Syskonlika vid 4 månader

Dags att jämföra barnen igen, alltid lika roligt! Här kommer mina två gosnosar vid en ålder av 4-5 månader. Ibland är de väldigt lika. Jag ser ju mest skillnaderna och hur olika de är varandra, men när jag jämför kort så här så förstår jag att andra kan tycka de är väldigt lika... ibland.
Vid den här åldern hade Vincent tappat det mesta av håret han föddes med, men riktigt lika lite som Claudia hade han nog aldrig. Med tanke på vilka fina lockar Vinnepinnen hade när han fyllde ett så finns det hopp för Claudisens hårman också! I och för sig är hon nog mer som jag, och då lär det inte hinna bli så där väldigt mycket mer. Några gissningar, hur tror ni Claudia ser ut på sin ettårsdag?
Det ska bli så roligt att se hur hon ser ut på sin ettårsdag, och vilken personlighet hon utvecklar! När börjar hon gå? Kommer hon bli en pysslare eller kanske en klättrare som sin bror? Men det är långt kvar. Nästa mål är halvårsdagen, och jul! Hjälp vad fort det går.

fyra bebisar

Okej, nu bloggbombar jag lite. Fastnade i soffan med ammande bebis och då var det lika bra att ha kvar datorn i knät. Det här är riktigt kul tycker jag, att jämföra bebisar... Vem är vem?!:



Nu släppte sugfisken taget igen, nytt gå-och-lägga-mig-försök!



Lika som bär?

Syskonen, finaste - De är inte så lika som 2,5-månaders, eller vad säger ni?


Jag är fortfarande nyfiken på hur Claudia kommer se ut som halvårsbebis. Då ungefär fick Vincent sitt utseende som han har kvar fortfarande. Nyfiken!

Vi var på BVC igår. BVC-tanten (som jag så fint kallar dem) glömde skriva ner sifforna, men Claudia var i alla fall 62,5 cm lång och vägde strax över 5,6 kg (5620 tror jag). Vincent var vid samma ålder 62 cm och vägde 6300g, så Claudia fortsätter som hon börjat - längre och smalare än brorsan.



Hej då till huset jag föddes i...

Det känns tomt när jag går förbi lasarettet, som om något viktigt saknas. Utsikten är fel, tomrummet är lika mycket psykiskt som det är fysiskt.

(till vänster är Nisserska, till höger ambulansbyggnaden, och rakt fram jobbar Pieter)


Det är den gamla kvinnokliniken som är riven. Där föddes jag för 30 år sedan, där föddes Emanuel 19 månader senare (jag stod i korridoren som syns där borta på bilden och vinkade mot fönstret där Annette och nyfödde Emanuel låg), och där föddes Vincent för snart 2,5 år sedan. Nu finns den inte mer. Bara några dagar innan Claudia föddes flyttades verksamheten över i tillfälliga lokaler - ett stort husblock uppbyggt av moduler. Det ska stå kvar i tre år tills en ny kvinnoklinik är uppbyggd på platsen där den gamla låg.


Jag... två timmar gammal


Här finns några artiklar från DT om rivningen och om modulerna:
Rivning av BB tar lång tid
Stor säkerhet när kvínnokliniken rivs
"Känns både skönt och tråkigt"
Kvinnoklinikens moduler invigda
Nu rivs gamla kvinnokliniken
Tillfälligt BB byggs

Och här hittade jag en intressant artikel om den nya kvinnokliniken som byggs upp (från fastighetochbostadsratt.com):
Nya kliniker vid Falu Lasarett

Och här ytterligare info med bild på hur det kan komma att se ut (från www.byggvarlden.se):
ByggPartner bygger kvinnoklinik

Det känns lite lustigt att OM (utan att skapa några spekulationer) vi skulle få ett tredje barn så skulle troligtvis alla tre vara födda i samma stad, på samma sjukhus, men i helt olika lokaler.




Gammalmormors kofta, dubbelmormor och två bebisar

Idag blir det bildinlägg!

Först lilltjejen i fina koftan som gammalmormor stickade åt sitt första barnbarnsbarn innan det ens var på väg. Det blev Vincent som fick den! Och nu är det Claudias tur. Passar perfekt. Här ligger hon och tar en tupplur på sängen. Bebishänder är för söta, de rycker till och rör sig ibland mitt i sömnen...



Vi får besök lite då och då av mor- och farföräldrar som vill hålla lite i lilla bebisen. Igår var det mormor som kikade förbi. Inte helt lätt alla gånger att ha två barnbarn att ta hand om, och mer livat lär det bli när minstingen också röjer runt. Fast vi håller tummarna för att hon blir en lugn pysseltjej. Lite omväxling från klättraren Vincent skulle vara heeelt okej.



Och så har jag fotat Claudia på samma sätt som jag fotade Vincent, och på samma dag! Båda bebisarna var 12 dagar gamla, iförda blöja och på fårskinnsfällen. Det känns både så nyss och som väldigt längesedan som Vincent var så här liten, vad konstig tiden är. Men en sak är säker - trots sömnbrist, blöjbyten och högljudda skrik - bebisar är allt bra ljuvliga... Vincent till vänster och Claudia till höger:


Sovdags igen, för länge sedan, som vanligt...

/Emma

Nyare inlägg