Julvisit i Göteborg

Förra helgen tors-sön åkte jag och mina två äldsta barn tåg till Göteborg ihop med Annette (mor/mormor). Vi mötte även upp halvvägs (vid Katrineholms-tågbytet) med bror Emanuel och Oskar. Och så tuffade vi vidare allesammans till Göteborg och hem till mor / mormor / gammalmormor /gammalfarmor. Tre nätter stannade vi i vår andra hemstad. Första heldagen spenderade vi mestadels på stan med Kronhusbodarna, julklappsshopping, konditori, och saluhallen. Nästa dag började vi med lekplatslek med min kusin och familj, följt av barnens stora höjdpunkt på resan - Jul på Liseberg. Det är tradition numera, den här november/december-resan till Göteborg. Jag brukar göra den bara med Vincent, men det blev lite annat upplägg den här gången. Kameran släpade jag med, som vanligt. 



Det svåraste var Claudia, som ju inte pratar alls bland folk hon känner förutom närmsta familjen. Så det blev rätt tysta dagar. Vi försökte smita iväg små stunder i alla fall, och så fort hon kom utom hörhåll från de andra så kom rösten tillbaka. Det är rätt tungt med hennes sm (selektiv mutism), men vi håller på att nysta i den på olika sätt och hoppas kunna ta oss igenom den och komma ut på andra sidan relativt hela. Sova igen fick jag inte direkt heller på resan, som jag hoppats (utan en nattvaknande Marius), för dels hade vi nattvaknaren Oskar med oss, och dels la vi oss sent och gick upp tidigt. Men i slutändan var det ändå en riktigt trevlig resa. Och en bra igångkickare av julfeelingen.
 

Bohuslän och Göteborg - del 2

29 juli var det dags att fira födelsedag, eller åtminstone en halv sådan. Marius fyllde halvår, och vi firade med tårtkalas (med baddare från Kungälv), paket, familjefoto och strandhäng. Härlig dag, söt unge.



Vi var till stora badplatsen på Rossö. Den är en av tre stränder vi åker till när vi vill bada, och inte varje år vi kommer till alla. Men det här var den första vi upptäckte, och den är mysig. Finns mycket plats, vindskydd, och är långgrunt och barnvänligt. Vi vadade ut till ön och gick runt innan vi vadade tillbaka igen. Det här ljumma vattnet alltså, man hade ju velat bada konstant!


En kväll gjorde jag och Pieter vår traditionella biokväll på Park, komplett med god biopizza och promenad genom Strömstad för att köpa godis, och tillbaka igen. Vi såg Till apornas planet 2, bra film. Jag gillar den där biografen.

 
Och så gjorde vi Daftöland, för det vill de däringa barnen så väldans mycket. Inte jättekul som vuxen, fast roligt att se barnen trivas så bra. Så det har väl också blivit tradition vid det här laget, en gång per år Daftöland.

 
Sedan hade vi en kanontrevlig dag, min favoritdag blev det till. Vi åkte hela gänget (vår familj med mormor och morfar) till hällristningarna i Vitlycke vid Tanumshede. Tittade på hällristningarna, och på bronsåldersbyn, och inne i muséet. 

 
Sedan körde vi vidare till Grebbestad där vi först kikade in på bageriet och köpte bröd. Sedan strosade vi på bryggan (jag älskar att strosa på bryggor), lekte på lekplatser, och hittade bryggläge på en pizzeria där vi för en gångs skull denna sommar var helt förskonade från getingar, i havsbrisen. Wonderful! Vi gick till bryggans slut för att kanske bada, men bara Annette trotsade halvstormen och vågorna. Till Vincent började slåss mot dem och i glädje till slut druttade i han med. Vilket inte förstörde hans humör det minsta. Sådana ögonblick man minns.

 
Sedan strosade vi åter på bryggan (strosa brygga!) i den helt underbara kvällssolen. De andra försvann iväg aningen mer kvällsstressade medan jag och Annette tog det lugnt och njöt. Som man vill en sommarkväll i Bohuslän.

Och där var det slut på del 2, men det kommer mera. =)
 
 

Bohuslän och Göteborg - del 1

Det är lustigt att det är samma sak varje år. Jag tänker att i ååår ska jag vara snabb med att blogga om sommaren, för annars går det ett halvår igen. Och alltid går det för lång tid, igen. Men nu är vi här, sommarens sista bohusresa i massor av bilder...
 
Den här gången åkte vi hela familjen, efter ett par vändor utan Pieter. Vi gick upp i ottan och promenerade till busshållplatsen med väskor och vagn. Bytte till tåg, och allt var frid och fröjd. Byte i Örebro som vanligt och sedan blev det problem. Tåget vi satt på stannade, orsaken var visst brand i ett elskåp någonstans, och vi var fast på ett stekhett tåg i nästan 30-gradig värme (att gå ut hjälpte liksom inte) i en timme med tre ungar. Som tur var hade vi små fläktar med oss, och vatten. Fick även extra vatten utdelat. Till slut kom vi iväg och kom fram till Göteborg.



Väl framme i sommarstaden klev vi på den vanliga spårvagnen och åkte... bara för att upptäcka att vid sista svängen så körde den rakt fram istället. Spårarbeten. Och vi hoppade av och fick gå sista biten upp för backarna. Resa med oflyt. Humöret var ändå helt klart godkänt på alla ungar (och föräldrar) genom resan. Men det var skönt att komma hem till mormor / gammalmormor till sist, äta middag och sova efter en lång dag.

Nästa dag var det dags för Universeum. Vi har bara varit där en gång förut. Det är ju inte billigt direkt. Men nu kände vi att det var dags, ville låta barnen se de rörliga dinosaurierna (framförallt Vincent som pratat så mycket om det). Inne var lika varmt som ute, och så lite regnskogsfuktighet på det så mådde vi fint. =)) Dinosaurierna var rätt fina, och barnen var uppspelta och gömde sig, nästan så de var rädda på riktigt, eller om det bara var på lek. Någonstans mittemellan. Barnen fick följa med på en liten guidad rundvandring, och Vincent var riktigt uppspelt, frågade och berättade sånt han visste. Roligt. 

 
Vi lyssnade även på en guide som pratade om hajarna i det stora akvariet. Vincent och Claudia pratar fortfarande (nu en bit in på höstvintern) ibland om Herman, den största hajen som allt såg bra läskig ut. Och så såg vi tukaner (som Vincent brukar säga: "Men åh det är ju tukaner öööveraaallt nu för tiden!"), och var in på rymdutställningen och rätt mycket av vad Universeum hade att bjuda på.

