För inte så länge sedan genomförde Pieter sitt första pizzabak, och alldeles nyligen slog jag till med mitt första. Jag var själv med barnen och lyckades riktigt skapligt med både degande och ingrediensskärande. Men det var trevligt att morfar kom och hjälpte till med själva dekoreringen. Barnen var nämligen inte till så stor hjälp eftersom de (precis som jag förutspått) åt upp istället för att lägga på. Men allt som går ner i de här kräsna magarna är pluspoäng i min mammabok.


Jag valde ingredienser som barnen gillar, skinka, oliver och bönor. La till min pizzafavorit champinjoner, kryddade med färsk oregano, och hällde över massor av riven ost. Vincent som verkligen inte gillar ost slapp utsättas för det just den här dagen och fick sitt ostfria hörn. Det var även rätt fritt från det mesta innan pizzan väl hann in i ugnen.

Och på tal om "mopa" så ploppar Claudia ur sig nya ord varje dag och det är så roligt! Hon härmar härmar härmar. Så jag kan t ex rapportera om att hon numera säger både "momo" (=mormor), "mopa" (=morfar), "oma" (=oma/farmor) och "opa" (=opa/farfar). Sig själv kallar hon oftast "Daida" och Vincent heter ungefär "Isse". Kompisen Molly heter "Mooni", och så det nya och väldigt tydliga favoritordet då: "Nejj!" Det är uppenbart att vi har en riktig 1,5-åring i vår familj numer.

Idag är jag glad över att...

... Vincent i morse sa till sin syster "Jag älskar dig, Claudia!", gav henne sedan en otroligt fin liten kram och fortsatte med "Jag är kär i Claudia!". Mammahjärtat bara smälte och morgonstressen rann all världens väg.

... att jag fått mejl från min pappa att han är framme i Quito efter en hel dags flygresa. Han är ute på ett 1,5 veckas äventyr till Galápagosöarna tillsammans med sin syster. Hoppas ni får en kanonresa!

Det får bli en väldigt kort men naggande god måndagslista idag. Under kvällen dyker Jennyns lista upp över den här måndagens alla listor.

...när katten är på jobbet. Roligt att gå igenom korten från kameran ibland. ;)


Idag fick vi förresten besök av fem läskiga (och söta) halloweenutklädda barn. Det har aldrig hänt mig förut. Tur jag hade lite godis i skåpet så jag slapp ta reda på vad "bus" innebär i frasen "bus eller godis".

Här är barndomsminnestället som man gärna återvänder till med sina egna barn. Faluns korvgrillarplejs nr 1, Åsbobacken. Idag drog vi dit (vilket för oss innebär cyklade uppför en massa backar med cykelkärra och allt, svettigt värre) för att möta upp med Tobbe och Lena och deras lilla enmånadsgrabb, plus bekanta till Lena med tvillingar i Claudias ålder.


Solen strålade och höstkylan kändes inte alls så påträngande (trots bara ca 9 grader i luften). Vi grillade, pratade och blev inpregnerade med korvgrillarrök. Åt korvar och kakor. Och barnen strosade runt i backen och runt vindskyddet och bland stenarna brevid och blev sotiga precis överallt. Den som sov sig igenom hela kalaset var lilla Alexander, men honom ska vi se till att träffa lite mer ordentligt på onsdag. Fin dag idag, ah!

I ett par kvällar är det detta jag pysslat med:


Dekorationer åt en granne som skulle göra själva tårtorna själv men ville ha fyra dekorationer (till fyra tårtor) på sporttema. Inte mig emot att bara få göra det roligaste på tårtorna, hihi. Varje figur är ca 6-8 cm i diameter. Gjorda i mmf & sp (dvs marshmallow fondant & sugar paste).

Helgen som var hade vi som sagt besök av brorson Filip. Han, jag, Lasse och Vincent drog till Framtidsmuséet (i Borlänge) på söndagen. Lääängesedan jag var där så det mesta var nytt för mig. Lasse var väldigt delaktig när det hela byggdes så det var säkert kul för honom att visa barnbarnen också. Och tanten i kassan hade visst träffat mig när jag var liten, för hon hade också varit med ända sedan början. Likaså planetarievisaren. Lustigt.

