer vilja leka, men både Vincent och Claudia gillade alltihop. Flera gånger var det de som slog sig ner för att titta på något uppträdande. 

Katthult är nybyggt efter att vi var till Astrid Lindgrens värld sist, så det var kul att se. Samtidigt var Törnrosdalen avstängd i år eftersom de bygger om där inför nästa säsong. Föreställningen med Emil och soppskålen var riktigt bra, och Marius passade på att sova då. Men det blev bara 45 minuters sömn - han som vanligtvis sover två gånger om dagen om sammanlagt oftast tre timmar. Fast händer det så mycket roligt som de här dagarna så har man väl ingen lust att sova heller (det blev en timmes sömn andra dagen). 
 

Mattisborgen är så fint gjord, lagom mystisk så där. Och rolig att kila runt i och upp i tornen. Jag hann inte vara just där inne så mycket, men Pieter och barnen for runt lite mer ner i källaren och upp i högsta tornet. Sedan såg vi om natten när Ronja föddes och blixten slog ner i borgen och delade den mitt itu. Något av det sista vi gjorde andra dagen var att köpa med oss filmen om Ronja Rövardotter hem. Kanske att barnen är tillräckligt stora för att se den nu.

Marius älskade verkligen alla små hus som han kunde gå in i, och vägrade oftast komma ut ur dem, så det blev till att krypa in och hämta honom under vilda protester. Pannkaksbuffén var första dagens kalaslunch. Vincent och Claudia satte sig vid varsit bord i varsit hörn av den lilla mini-paviljongen där man fick ducka rejält om man skulle gå in som vuxen. Flottarna där man kan dra sig själv över en damm med hjälp av ett rep var en rolig grej. De minns jag att V och C gillade redan förra gången vi var här. Nu ville de knappt gå därifrån. 

Det var riktigt svårt att få alla tre barnen att sova på kvällen återigen. Marius jätteprotesterade och de andra var så väldigt vakna, trots att alla borde varit jättetrötta. Men när de väl somnat så skickade jag ett sms till Annette (deras stuga låg en bit bort från vår) och så satt vi och kvällsfikade och småpratade under en fantastisk rosa himmel.

Fortsättning följer...




Astrid Lindgrens värld - del 1

I söndags packade vi in oss i två bilar - vår familj och mina föräldrar - och körde åt sydöst, med riktning Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Tre nätter var bokade i campingstugor utanför parken. Det var lite nervigt ett tag innan eftersom Vincent haft vattkoppor men hunnit friskna till, och vi kikade på de andra barnen för att se om det var på gång där. Men inga prickar (och fortfarande inga nu när vi är tillbaka), så det blev resa. Tack och lov. Kanonfina och roliga dagar har vi haft! Soliga dessutom, denna kyliga regniga försommar.

Först kommer lite från vägen ner. Vi rastade rätt mycket, bland annat i Askersund och Borensberg. Såg till att göra det till en trevlig resdag, och inte bar sträckköra. 



När vi kom fram checkade vi in, kikade in i våra stugor, och körde sedan in till Vimmerby för att äta pizzeriamiddag och leka på torget. Sedan var det nästan omöjligt att få barnen i säng. Ingen av dem ville sova, inte ens Marius som bara sovit 45 minuter i bilen - han som vanligtvis sover två gånger om dagen och sammanlagt ca tre timmar. Men klockan hann bli runt tio innan de äntligen somnade, trion. 

Klockan halv åtta nästa morgon stod vi allihop och väntade på att bli insläppta till frukosten. Vi köpte frukost den här första morgonen, men fixade egen till andra dagen. Gott med hotellaktig frukost, och dessutom fick vi komma in i parken 1,5 timme innan den egentliga öppningen. Härligt att rusa ut i solen, barnen for iväg mot gunghästflocken, vattenleken, hinderbanan och alla skärmar med hål för huvudena så att man kan bli vilken karaktär man vill. Vi gick styltor och Marius klättrade högt på stegarna. Claudia hoppade käpphäst, vi gick i gärdesgårdslabyrinten och lekte runt. Inte-nudda-mark-banan blev en av Vincents stora favoriter på ALV. Sedan passerade vi Nils Karlsson Pysslings hus, och vidare till Karlsson på taket med trappor, tak och rutchkanor att springa runt på och åka nedför.
 


Den lilla lilla staden (som jag tror är Vimmerby som det såg ut när Astrid växte upp) är en av mina favoriter. Där strosade vi igenom vid flera tillfällen. Barnen tycker också det är kul med allt smått, och det är roligt att se hur Marius uppskattar så mycket trots att han är så liten.



Kling och Klang kom förbicyklandes många gånger under våra två dagar, här var första glimten vi fick av dem. Tutandes på cykelhornet, och glatt hejandes. Vi följde dem mot Villa Villerkulla. Men de korten dyker upp en annan dag (för nu måste jag sova, godnatt!).

Fortsättning följer...
 
 

Tillbaka från ALV

Vi har tillbringat två soliga härliga dagar på Astrid Lindgrens värld. Jag ska kika igenom korten ur kameran så kommer lite mer därifrån strax (ett ganska långt strax).

 

Konstkurshelg i Sthlm

I helgen hakade jag på Annette som skulle på konstkurs med hustema. Stockholm var det som gällde. En chans att få måla, kul att göra något ihop med min mamma, och så fick jag träffa en gammal kompis också som jag sov över hos. Dessutom accompanjerades resan av strålande sol och blommande körsbärsträd - som jag lyckades passera flera gånger på promenaderna mellan tåget, Skeppsholmen och övernattningen.