Vi hade en kort men trevlig Göteborgsvistelse hos gammalmormor och på Universeum. Och nästa dag innan vi tog sena eftermiddagståget upåt var vi till Slottsskogen med fler vänner - inklusive Plikta-lekplatsen, klappa djur i barnens djurhage, och rida häst.

 
Sedan var det dags att ta tåget norrut utefter kusten till sommarstugan. Vi lunchade på bussterminalen - halv special åt äldste sonen, som sig bör när man är i Göteborg. Vi hade ersättningsbuss första biten, vår reseotur höll i sig, och barnen åt lördagsgodis på bussen, innan vi fick byta till Bohuståget för att kliva av på vår lilla station i Överby, strax innan Strömstad. Möttes upp av mormor och morfar, och så var vi där. I stugan igen. Härligt!


Vincent fick åka med i Miatan för första gången, och var upprymd (om än på det milda viset) och lite högtidlig när han åkte iväg där brevid morfar med öppet tak. 
 


Marius smakis-åt
och älskade allt, och sov gott ihop med morfar. Och lite spel blev det spelat, och mycket lek lekt. Och det var varmt och barnen bar mest linnen och shorts, härlig sommar. Det var så ljummet i vattnet, varmare än någonsin, och inte en enda manet. Ljuvligt var ordet!

Slut på del ett, fortsättning följer snart!


 

Hemma från fjällen

Nu är vi hemma från vår lilla semester i Lövåsen/Grövelsjön. Vi har haft en riktigt skön vecka. Vädret var lite kallt men mest soligt och inget regn har vi fått. Återkommer med fler foton! Jag sitter just och tittar igenom dem.


Jag återkommer hela tiden till det dubbla i att fotografera. Utan bilderna svalnar minnena så mycket snabbare. Men det gäller att fota lagom mycket. Jag gör det kanske lite för mycket, men oftast har jag ju ingen kamera framför ansiktet. Jag vill leva också, uppleva stunden när den är där. Jag har inte riktigt balansen än, men försöker hitta den.

Västkustresa

En tidig morgon körde mormor Annette fram bilen till vårt hus, vi vinkade hejdå till Pieter, och så packade jag och barnen in oss, vagn och en hel massa väskor, och körde söderut. 



Efter en hel dags resa, med raster titt som tätt - lunch på Max i Karlstad bland annat, så kom vi fram till sommarstugan i Överby nära havet och Strömstad. Efter en stund dök Emanuel, Nina och Oskar upp, och lite senare till kom morfar Lasse fram som också kört från Falun. Vincent och Claudia började nästan direkt leka med vatten, precis som de brukar varje sommar när vi anländer sommarstugan. 



Vincent ville så gärna in till den lilla lekplatsen mitt i Strömstad hamn, den som är ett skepp omringad av buskar med gångar i. Som i Totoro. Så det blev första utflykt - in till Strömstad för att leka på lekplatsen. Och så passade vi på att äta glass i färjehamnen också (fast jag drack kaffe istället). Ah, Strömstad. Sommar!

 
Vi hade kanonfint sommarväder, även om det blåste en hel del emellanåt, och morgnarna blev lite kallare efterhand. Det var full rulle med alla barn. Oskar övade på att gå (med hjälp bl a av gåvagnen som Annette skaffade), och Marius mest låg på filtar och lekte. Jag tänkte att han skulle lära sig sitta, men vi kom inte så långt med övandet. När vi var till den lilla stranden i Rossö hamn så nästan stormade det, så något bad blev det inte av. 

En dag åkte vi till Lagunens camping för att spela minigolf. Vincent var jättepeppad och gick runt hela morgonen och ville iväg, sjöng "Nu är det miiiitt i veckan, det är daaags för miniiigooooolf!". Han njöt verkligen när vi kom fram till banan också. Vi var helt själva där, vilket var riktigt trevligt. Framförallt för att Vincent kunde springa runt som han ville. Han körde igenom och klarade alla banor innan vi andra ens hunnit klart med andra. Vi fick i alla fall tillbaka honom för att spela de första banorna på riktigt också, och en av dem klarade han på två slag - bäst av alla. Imponerande för någon som aldrig spelat minigolf förut, och som inte gillar bollsporter över huvud taget. Claudia var inte lika glad i golfspelandet. Hon tyckte det var kul att slå på testbanan (en yta med flera hål), men sedan tröttnade hon. Banorna var väldigt mysiga, en enda stor yta av konstgräs, backar, stenar, och vatten. Marius sov mest, medan Oskar inte var så glad. Vi körde halva banan ungefär innan vi kände oss färdiga och delade på oss för att leta upp någon typ av lunch. Och jag vann! 

 
Annette, jag och mina tre barn satsade på lunch på Kaffedoppet, vilket visade sig helt perfekt. Medan de andra åt pannkakor så specialbeställde jag en salladstallrik (á la lowcarb med ägg och skinka). Vi stadgade upp Marius så han satt bra i stolen, och så kunde han också sitta med. Innan vi körde hem kikade vi in i den lilla fiskebodsaffären brevid Kaffedoppet och tittade på fiskedrag och söta Emma&Malena-klänningar.

Efter lite middag i stugan så tog jag, Lasse och de två stora barnen en kvällstur med båten Julia. En riktigt ljuvlig kväll var det, solig och vindstilla. Perfekt för att susa runt på havet en stund. Vi rundade Furholmen, åkte in i lilla färjehamnen, tog en tur runt kanalen i semesterlägenhetsområdet, och körde sist en sväng i småbåtshamnen (jag lär mig aldrig vilken som är norra och vilken som är södra hamnen) innan vi tuffade tillbaka till båtplatsen.


Sedan var det dags att ta tåget söderut från vår lilla slitna perrong, för några dagar i Göteborg. Först direkt till födelsedagskalas för gammalmormor (min mormor) som fyllde 86 och firade med alla sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Claudia hade pärlat ett armband åt gammalmormor en dag när jag var med henne på dagis. Och även gjort ett kort som skulle ligga inuti paketet. Och sedan skulle det vara ett annat kort utanpå, som hon valde ut själv, med en anka på. Vincent ville ge sin gammalmormor en fin prydnadssak i porslin, hade han tänkt ut. Vi var inne i Strömstad och kikade, men hittade ingen sådan. Istället fastnade han för en nyckelring föreställande en älg som han tyckte var fin och ville ge i present. Och så valde även han ut ett kort, som han sedan ritade på. Fina presenter från två barnbarnsbarn.