En av Vincents förskollärare hade en massa äpplen över och jag undrade om jag kunde få en kasse? Självklart, var svaret, så en dag fick vi med oss en kasse full hem. Jag har kokat äppelmos (helt utan socker, absolut godast!) och tyckte jag skalade massor av äpplen, men kassen såg lika full ut som innan jag började.

Nu står den på altanen i väntan på att jag ska ta tag i mer äppelfejande. I veckan som var gick jag och barnen ut på altanen en sväng för att lapa i oss lite solljus. Trots att det var kallt och vi var tunnklädda så kände vi nog alla tre att vi behövde den där halvimmen sol. Vi spanade på frost i gräset, och barnen plockade varsit äpple ur den där pappkassen, satte sig och mumsade.


Sedan gick vi in och värmde upp oss igen.

Att passa på och kika ut på verandan medan det fortfarande finns soltimmar på eftermiddagen att lapa av.

Det kanske ska bli en tradition ändå, måndagslistan? Jag kör!

Idag är jag glad över att...

... min sneda visdomstand drogs (och sågades) ut imorse, så nu är det gjort. Puh.
... jag fick ett par värdefulla timmar med min älskade son igår på Framtidsmuséet.
... kärestan min är hemma ikväll trots allt. Han skulle jobbat, men vabbar istället.
... jag har två hela olyssnade avsnitt av Mannheimer&Tengby att jobba till.
... clementinerna börjar bli riktigt goda igen för säsongen, mums!

Jennyn är det som samlar måndagslistor hos sig, kila dit och läs om lite mer vardagsglädje!

Min halvbrors äldsta son Filip är som sagt på besök nu i helgen. Igår förmiddag åkte vi allihop till simhallen, väldigt trevligt. Förutom det att jag inte kunde bada utan fick sitta brevid (för sjuk fortfarande), tråååkigt. Men barnen trivdes i alla fall, som vanligt som fiskar i vattnet.


Sedan åt vi lunch tillsammans, smarriga hemlagade hamburgare som Annette fixade medan vi andra var på badet. Jag fotade lite från dagens äventyr också, men de bilderna är fortfarande kvar i kameran.

Imorgon bitti kl 07.30 ska jag befinna mig hos tandläkaren för att dra ut en visdomstand. Jag har aldrig gjort ens minsta lagning så jag är ganska skakis just nu. Bäst jag går och lägger mig så jag lyckas ta mig upp i tid imorgon. Och jag som har den här hemska hostan dessutom, hur det nu ska gå...

Jag har köpt två nya lampor, ett till varje barnrum. Här är Claudias!

Med en extra dimmerkontakt i väggen så att den fungerar som nattlampa. Och på hennes blivande rumstema "trädgård". Fin! Och den behövdes verkligen för är det någonstans i huset det rått lampbrist så är det hos henne. Jag är ju inte så förtjust i typiska barninredningsdetaljer så jag letar lampor, tapeter och annat på vuxenavdelningarna. Det är där jag hittar inspiration och fantasifullhet.

Svårt att fota en lampa nattetid, men ni får ett hum om hur den ser ut i alla fall. Jag är fortfarande hostig och febrig för övrigt, suck på det. Men har i alla fall en trevlig helg nu, med mitt äldsta (halv)brorsbarn på besök i stan (rapporterar mer om det senare). Just nu äter vi chips och tittar på Friends (har hela serien på dvd). Over and out.

Jag har feber. Hemma från jobbet för andra dagen och mår verkligen inte alls bra. Skakar, svettas, hostar, ont överallt, totalt däckad i huvud och kropp. Tur i oturen är att Pieter jobbar kväll de här två dagarna så att jag fått sova ut. I natt sov jag tolv timmar, väldigt välbehövligt. Feberpirret kom i tisdags kväll när jag jobbade sent. Igår var det ännu värre och idag mår jag sämre än igår förmiddag så jag vet inte alls hur det här ska sluta.

Det är så grymt jobbigt. Jag som dragits med småförkylning i rätt många veckor redan och bara väntat på att bli frisk så jag kan börja träna och orka lite mer. Och så går det bara utför. Ryktet säger också att det är väldigt förkylt på många håll i släkten (trots att vi inte bor nära varandra), så kyra på er! Alla febriga, hostiga, ontihalsiga släktingar! Man får väl hoppas att vi allihop får en ovanligt frisk vinter efter den här sega starten.

