Vi har liksom infallit i användandet av lördagsgodis. En dag bara blev det så, på gott och ont. För att det behövdes starkare tyngd bakom svaren till sonens "men varför då då"-frågor angående varför han inte kan få godis hela tiden och när som helst. Plötsligt blev svaret "Du får vänta till lördag!"



Den mindre braiga sidan av myntet är så klart att det numera krävs godis varje lördag. När Vincent frågar "vad är det för dag idag?" och svaret ofrånkomligt är "idag är det lördag" så skiner hela hans väsen upp och han utbrister i ett lyckligt "Jaaaaaaa!!! Idag får jag gooodiiis!!!" Så blev vi med lördagsgodis även i den här familjen.