Claudia och mitt kusinbarn Lovisa hade på sig klänningar från när min mamma var barn - sydda av min mormor - deras gammalmormor/gammalfarmor (aka födelsedagsbarnet). Claudia var inte så sugen på att bli fotad i den, bredvid sin lilla syssling, men några kort fick vi till i alla fall. Och när alla gäster gått hem bytte barnen om till pyjamas, drack kvällsmjölk, och hoppade i säng - lika sent och motvilligt som varje kväll de senaste veckorna.

Så var det midsommarafton och den firade vi i Slottsskogen - där barnen till sin stora lycka fick leka på "lekplatsen med valen", Plikta alltså. Och där vi picknickfikade till tonerna av de gamla vanliga dängorna mitt i folkhavet (vilken folkfest!). Och där barnen fick varsin jätteballong av sin mormor. Claudia ropade redan på långt håll: "En Doojabajong, jag vij ha en Dooojabajong!!!" och rusade dit. Och med jordgubbar så klart.


Nästa dag var det äntligen dags för Liseberg - SOM barnen längtat! Gammalmormor följde med en stund i början som hon brukar - det är så trevligt. Vi hade många roliga timmar i omväxlande regn, uppehåll och lite sol. Jag och Annette turades om att åka olika grejer med barnen, sagoslottet, flygande elefanter (som Vincent och Claudia åkte själva tillsammans uppe i luften, de kändes så stora, fast små ändå), Skepp'o'skoj, Farfars bilar, vanliga karusellen (flera gånger), den där bilen uppe på räls. Och så lekte de i kaninhuset å klart, eller Bushållplatsen som den heter. Vincent älskar det där, han skulle lätt kunna leka hela dagen bara där om vi inte drog runt honom till lite andra grejer också. Marius skötte sig ypperligt - sov mest i sin vagn, vaknade någon liten stund ibland för att komma upp en sväng och äta, och somnade sedan igen.

 
Claudia kom bort när vi var en sista vända till Bushållplatsen. Eller hon blev jagad av Vincent och ledsen och hittade oss inte direkt - så hon utnyttjade mycket klokt armbandet som jag tvingat på henne när vi kom in på Liseberg, ett sånt där där man skriver sitt mobilnummer och vad barnet heter. Och då där utanför Kaninhuset så gjorde hon precis som jag förklarat för henne att hon skulle - gick fram till närmsta vuxen och visade armbandet. Och den vuxne ringde mig, som var på andra sidan huset och kunde gå dit och hämta den gråtande Claudia. I fortsättningen ska jag alltid sätta sådana band på mina barn.

Vincent fick krama en kanin till slut. Han har alltid gillat det, sedan han var riktigt liten, men ofta varit lite blyg och på sista tiden inte riktigt vågat eller känt för det. Lika var det i början av det här Lisebergsbesöket, men när dagen närmade sig sitt slut så fick Vincent syn på en ovanligt fin Lisebergskanin som han spanade på och hämtade mig för att visa. Och den ville han krama. Den fina med hatt. Den mjukaste han kramat, sa han efteråt.

Jo och så åt vi en massa godsaker också på Liseberg, popcorn och spunnet socker och glass och hamburger-/ceasarsalladmiddag. Jag hade lite undantag så jag fick också smaka glass, lucky me. Barnen fick varsin liten peng av gammalmormor, så det sista vi gjorde innan vi tog spårvagnen hem var att Claudia köpte en ödla, Vincent en trollstav (som han sedan somnade med/under), och Marius ett par kaninöron. 

Och sedan var det dags att resa hem. Jag själv med mina tre barn på ett tåg i sex timmar. Gulp! Inga byten som tur är, för det hade inte gått. Vi åkte den nya Tågab-linjen (i gammalt klassiskt tåg). 

 
Och det gick! Vi kom fram till Falun utan förseningar, och blev upphämtade av Pieter. Och så var sommarens första västkustresa slut. 
 

Lövåsen & Grövelsjön augusti 2013

I slutet av augusti åkte vi till fjällen ihop med Pieters föräldrar. Bodde i stugan i Lövåsen precis som vi gjort ett par gånger tidigare, och precis som Pieter gjort ofta när han växte upp. Redan på väg norrut var det dags för vår första vandring. Vi svängde in till Fulufjällets nationalpark för att göra vandringen till Njupeskär - Sveriges högsta vattenfall (125 meter totalt, varav 93 meter stuprätt fall). Vandringen gick genom mysig gammal skog utefter forsande bäckar, bland blåbärsris och knotiga tallar. Två km dit och ungefär lika långt på tillbakavägen (på andra sidan ravinen). Vincent visade upp sina fjällvandrartakter och njöt i spurttempo av att vara ute i naturen. Det är så trevligt att se honom orka och trivas så bra när han fortfarande ibland kan bryta ihop över att inte orka några ynka meter hemma i stan.

Efter vandringen åkte vi vidare mot stugan i Lövåsen nära Grövelsjön. Vi insåg att vi hade glömt Vincents favoritgosedjur - elefanten Ellie, och kom fram till att den bästa trösten i det här fallet (han blev jätteledsen precis som väntat) var en muta i form av ett nytt djur från mataffären i Idre. Men väl inne var det lego han ville ha och lät sig tröstas av. Och eftersom lillasyster bara är tre år och inte kunde gå med på att vara utan när brorsan fick något, så lät vi oss övertalas att hon också skulle få välja en grej - det blev en liten våningsäng med två små dockor i - som fick namnen Idra och Lövåsa.

Efter första middagen och första natten i stugan (eller snarare stugorna eftersom Marilou och Jan-Dirk sov i lilla stugan) drog vi på oss vandringskläderna och promenerade rätt upp på fjället. Målet var den lilla badsjön (modiga oma badade, vi andra nöjde oss med att bada fötterna, brrr). Ca tre km upp och lika långt tillbaka. Vincent gick glatt som vanligt medan Claudia omväxlande gick och omväxlande åkte på Pieters rygg.


Nästa dag stannade barnen med opa medan jag, Pieter och Marilou körde bort till Grövelsjön och vandrade upp till Jakobshöjden. Först brant uppför en slalombacke, sedan genom knotig fjällbjörksskog, och så upp på kalfjället bland stenar och renar. Högst upp hade vi utsikt helva varvet runt.
På kvällen fick jag och Pieter middag på Grövelsjöns fjällstation bara vi två med tillhörande barnpassning av oma och opa. Mysigt och gott.

Och nästa dag var det dags att packa ihop oss och städa stugan. Medan Pieters föräldrar körde hemåt så åkte vi bort till Grövelsjön för att njuta en sista förmiddag av den ljuvliga vädret som vi haft hela långhelgen. Strålande sol och allt varmare hade vi det. Vi promenerade Linnéstigen upp tills vi kom till norska gränsen där vi åt matsäck innan vi vände neråt igen. 