Igår orkade jag bara inte inte öppna datorn, men jag tog ett par kort på barnen i sina nya byxor innan Pieter körde dem till dagis. Och idag orkade jag logga in så nu får ni se dem också. Vi har haft alla barnens strumpor liggandes på den lilla telefonmöbeln som står i vardagsrummet, i väntan på att jag ska bestämma mig för om jag ska namna dem eller inte och om de ska sorteras per barn eller inte. Igår löste barnen det själva genom att med gemensam kraft trycka ner varenda liten strumpa i den lilla byrålådan som finns i möblen. Tada, klart!


Sedan gick de vidare till att sortera skivsamlingen, men då kom pappa in i rummet och avstyrde det hela. 

Nu ska jag ta mig till den lånade bilen och åka och hämta hem mina dagisbarn. Vi ska göra pizza tillsammans ikväll, och har jag tur kommer mormor och morfar också och äter med oss, och hjälper mig med nattningen. Imorgon jobbar Pieter morgon = jag måste gå upp med barnen i ottan. De är lediga från dagis i alla fall, så om jag mår lika kasst så kanske jag kan slumra i soffan en stund medan barnkanalen underhåller.

Hm, undrar just om det börjar bli dags att plocka fram tomteluvorna snart för att fota årets...


Och jag undrar om vi klarar oss utan mutor i år. Men tvivlar på det. Så ni som får ett nerdimpandes i brevlådan kan alltid hålla utkik efter pepparkakor eller lussekatter för chansen är stor att de finns någonstans i bilden. Ska det mutas så ska det mutas med rekvisita.

Städdag i samfälligheten idag. Trevligt. Men jag hann bara ut och knäppa några kort och så var allt städat och klart. Tydligen finns det mer att göra på vårstädningen. Hoppas det för jag gillar att kratta löv tillsammans med alla grannar. 

Och så fick vi kompisbesök vilket alltid är trevligt, och sedan var det traditionell korvgrillning på grusplan. Radhusliv trallala.

Idag hade vi det finfint, barnen och jag. Vincent vände uppochner på soffbordet, Claudia hittade en hatt. Mycket mer än så behövs inte.

Jag har väl sagt det rätt många gånger redan, men NU börjar allvaret. Pieter ska jobba och jag får börja gå upp med barnen själv vissa dagar och lägga dem själv andra. Det värsta blir när han jobbar tidig morgon och jag också jobbar. Men som nu i helgen när Pieter jobbar alla dagar, också en vardag jag inte är van vid.

Önskar jag hade lite mer tålamod med dem och önskar jag hade ett ton mer fantasi. Lyckades i alla fall komma ut en liten sväng idag. Vi gick bort till containern med soppåsen (det kan man kalla utflykt...) och Vincent vägrade lämna en stor sten, och skrek hela vägen hem (vi frös, det var brrrkallt och vi var lättklädda). Fick hem barnen och klädde mig och Claudia lite mer. Vincent vägrade. Tydligen räcker en extra t-shirt som ytterkläder när det är sju grader varmt. Brrr.

Vi gjorde i alla fall en sväng till, genom vår lilla skog som börjar några meter från tomten och utgör ett rätt stort område mitt i bostadsområdet. Vi klättrade på stenar, några större än andra, och jag njöt av solstrilet genom träden. Claudia protesterade mot det snubbliga underlaget (skogsmark huvvaligen) och Vincent var "jättebra på att klättra" enligt egen utsago. Klart han var, söto.

Kameran hämtade jag först när vi kom hem igen, bara för att jag så gärna ville fånga lite höstsol.


Hon är rolig med sitt klädintresse, Claudia. Kan det där med mössan nu, även om öronen oftast hamnar utanför. Kanske jag tycker det är ännu roligare bara för Vincents ointresse. Eller snarare motsträvighet. Han vill aldrig ha något annat än det han redan har på sig, och vägrade t ex idag ta av sig ett par blöta kallingar för att få nya rena torra. Han ska ha det han har, punkt slut. Och han bryter ihop varje dag för att det t ex är såååå jobbigt att ta av sig skorna. Han kan men oj vad det är tråkigt. "Jag ooooorkar inteee!!!"