 

Lövåsenresan 2014

Här kommer ett höstigt sent inlägg från slutet av augusti. Vi bokade in nästan en vecka i stugan i Lövåsen (Grövelsjön). Några dagar bara vi i familjen först, och de sista dagarna ihop med vänner. Fick en härlig minisemester med hyfsat väder, lite kyligt blåsigt, men ändå fint.

Som varje år så rastade vi på det gamla vanliga stället under bilkörningen uppåt dalavägarna. Med en liten extra tur in till Trängslet för att se den stora dammen, vilket var lite kul. Men som alltid skönt när stugan skymtar där uppe på fjällsidan.



Vår första dag vandrade vi upp på fjället direkt från stugan. Åt matsäcken strax över trädgränsen i den kalla vinden, fortsatte en annan väg och hittade mycket bättre rastställen i lä, men då var matsäcken redan uppäten. Härligt ändå att komma ut i naturen på det här sättet.



En härlig stund i kvällssolen på altanen efter vandringen och innan middagen - som bestod av barnens favoriträtt, dvs "arme spagetti".

Nästa dag satsade vi på att åka den rätt långa bilturen till Röros i Norge. En liten stad som vi brukade prata om att åka till när jag var barn och var i Idre ibland om vintrarna för att åka slalom. Men vi kom aldrig dit. Så jag lobbade tidigt för en Rörostur. Visserligen var det lite jobbigt att sitta ännu mer i bil, men jättekul att äntligen få se den gamla gruvstaden! Barnen var inte jätteimpade, men bitvis uppskattade de resan. Som när vi träffade på renar och getter. Och som matsäckslunchen i Röros med utsikt över både färgglada hus och gruvområden. Muséet gillade de också, fullt med modeller över gruvdriften.



Det var väl ingen jättehäftig resa, men jag uppskattade väldigt att få se staden jag undrat över, från Pippifilmerna, den lilla norska gruvstaden med de pittoreska färgglada husen i backarna. Vi strosade runt. Och sedan körde vi mot Sverige igen. Rastade på ett rätt coolt ställe med långgrunda stränder med iskallt vatten vid södra änden av sjön Femunden.



När vi kom "hem" till stugan igen så gick vi till vindskyddet i närheten och grillade korv till middag. Fick ett härligt avslut på dagen med den sprakande elden i den varmgula kvällssolen. 



Rätt sent på kvällen, efter att våra barn somnat, anlände våra vänner. Packade in sina grejer och kröp till kojs. Så nästa morgon när barnen vaknade så hade de lekkamrater på plats. Roligt att se dem hitta varandra så direkt! Det blev en lite längre tur upp på fjället bakom stugan den här dagen, bort till badsjön (nåja, bada gör man inte så gärna i det iskalla vattnet, på sin höjd sina fötter). Sex kilometer blev det minst, imponerande av tjejerna att orka med, speciellt Alexa som är året yngre än Claudia. Vi såg rätt många renar också, mest långt bort men även på lite närmre håll. En vit ren utmärkte sig.



Mycket blåbär åts det, både den dagen och nästa. Framförallt av döttrarna. Bra vandringsenergi det där. Nästa dag körde vi till Grövelsjön och gick en vandringstur där, bort till Silverfallet och via gränsen till Norge, och så tillbaka igen. En lika lång sträcka som dagen innan avverkade vi, i lite annan fjällmiljö. 



Som vanligt fina fjälldagar och luften är så skön att andas. Dagen efter var det hemfärd igen. På återseende nästa år, hoppas vi, Lövåsen!
 

Bohuslän och Göteborg - del 3

Här kommer sista delen av sommarens sista Bohuslänsemester! (Del ett finns om du klickar HÄR och del två finns HÄR). Med årets sista båttur i Strömstadshavet, besök på en ny strand på Öddö, biobesök, farväl till Strömstad, och en pga askmoln över Falun uppskjuten hemresa - vilket gav utrymme till en Fjällbacka-tur och sista middagen med gänget utanför lillstugan. Innan vi for hem.



Någon dag senare gjorde vi en utflykt till Valö och Öddö dit vi inte åkt tidigare. Hittade en ny strand och fick oss ett sista dopp i havet innan de mörka åskmolnen (och getingarna, som vanligt denna sommar) skrämde oss därifrån. Jag, Annette och de två storbarnen gick på bio och såg Pettson och Findus i Strömstad, peppade alla fyra! (Den var bra!) Vi gjorde Strömstad igen, och så Rossö samtidigt som vi funderade över åka hem eller inte nästa dag. Från Falun fick vi höra att det var värmerekord och att askan i luften gjorde det svårt att vara ute. Inte så lockande. Desto mer lockande att andas mer frisk havsluft.



När vi stannade en extra dag föll valet av aktivitet på en tur till Fjällbacka, som vi inte hunnit med att besöka än i sommar. Lekte på lekplatsen, gick genom Kungsklyftan och upp på berget till den otroliga utsikten, och åt bageribröd med tillbehör till lunch på bryggan. Tillbaka i sommarstugan blev det Arme spagetti - Vincents och Claudias favoriträtt. Vilket sommarväder!



Dags för hemresa, en dag senare än tänkt (och bara en dag innan min födelsedag). Vi hade ett par mysiga raster, hittade en jättehäftigt bokloppis (som måste besökas igen), och fick en sista timme med skrikande bebis som tröttnat på att åka bil. Kom hem till lämningar efter askan som fallit efter den stora skogsbranden i Västmanland. Men åtminstonde till frisk luft. 

 

Tidigare inlägg