Barnen som tjatat om kallla källor hela veckan blev lyckliga av att få dricka direkt från fjällbäcken. Och den avslutande stenkastningen i sjön var en perfekt avslutning på fina dagar. Hej då fjällen, vi ses igen!

Decemberresan - del två

Sent på söndag kväll, första december och första advent, slumrade jag och min son på tåget från Stockholm till Göteborg. Det blev taxi hem till gammalmormor där sängarna stod bäddade och vi slocknade snabbt. Nästa dag promenerade vi tre - jag, Vincent och mormor/gammalmormor - bort till hennes bänk där flexbussen plockade upp oss och lämnade av oss på stan. Vi började med att titta i NK:s speciella julskyltfönster, och promenerade sedan till Kronhusbodarna. Där tittade vi in i den ljuvliga chokladboden och sedan åt vi lunch på caféet. Vi gjorde samma tur för två år sedan, just vi tre, roligt att göra det igen. (Klicka här för blogginlägget från förra resan!)

På eftermiddagen (efter fika och vila) åkte vi med färdtjänst hem till min kusin Tobias och hans familj. Vi blev bjudna på middag, och Vincent lekte riktigt fint med sin 1,5-åriga syssling.

Nästa dag tog vi en riktigt lugn förmiddag hemma, och på eftermiddagen åkte jag och Vincent spårvagn en bra bit för att hälsa på vänner. Jag har en hel bunt bekanta som jag lärde känna via ett forum när jag väntade Vincent och när han var bebis, och vi har fortsatt att hålla kontakten. Oftast när jag är i Göteborg så ser jag till att träffa åtminstone några av dem. De två grabbarna vi träffade den här gången har vi inte sett på länge, men de fungerade ändå bra ihop. Efter lek, fika och prat åkte jag och Vincent vidare, vi hoppade på en buss, bytte till en annan buss och klev av på en hållplats där Vincents kusin Filip mötte upp. Vi promenerade hem till dem och hade en riktigt trevlig kväll med middag och lek och prat och julkalendern på tv som avslutning innan vi fick skjuts tillbaka in till stan.

Nästa förmiddag hade mormor/gammalmormor tid hos läkare och medan hon var där bakade jag och Vincent pepparkakor. Han ville det så gärna, så vi handlade ingredienser dagen innan så det bara var att sätta igång.
 
Det var även Vincents idé att göra hjärtan att hänga upp i fönstret, och när gammalmormor klev innanför dörren igen så doftade det ljuvligt av nybakta pepparkakor, som alltid bakade på min gammalmormor Daisys recept.

Klockan tre öppnade äntligen det Vincent längtat mest efter - Liseberg! Gammalmormor åkte spårvagn med oss och följde med genom parken. Vincent lekte lyckligt i det stora kaninhuset - dit återkom han flera gånger under kvällen - och vi vinkade hejdå till gammalmormor (som åkte färdtjänst hem från lilla entrén) innan vi åkte Vincents gamla favorit - Sagoslottet. Där fick vi också se smeder arbeta, kollade på riddarrustningar, och pratade med en medeltidskung. Jag och min femåring stannade nästan till stängning, jag tror klockan var halv nio när vi trötta släpade oss mot spårvagnen. Då hade vi hunnit med en hel del. Vincent fick åka det han ville, och vi delade på churros, varmt Lappländskt tunnbröd med smör (två gånger för att det var så gott), varmkorv, och smakade på brända mandlar och polkakarameller där de stod och tillverkade dem. Vi njöt av stämningen, kikade in hos tomtenissarna, och när det klara vädret plötsligt byttes mot en hagelskur (i december!) provade vi masker i en av butikerna för att sedan göra en vända i spegelsalen är Vincent fnissandes krockade in i glasväggarna i labyrinten.
När vi väl traskade mot utgången hade både Vincent och jag rejält ont i ben och fötter, och det var en urtrött Vims som släpade sig till spårvagnen och nästan somnade på den innan vi klev av och fick gå den sista biten tillbaka. Vi somnade trötta och glada, och vaknade tidigt nästa morgon. På schemat: tågresan hem.

Vi klev av tåget i ett Falun som fått ordentligt med snö under dagen. Morfar Lasse - som hämtade oss - berättade att han bytt från sandaler till vinterkängor samma morgon. Och så var vi hemma igen, jag och sonen.


 

Decemberresan - del ett

Första veckan i december stod en dubbelresa på schemat - först hela familjen till Stockholm med en övernattning på vandrarhemmet på Skeppsholmen, och sedan några dagar för mig och Vincent i Göteborg hos gammalmormor.

Målet i Stockholm var att se (holländska) Sinterklaas och Zwarte Piet anlända till Slussen, för att sedan haka på till Holländska ambassaden och lite festligheter där. Vi reste på lördagen 30/11 mitt på dagen och kom fram till Stockholm lagom för en tidig middag på Jensens Böfhus. Vi hade fått rabattkuponger dit av mina föräldrar, och efter lite köande fick vi ett bord vid fönstret. Länge sedan vi var på restaurang ihop med barnen, och det gick ovanligt bra tack vare pysselböckerna och kritorna som ingår i konceptet. Plus varsin flygande ballong - som sedan följde med barnen på hela resan, om än allt mer urblåsta. Efter maten tog vi bussen bort till vandrarhemmet, hittade vårt rum - högst upp med utsikt mot Gamla stan - och somnade sött.


Vi började söndagen med frukost på vandrarhemmet. Vincent tyckte det var för högljutt och undrade varför folk skrek så mycket. Lustigt med den icke-existerande självinsikten om hur det brukar låta när han och Claudia drar igång. Vi packade i alla fall ihop oss (satte plåster på mina ömmande hälar som traskade i nyinköpta vinterskor), och promenderade iväg i morgonsolen under klarblå himmel. Vi hade gott om tid på oss att strosa runt vattnet till andra sidan. Gick in i Gamla stan en sväng och tittade i ännu inte skyltsöndagsöppnade skyltfönster, och kom till slut fram till Slussen. 