Hoppas jag orkar vara lite engagerad imorgon och hitta på något för oss att göra. Jag tycker verkligen inte om när vi hamnar i tv-soffan alldeles för länge en förmiddag för att jag bara liksom inte orkar. Jag önskar mig en stor injektion mammapysslighet! Julklapp, någon?! På tal om det så måste jag hoppa i säng nu. Pieter kommer vara hemifrån innan jag ens lyckats få upp ögonen, och vill jag undvika två gallskrikande barn imorgon bitti så är det bäst att jag inte drar mig för länge. Det om något tillåter de bara inte, mina underbaringar.

På hemväg från Amsterdam, på flygplatsen Schiphol, var jag bara tvungen att köpa med mig lite trevlig läsning i form av fyra holländska mammatidningar. Jag kan språket tillräckligt för att hänga med i sådan här lättare läsning, vilket är roligt. Jag hänger med i lättare diskussioner, förstår vardagsprat. När det kommer till humor och långa monologer går det sämre. Men nu ska jag i alla fall bättra på min knaggliga holländska ytterligare lite genom att plöja den typ av tidningar som jag gillar allra mest.


Och visst är det väl lite kul att svenska Mama exporterats till Holland!

På gränsen till för sent men ändock, jag och Vincent har planterat vårlökar! Har vi för första gången en egen trädgård så får man ju försöka ge den lite kärlek i alla fall. På natten efter planterandet var det frost, så vi får väl se om det blir några blommor till våren. Bara vi får en så blir jag glad.


Efter alla tulpaner, krokusar, påskliljor och snödroppar i lökform så gick Vincent och plockade en blomma från häcken. "Det här är en soldroppe, mamma!" Så nu vet vi det.

Och när jag ändå är inne på trädgården så måste jag slänga upp de här bilderna som jag fixade till innan vår Amsterdamweekend. Då var det Claudia som hängde en stund med mig i trädgården. Vi rensade (och slängde) lite krukväxter. 


Jag har även klippt mängder av vattenskott vid vårt träd, och rensade för ett tag sedan det lilla landet där vi nu planterat lökar. Bara smultronplantan och en till växt som såg fin ut fick vara kvar. Det blir spännande att se om det dyker upp något ur jorden när värmen återvänder, jag gissar att det kan finnas en del överraskningar där.

Nästa år har jag tänkt ägna våra två små trädgårdar (en på var sida om huset) ännu lite mer uppmärksamhet, när jag lärt känna dem bättre. Ingen aning om jag kan mota fram någon typ av gröna fingrar. Att döma av vilka krukväxter som överlever så ser det väl inte helt ljust ut, men man vet ju aldrig.

I natt kom vi hem från en långhelg i Amsterdam. Jag och Pieter, utan barn, för att gå på Pieters kusin Daans bröllop. Och vi har haft det sååå fint. Häftigt med bröllop mitt i stan, i en av Amsterdams äldsta byggnader. Och vilken fin stad, som har nästan allt. Tror faktiskt jag måste åka tillbaka till Amsterdam fler gånger, jag trivdes.

Här kommer mååånga bilder från helgen, vi börjar på hemmaplan...



På mottagningen minglade vi runt och brudparet såg till att få en pratstund med alla (vi var många och glada så sorlet var högt). Det bjöds på snacks och småtilltugg. Sedan var det middag på egen hand, vilket för vår del innebar restaurang tillsammans med några släktingar. Så var det dags att enas igen för fest, med livemusik och dans till sena natten. Brudvalsen var en höjdare, när brudparet körde en helt egen variant på koreografi ála Pulp Fiction eller så. Så var den dagen slut, och vår fria dag i Amsterdam tog vid...

Måste köra en liten fortsättning på lekplatsen bara, för nu har Claudia bestämt sig för att styra kursen mot...


Söta barn man har. Ibland. ;)

Precis vid oss finns en sandlåda med ett litet klättertorn av däck. Inte så spännande men väldigt bra att ha alldeles utanför köksfönstret. Närmsta lite mer riktiga lekplats ligger på gatan nedanför, precis i hörnet till gatan där mina föräldrar bor och jag är uppvuxen.