Pieter slank iväg för att lämna - ehum, hjälpa Sinterklaas lite med - ett par paket (vid holländska ambassaden), och jag och barnen höll till på kajen, tittade på en staty, åt lite russin och såg allt fler holländsktalande barnfamiljer ansluta. Pappan återvände, barnen började bli otåliga, men till slut blev klockan rätt tid och vi tyckte oss ana Zwarte Pietrar på Djurgårdsfärjan som närmade sig, och visst, där var de, glatt vinkandes! Denna förväntan i barnens ansikten, underbar att uppleva! Alla Zwarte Pietrarna hoppade i land och delade ut pepernoten till barnen, spexade och höll igång. Och Sinterklaas kom också i land och alla började tåga mot holländska ambassaden. Väl framme gick vi in och hängde av oss, upp ett par trappor till en festklädd sal där holländska kakor stod uppradade. Vi tuggade i oss och strax kom Zwarte Piet och Sinterklaas in i salen och drog igång kalaset. Våra barn mest tittade på, men många var med - tävlade och spelade och sjöng. När det närmade sig slutet delades barnen upp efter olikfärgade lappar som vi fått innan, och där en Zwarte Piet stod med en säck och ropade upp barnens namn för att ge dem varsin present. Därefter kunde de som ville gå och sätta sig i Sinterklaas knä, men som vanligt ville våra mest titta på håll. Lika bra så.



När festen på ambassaden var slut fick alla barnen varsin godispåse med sig hem (med typiskt holländskt innehåll så klart), och vi promenderade hela Drottninggatan bort (med en allt mer klagande Claudia, som trots allt klarade sig rätt bra i Stockholm utan vagn) för att hoppa på en buss ut mot Tekniska muséet. Dit vi också hade gratisbiljetter. Trevligt det är att kunna utnyttja sådant och spara några slantar. Jag blev inte så där väldigt förtjust i muséet måste jag säga, men barnen gillade vissa delar. Pieter och Vincent gick även på en 4D-film (där det skvätte vatten och stolarna rörde sig bl a) om vulkaner, tror Vincent tyckte den var spännande. När vi gjort muséet fram till stängningstid var det buss till Centralen som gällde. Vi slog oss ner vid ett bort och åt hamburgermiddag innan vi hämtade ut den stora resväskan (som bott i ett skåp i ett dygn) och gick till vår perrong. Jag och Vincent gick på tåget medan Pieter och Claudia stannade utanför och vinkade av oss. Deras tåg gick en halvtimme senare - mot Falun. Och jag och sonen gav oss av på nya äventyr - mot Göteborg!
 
 


 

Bohusresa nr tre för sommaren

Här kommer ett hopp tillbaka i tiden, ganska precis en månad, när jag och barnen tog tåget - bara vi tre - hela vägen från Falun till Strömstad, för att få de där extra sommardagarna vid sommarstugan och havet som vi behövde, mest jag. Sommaren bara fortsatte så där ljuvligt som den hållit på nästan hela tiden. Och tågresan i sig gick över förväntan, delvis med hjälp av alla paket jag räddhågset inhandlat och slagit in för att klara resan. 


Första heldagen ville barnen så gärna till Daftöland att vi kände att det kunde de väl få ändå. Inte det roligaste stället för vuxna, men liksom trevligt ändå. För att barnen har så kul, och då har man ju själv lite kul av bara farten. Vi kände att vi ville ta Daftöland på en gång, om det ändå skulle göras, så att det var avklarat och vi kunde hav-och-klipp-och-sommarstuge-och-kustby-njuta resten av dagarna. Dessutom var det enda dagen som såg lite molnig ut, vilket var perfekt väder för den här gigantiska lekparken.

Dagen efter kom gammalmormor på besök, med tåget upp från Göteborg. Vi åt god lunch utanför en av fiskaffärerna, den som ligger precis på fiskekajen. Och som underhållning fick vi se en konstig fågel (som vi sedan snokade rätt på borde varit en skarv) som fångat en slingrande ål och kämpade med den ett bra tag. Först mot en mås som ville ha ålen - då dök skarven länge - sedan med att svälja den stora, långa fisken. Det såg inte alldeles behagligt ut. Men den gick ner till slut, och vi körde till sommarstugan för att för-födelsedags-kalas-fika för mig, som fick presenter. Vi hade så mysigt så.

När vi skulle vinka av gammalmormor vid den lilla tågstationen närmast stugan så svishade tåget bara förbi. Och vi insåg så småningom att det inte skulle stanna något tåg där just den här dagen. Då åkte vi vidare in till Strömstad, kväll som det var, för att hon skulle komma på sista tåget därifrån. Samtidigt gick jag med barnen i varsin hand till leksaksaffären där vi hann vara en dryg halvtimme innan de stängde - för att hålla kidsen på bra humör. De fick dessutom köpa varsin liten legogrej, och tågade glatt genom Strömstad via hamnarna med sina påsar i händerna, och hann vinka av gammalmormor en andra gång. Sedan blev det hemfärd och sen middag och lite lek innan vi alla somnade.

Sedan blev det en ny solig dag igen, barnen fick plocka små morötter i det lilla landet, och sedan åkte vi till båten och puttrade ut till en liten strand vi fick syn på. Lullade runt på klipporna, fikade matsäck, spanade in fyren, hittade istidsspår, badade t o m trots att det var väldigt grunt i vår lilla minivik - och rätt mycket rödmaneter - och hade det allmänt trevligt tills det var dags att vända åt andra hållet. Vi körde en vända i kanalen i det nybyggda området vid Strömstad. Det var kul att se, och Vincent pratar fortfarande om att det var bland det roligaste på resan. Några snabba minuter, men de fastnade visst i minnet.

Sista dagen i sommarstugan för vår del (mina föräldrar har just återvänt en vecka nu i slutet av augusti för att stänga igen), och barnen lekte på förmiddagen, sjörövare bland annat - i hängmattan och plommonträdet. Och vi fikade igen, och så plockade vi massor av plommon. Vilken skörd Herman gav i år! Sedan körde vi ner till Fjällbacka där barnen fick leka på den lilla piratlekplatsen så länge de ville, och sedan köpte vi varmkorv till lunch och satte oss på bryggan och njöt. Så körde vi norrut igen och stannade till i Grebbestad för att gå på konditori. Vi strosade utefter bryggan både dit och tillbaka, och satt långa stunder och tittade på vattnet och solen, slickade på låtsasglassar, och följde helt enkelt barnens tempo.
Ja sedan blev det hemfärd, som sagt, som började väldigt harmoniskt och vi hade trevliga timmar på Ikea dessutom, men medan vi var där inne drog regnovädret in. Det bara brakade och smattrade i plåttaket. Och sedan resten av resan hem, jag kan säga så mycket som att jag körde i 35 km/h en låååång sträcka, hu för spöregn, skymning och älgar på små värmländska skogsvägar. 