Det är MIN lekplats alltså, där jag har klättrat, gungat och allt vad man nu gör. Även som lite äldre barn fanns utrymme för alla möjliga fantasilekar här. Trots att utbudet inte är så stort så är det så där lite lagom fantasieggande. Och min klätterapa till son är så klart lyrisk över tornet, medan tittut-madamen älskar stugan. Och att gunga!

Jag måste ju erkänna att man tröttnar rätt snabbt som förälder. Bäst är om man ger sig in i leken och är riktigt deltagande, klättrar och köper glass och gömmer sig och gungar. Fast så orkar man ju inte hålla på varje gång. Jag ser i alla fall fram emot när Claudia är året äldre och själv kan klättra, för oj vad arg hon blir när hon inte kommer upp till brorsan.

Jag har ett holländskt favoritmärke vad gäller barnkläder. Det är Kikkid. Som gör så otroligt sköna kläder, i fina färger med fina och smarta skärningar, knäppningar och mönster. Det mesta är urmysigt. Här är bara några exempel (plockade från hemsidan).


Och när de dessutom har så juste stil, färgglatt, egensinnigt och unisex, så måste jag ju göra ett litet hyllningsinlägg här på bloggen. Bra kvalité har de också. Och snygg reklam...



I övrigt är jag rätt deppig just nu, fast utan riktig anledning. Man får väl vara det ibland. Men så har jag i och för sig världens förkylning i kroppen, sover för lite, träffar barnen för lite, och orkar för lite över huvud taget. Lite motivation skulle sitta fint. Fler sovtimmar, mindre godis, mindre dator, bort med allt vad sjukdomar heter och så lite träning på det. Plus några roliga utflykter hela familjen. Det var min önskelista för dagen det.

Oj vad det har hänt mycket med den här tjejen sedan sommaren. Hon har blivit så med på ett nytt sätt, ett storbarnssätt. Hon har koll på det mesta, är uppmärksam som få och vet precis hur hon vill att saker och ting ska gå till. Hon är noga med vilken ägodel som hör till vem, och hämtar och delar ut åt alla håll, nästan alltid rätt.

Imorse till exempel tog hon ett par strumpor som låg och skräpade i vardagsrummet, gick med dem till tvättstugan, öppnade dörren, öppnade tvättmaskinen, och la in strumporna. Kom ut därifrån och såg ut som att hon just utfört något mycket viktigt. Så där håller hon på.

Hon använder fortfarande inte så många ord, även om hon pratar mycket. Men det dyker upp fler och fler. Djurläten kan hon många, och hon förstår sammanhang och visar tydligt vad hon vill även när hon inte kan berätta. Jag ska försöka mig på att räkna hennes ord nu, för det gjorde jag med Vincent vid den här tiden.

På tal om honom, jag var ju tvungen att kika igenom kort från när min son var sexton månader, och hittade den här lilla lockige charmören...



Alldeles på sistone har en lite mer kärvänlig syskonkärlek börjat blomma upp. Där det tidigare mest varit riv och slit och skrik och knuffar och gråt... dyker spontana kramar upp, och gemensamma skämt. Det är det här jag väntat på! Om Vincent bara kunde komma ur sin extrema bajsperiod (det enda vi hör om dagarna är "bajs... bajs... hihi, bajs-Claudia... bajs!") så känns det nästan på gränsen till trevligt hemma nu. Mer bus och mindre bråk, yes please!


Gå grattis Claudia, på din sextonmånadersdag! Njut av hemmadagen med brorsan och pappa. Imorgon ska jag lämna dig på dagis för första gången för att direkt dra vidare till jobbet. Lite nervöst, för du vill helst inte släppa taget om mitt byxben. Men det klarar vi, du och jag, eller hur?!

Idag har den fotats, hämtats upp, och kalasats på av en lycklig treåring. Tårtan jag gjorde klart igår, en Mumintårta! Lite knepig att bygga upp men med ganska simpel dekor. Blev rätt fin ändå tycker jag.