Men resan blev avklarad och tack för det, jag behövde den där extra dosen Bohuslän, den tredje för den här sommaren. Allt är f ö fotat med mobilkameran eftersom jag minimipackade för den där tågresan i började. Så kvalitén är inte toppen, men det är ju ändå minnena som spelar roll.

på resa igen - del 4 - sommarstugan

Fyra heldagar tillbringade vi i sommarstugan. Första dagen var en alldeles perfekt båtdag, solig och vindstilla. Så vi lastade in oss i Julia (som ligger vid inloppet till Strömstad) och for ut för att leta reda på en strand. Vi kom till Syd-Långö, gjorde en lov ut så vi såg öppet vatten, och jag och Lasse fick syn på ett sälhuvud, innan vi la till. 

Barnen och jag - mest jag - samlade strandfynd. Snäckor, stenar, pinnar och en död krabba. Vi tog med oss det mesta hem och kollade upp i böcker vad det var för grejer. Nästa dag laddade vi med trädgårdsfika innan vi for iväg och gjorde vi Resö, en av de närmsta hamnarna. Strosade på bryggan och kollade på fiskebåtar, lunchade på medhavda äggmackor medan solen förbyttes i vindbyar och mörka moln. Men solen stretade emot, och vi avslutade med lyxig fika i trädgården utanför Panget. 

Sedan satsade vi på en stranddag på Rossö. Ordentligt blåsigt var det, men Pieter vågade sig på ett dopp medan vi andra lekte i sanden, klättrade i berg och fiskade krabbor. 

Efter Rossöbesöket körde jag och Annette in till Strömstad för att handla, medan de andra åkte hem. När vi kom tillbaka hade Emanuel och Nina dykt upp, och vi åt middag tillsammans, avslutade med jordgubbstårta. Sommarfirande. Nästa dag fick vi mer besök, av Patrik och hans pojkar. Vincent och Claudia var så glada så över att få besök av sina kusiner, och vattenskjutarna de fick blev poppis. Vi drog iväg allihop för att hälsa på på Raftötången (där jag spenderade somrarna som barn) och min faster och farbror, kusin Lisa och hennes barn - mina barns sysslingar. Ett rejält gäng var vi som promenerade ner till stranden för några timmars bad, fika och fotbollsspelande.
Sedan var det dags för hemresa. Den här gången på ett nytt sätt - Annette skjutsade mig, Pieter och barnen till Åmål (nästan två timmars bilresa) där vi hann med en liten fika i hamnen, och Annette köpte några hattar vid loppisborden brevid. Sedan klev vi på en långfärdsbuss som tog oss hela vägen till Falun. Det var ett helt ok sätt att resa - klart snabbare än att ta tåget från Strömstad till Falun (då måste man söderut först innan man kan vända inåt i landet och uppåt). Jag är inte så förtjust i buss, men helt klart ett alternativ till resväg när vi inte har bil. Det var bra skönt att komma hem till slut. Så var det bara att ladda om över helgen för att sätta igång två veckors jobb (för mig) resp. slut-på-semestern (för Pieter). Sommarens andra bohusbesök avslutat. Samtidigt bestämde jag mig för att ta med barnen dit ner en gång till, så vi reser imorgon igen. Med tåg den här gången. Min sommardos av västkust behöver lite mer påfyllning innan jag klarar vintern.
 

på resa igen - del 3 - Liseberg

Så körde vi från Ulricehamn på morgonen 7/7 och solen bara fortsatte skina och värma hela dagen lång. Sju timmar hann vi med på Liseberg, men vi hade lätt kunnat vara där lika länge till. Barnen fick åkband så att vi slapp tänka på biljetter och vad det kostade hela tiden. Men det var en del köer så klart. Den längsta kön vi stog i var till Kaninlandsbanan - bilarna som kör högt uppe ovanför det nya Kaninlandet (fullt med roligheter för barnen). Det var också Claudias favorit, och hon blev så arrrrg när åkturen var över alldeles för snabbt och vi var tvugna att kliva ur. Det är jättekul på Liseberg, men nog tycker jag barnåkturerna kunde vara lite längre. Speciellt de som folk köar länge till. 

Vi åt plättar och popcorn och köpte kaninöron (barnen fick välja färg själva, kolla in hur bra de matchade sina kläder, haha), åkte karuseller och farfars bilar och båtar och sagoslott och mera bilar och flygplan och lite till. Vincent åkte barnbergochdalbanan Rabalder för andra året. Han gillar lite läskigare åkgrejer, medan Claudia helst åker de lugnaste. 
Vi hade en riktig heldag och avslutade med middag innan vi tog spårvagnen till bilarna och brummade norrut. Barnen somnade (inte så konstigt eftersom klockan passerade åtta där någon gång), och vi kom fram till sommarstugan och bar in barnen och varvade ner med en kopp te innan vi andra föll i säng. Fortsättning följer med bohusdagarna.

på resa igen - del 2 - bröllop

Tidigt på morgonen den sjätte juli klev vi upp efter sista natten i gäststugan i Ekenäs, duschade och klädde oss bröllopsfina. Ett par timmars bilresa stod på schemat, för att komma till Ulricehamn och min kusin Daniels och hans Emmas bröllop. Solen strålade, och vi körde på. Var framme vid kyrkan med gott om tid och satte oss med lunchmackorna. Varmt var det, troligtvis sommarens dittills varmaste dag. Efter en stund kom min mormor, barnens gammalmormor, med färdtjänst hela vägen från Göteborg. Och vi hade en trevlig stund i vid bänken som vi flyttade in i skuggan. Allt fler bröllopsgäster droppade in, och efter ett tag var det dags att bänka sig i kyrkan. Våra barn var inte de lättaste där inne, de klättrade runt och pratade och småbråkade, men höll sig ändå innanför vår kyrkbänksdörr och klarade vigsen med hyfsade betyg. Brudparet var vackra så klart, och alltid roligt med bröllop.

Efter vigseln åkte vi allesammans till festlokalen där det bjöds på god mat och allt sånt som hör bröllop till. Barnen ville inte sitta stilla många minuter. De åt lite kex och bröd men sedan fick de vara på nedervåningen där det fanns rum att leka i. Jag och Pieter hade fullt upp att vara med barnen varvat med äta och hinna lyssna på några tal, så fotograferande fanns det inte tid för. Vi åkte också hem relativt tidigt, efter efterrätten men innan bröllopstårtan. Det är inte helt lätt att gå på bröllop med en femåring och en treåring. Vi sov på samma lilla pensionat/vandrarhem som vi brukar när vi är i Ulricehamn. Där är enkelt men trevligt och alldeles vad vi behöver. Nästa morgon promenerade vi och Emanuel och Nina bort till hotellet där mina föräldrar och mormor hade sovit och åt hotellfrukost tillsammans. Det var en alldeles ljuvlig sommarmorgon, och en bra start på dagen. Efter långfrukosten var det bilfärd igen, mot Göteborg där vi lämnade av mormor hemma hos sig och därefter tog spårvagnen genom tunneln till dagens viktigaste: Liseberg. Det får bli nästa inlägg.
 




På resa igen - del 1 - Ekenäs

Hej jag själv (och mormor ni andra som kikar in ibland)! Jag har inte riktigt hunnit eller orkat blogga sedan förra resan, uppenbarligen. Efter min och barnens förra västkustvända så jobbade jag i två veckor, vi hann fira midsommar hos Tobbe och Lena, och sedan körde vi söderöver igen, tredje juli närmare bestämt. Vi sneddade nedåt genom landet med bil för att dimpa ner hos Emanuel och Nina på hennes familjs sommarställe i några dagar. Jag, som fotat mindre de senaste halvåret än jag brukar, hade ju så klart ändå kameran med och lyckades knäppa av en bunt kort. Här kommer början på resan...


Bilresan ner gick bra. Vi tog hela dagen på oss och stannade så ofta och länge vi kände för. Eksjö var raststoppens stora behållning, en av Sveriges bäst bevarade trästäder (tydligen), en stad vi inte kände till över huvud taget, men som visade sig vara hur mysig som helst. Där gick vi runt och njöt av de mysiga gatorna, och satte oss på en thairestaurang på en bryggveranda i ån och åt middag. Fram till Ekenäs - sommarstället alltså - kom vi på kvällen och hann säga hej till hela Ninafamiljen innan vi bäddade och hoppade i säng.

Första heldagen av två började lite regnig men efter lite duggande blandat med uppehåll så torkade det upp och blev efter hand riktigt varmt. Vi strosade bort till den lilla hamnen och Nina såg till att förse barnen med hovar och hinkar, och så fiskade vi spigg. Nästan så vi vuxna tyckte det var roligast, och var snabba på att norpa hovar av varandra. Claudia var modig och lyfte upp de små fiskarna (som kanske inte mådde jättebra av behandlingen). Hennes tidigare års jätteskrikrädsla för kryp och insekter (framförallt humlor och annat flygande iofs) verkar som bortblåst i år, skönt.

Vid tretiden körde vi iväg med bilarna och stannade först till som hastigast vid en fin liten medeltidskyrka, innan vi brummade vidare till Voxtorpsgården där grissafari var inbokat. Vid det här laget hettade solen och vi slog oss ner i den stora, staketinhängnade trädgården där några barn sålde hembakta kakor i världens minsta kiosk (En för tre kronor, två för en femma), och där både kaniner och kycklingar sprätte runt i små burar. Där fanns en ponny med ledsagare också och båda barnen fick rida varsit varv. Vi kikade in i gårdsbutiken också, medan det samlades allt mer folk. Vi skulle bli uppemot 60 pers, och det var vi nog. Två traktorer dök upp, med flera vagnar var på släp, och en arbetshäst kom också med släp, och så fick vi alla sätta oss. Grissafarin kunde börja. Första stopp var hos de stora, hungriga suggorna där barnen fick hinkar med foder att dela ut till alla skriande grisar. Därefter hoppade vi upp på vagnarna igen (den här gången fick vi den bakom häst) och luffade bort en bit utefter vägen till den stora åker där de flesta grisarna höll hus. Vi fick se hur de flyttade en av grisbostäderna (hus + hage, med bassäng och allt) till nytt, friskt gräs. I vissa hägn fanns mindre kultingar med sina mammor, medan kullarna hunnit bli äldre i andra. Och så fick vi höra lite om att vara eko-grisbonde och hur få (2% i Sverige) som föder upp sina grisar på det här friska sättet.


Det var en riktigt trevlig utflykt att få hälsa på hos grisarna som hade det så bra. Claudia ville gärna klappa kultingarna, men det fick hon inte eftersom personalen varnade för att de gärna nafsar. Så hon fick nöja sig med att peta lite på sidan av en sugga. När vi var klara körde vi tillbaka till stugan och där blev vi bjudna på middag av Ninas föräldrar. Jag somnade när barnen gjorde det, men resten av de vuxna satt visst uppe och spelade spel. Farligt det här med att natta barn.

Nästa dag började soligare och Claudia pratade direkt om att hon ville bada och leka i sanden - på stranden på andra sidan häcken. Så vi hakade på och flyttade några meter bort för några timmar. Barnen lekte på, bland annat visade Nina och Emanuel var på stranden de kunde hitta lera, och sedan fikade vi (praktiskt att bara kunna gå genom grinden för att koka kaffe och värma bullar) innan vi avslutade dagens strandliv, fick i oss lunch och åkte iväg till den engelska trädgården (en stor park i närheten), strosade, och fikade lite mera.

Härifrån har jag inte fotat något mer i Ekenäs, men kvällen avslutades med volleybollspel, dvs grabbarna (Pieter, Emanuel och Ninas två bröder) spelade medan jag satt i en vilstol och hejade på (nåja, fnissade lite åt utklassningen) och Nina gick på promenad. Nästa morgon bytte vi alla om till bröllopskläder och hoppade in i bilarna igen för att köra några timmar upp till Ulricehamn och min kusin Daniels bröllop. Men det får bli nästa inlägg. 

Godnatt med en stooor jäsp!
 
 
 

Årets Bohusvecka nr ett - del två

Här kommer andra (och sista) biten av min och barnens vecka på västkusten.

Tur jag har som ska till sommarstugan en vända till i sommar, en (knapp) vecka är klart för lite.

Årets Bohusvecka nr ett - del ett

Här kommer fotodagbok från när jag och barnen åkte med mormor och morfar ner till sommarstugan i Bohuslän, och sedan gammalmormors 85-årsfirande. Jag har inte fotat varje dag, men som vanligt tar jag rätt många kort när kameran väl är framme. Tycker det är kul att få lite sammanhang i bilderna.


Fortsättning följer imorgon!
 
 
 

Göteborgsdagarna - del 3

Fjärde dagen på vår femdagars påsksemester i götet var full av trevligheter. Först bussen hem till min kusin med fru och dotter - som skulle fylla ett år några dagar senare. Så vi kom med present, och fick gott fika med kaffe och mackor och bullar. Kul att se hur de bor, första gången vi hälsade på. Och roligt att träffa lilla Lovisa igen som hunnit växa otroligt mycket sedan vi såg henne sist.

Därefter åkte vi vidare åt olika håll - jag och barnen tog bussen till Slottskogen där vi mötte upp med några vänner med barn i samma ålder. Vi håller kontakt via nätet, och börjar ha känt varandra riktigt länge vid det här laget. Försöker ses när jag är i Göteborg. Vi är ett rätt stort gäng så oftast passar det för några att ses när jag är på plats.