Innehållet var äggfri tårtbotten (god men mer kompakt än vanlig), ett lager chokladmousse och ett lager jordgubbsmousse. Från en säker källa har jag hört att den blev väldigt uppskattad. Roligt när kunden är nöjd.

Janike bjöd på de här godsakerna för några veckor sedan, och idag har jag testat att göra dem själv. Muuuums! Inte som originalet e klart, men goda och (hör och häpna) relativt nyttiga.


Gör så här: Mixa valfri mängd valnötter, dadlar, kakao & lite vatten. Rulla i kokos. Ställ en stund i kylskåpet. Klart! Kan lova att barnen älskar dem, så det här ska vi nog försöka ha som lördagsgodis ibland för att undvika det konstanta sockerintaget. Har ni fler barnvänliga godisrecept så hit med dem på momangen!

Och för dig som inte vill vara nå nyttig alls, men äta något riktigt smarrigt. Kika in till min nätmammavän Sharas blogg Bakmani, hon har bakat sega chokladrutor med apelsinsmak. Muhums!

Nej det här var verkligen inte min idé...


Det var dessa två gossars. Vincent tycker om att pärla... om det som "tycka om att pärla" räknas att man kräver att pappa eller mamma ska pärla åt en. Han har inte satt många pärlor själv på en platta, så det där totala ointresset för att pyssla - finmotoriken ni vet - är fortfarande nästan obefintligt. Men vi försöker locka fram det ibland. Man vet aldrig, kanske bor det en liten pysselgrabb även i det mest oanade skutt-och-hopp-barnet.

Han är förresten för fin, när han ibland stannar upp och skiner med de där ljusblå ögonen...

Igår och idag (och ytterligare lite tidigare i veckan) har jag hållit på med en tårtbeställning. Det tar så mycket tid och kraft för mig att göra tårta så jag är glad att jag inte får så många beställningar, men det är kul någon gång ibland. Och för ovanlighetens skull är den redan klar, jag ställde in den i kylen redan tio över tio nu ikväll. Jag som brukar hålla på till ett... två... fyratiden på natten om det vill sig illa. Sååå skönt att få lägga mig hyfsat i tid.


Någon som kan gissa vad det blivit av detta?

Otroligt väder det är nu, men det har väl alla märkt själva. Njutbart till max! Hur som helst, jag måste kila iväg och fortsätta med mitt tårtfejande (har en beställning som hämtas upp imorgon förmiddag), men vill ändå slänga upp lite kort från dagens barnloppis.

Jag tog med mig min dotter och min mamma och åkte till Vika för att vara med på mitt livs första loppis av den här sorten. Alla kläder ligger uppdelade efterstorlek, i stora högar på olika bord. Alla drar runt där inne och rafsar åt mig allt fint man kommer åt. Sedan betalar man. Haha.

Men det var inte så hyteriskt som jag trodde faktiskt, utan riktigt trevligt. Jag hittade en bunt fina kläder (dock inga extra utekläder till dagis som jag hade tänkt, det var för tråkigt och trångt i overallshörnan). Ni får se alla kläderna nedan! Först hur vi avslutade morgonturen, med lite fika ute i solen. Det var Claudia som bestämde att vi skulle fika och vi kunde inte annat än lyda.


Den som är skarpsynt (och känner henne) kan förresten ana Molly i bakgrunden på översta kortet. =) Här kommer de fyndade plaggen (prislapparna i form av tejpbitar sitter kvar ifall någon undrar vad det är för fula märken på dem). Första bilden är en syskonmatchning jag lyckades rota fram, likadana tröjor i olika storlekar alltså (Claudias med ryggen upp), roligt.

Bodysuiten i stl 68 hittade jag i högen när jag stod i kön och väntade på att få betala. Kunde bara inte låta det fina Molo-plagget ligga kvar där, femton kronor är ju ingenting. Det blir väl rätt ner i för-smått-lådan bara, om jag inte hittar någon som vill den.

Fem av tröjorna är av märket Me&I, en är Gangstar (den nya grå), de gröna byxorna är Villervalla, de röda NameIt, de lila Nümph, och bodusuiten Molo som sagt. Resten är från vanliga affärer typ H&M. Lyckat shoppingtur, även om övervikten hamnade på tröjor, som vanligt.