Efter några soliga mysiga timmar i Slottskogen (grabbarna hittade varandra jättesnabbt, det var så kul att se), åkte vi hem till mormor/gammalmormor där hon, Annette och Pieter redan befann sig. Barnen fick middag och jag gjorde mig redo för att åka ner på stan. Restaurangbesök med tre andra vänner från samma mammagrupp var inbokat, och ytterligare jättetrevliga timmar för mig. Sedan var det bara sova kvar innan resdagen hem stod för dörren.


Vi kom hem efter fem dagar fulla av trevligheter, och hade helgen på oss att varva ner innan allvaret tog vid igen. Vi ses snart igen mormor! Vincent och Claudia pratar mycket om sin gammalmormor, och tyckte det var riktigt roligt att hälsa på dig! 

Göteborgsdagarna - del 2

Fortsättning på vår Göteborgsresa under påsklovsveckan kommer här, dags för dag tre.

På onsdagsförmiddagen promenerade vi iväg till spårvagnen allesammans. Solen strålade och vi njöt. Hoppade av i höjd med trädgårdsföreningen där vi gick in och styrde stegen mot palmhuset med paus på lekplatsen halvvägs dit. Inne i det enorma växthuset var växtligheten för stunden extra pyntad med stickade figurer. Mysigt över huvud taget där inne, som en liten djungel, med vatten och allt. När vi kom ut igen gick vi bort till rosencaféet för lunch och fika, innan vi vinkade av gammalmormor. Vi var ute en stund till och lekte, och sedan mötte vi upp med min halvsyster och hennes son (barnens kusin) inne i det nya Alfons Åbergs kulturhus med uppbyggda lekvänliga miljöer ur Alfons Åbergs värld.

Sedan kunde vi inte med att inte njuta av det fina våriga (helt blomfria men välsopade) vädret, så vi promenerade hela vägen tillbaka hem till mormor/gammalmormor. Och hittade den här fina stubbtronen vid Floras kulle.

Göteborgsdagarna - del 1

Här kommer våra två första Göteborgsdagar i ett litet sammandrag. Tågresan tog som vanligt dryga sex timmar men den var trevlig. Barnen har äntligen blivit så stora att det inte känns som ett jätteprojekt att åka tåg med dem längre. Och det var som vanligt väldigt trevligt att komma hem till gammalmormor som barnen pratat om ett tag. Och Göteborg var så där soligt och vårigt med rensopade gator som vi hade hoppats på. 



Tisdagen tog jag, Pieter och barnen spårvagnen till Stigbergstorget för att börja dagen med ett besök på Bengans skivaffär. Sedan traskade vi inåt stan, strosade och lunchade i Haga och avslutade på en bokhandel inne i stan innan vi vände mot gammalmormor igen. Det var så skönt väder så det var riktigt trevligt att promenera runt. På kvällen blev vi upphämtade och for ut till min halvbror och hans familj för middag och trevligt umgänge.


Toppentrevligt alltihop. Fortsättning följer en annan dag. =)

Lövåsen & Grövelsjön augusti -12

Här kommer bildrapport från långweekendresan vi gjorde till Lövåsen vid Grövelsjön. Augusti i år var det, och vi hyrde stuga ihop med Pieters föräldrar. Väderleksrapporten utlovade konstant ösregnande, men det var inte mycket regn vi fick. Istället flera dagars jättefina naturupplevelser. 


Första dagen var alltså resdag, men vi hann med en liten tur på fjället eftersom stugan ligger precis mot berget. Vincent blir som en helt annan unge när han kommer ut i naturen, det är ljuvligt! Han som annars knappt orkar gå tio meter kan plötsligt springa hur långt som helst. Andra dagen körde vi en liten bit och vandrade Fäbodstigen, 2 km dit och lika långt tillbaka. Claudia fick vi mest bära (Ergoselen är toppen!) men från Vincent hördes knappt ett pip om ont i ben och slut på ork. 

Vi fick några droppar regn men mest uppehåll och t o m lite sol. Än mer sol kom fram när vi kört bort till Grövelsjöns kant (medan oma och opa åkte till stugan) och gjorde en liten extravandring upp en bit för stigen, vi och barnen. 

Tredje dagen fick barnen stanna med oma och opa så att jag och Pieter kunde ge oss ut på en lite längre tur. Vi klädde oss och packade för ösregn, och körde bort till minifärjan som var fullastad av glada vandrare över hela sjön bort till norska sidan. En toppenfin vandring fick vi, riktigt härligt att vara uppe på fjället så där. Jag hade kunnat gå lika långt till. Det får bli nästa gång.

Sedan blev det hemåkardag med ens så vi packade ihop oss, sa farväl till stuga och omgivning, och hoppade in i våra två bilar.



Ett trevligt stopp på vägen var det utanför Mora, för att hämta upp vår nya lilla kattunge hemma hos min kollega. Hennes raskatt (ragdoll) hade smitit ut och träffat en främmande katt på byn, och i våras föddes fyra olika små kattjejer. Nu blev en vår, och hon bytte namn från Märta till Fiona. Och hon sov mest hela vägen hem.


Så var den resan slut, men vi var mycket frisk luft och många kilometer i benen rikare. Och en katt, så klart.

Julmarknader och gammalmormor i Stockholm

Hej! Nu är jag och barnen hemma igen efter en helg i ett vintervackert Stockholm (Pieter var kvar i Falun). Kylan och snön kom alldeles perfekt dagen innan vi tog tåget ner tillsammans med mina föräldrar. Efter en snabblunch på centralen tog barnen och deras morfar bussen till Tekniska muséet medan jag och min mamma strosade iväg mot Gamla stan för att gå igenom julmarknaden, kika in hos den bästa leksaksaffären och fika i lugn och ro, bland annat. Vi mötte upp med resten av gänget på Åhléns där vi åt en (inte jättegod) middag och var lite tröttsega när vi passerade leksaksavdelningen och sedan tog oss hem till Emanuel och Ninas lägenhet och klockan redan var efter nio. Men trevlig dag.


Igår (lördag) körde Emanuel, Nina och Annette till stationen och hämtade upp min mormor/barnens gammalmormor vid Göteborgståget. Jag, Lasse, Vincent och Claudia tog lokaltrafiken (tunnelbana + proppfull spårvagn) till Skansen. Vi köade oss in och åkte direkt upp för rulltrappan till närmsta restaurang där vi hittade två små bord och paxade dem. Beställde in jultallrikar som dök upp alldeles samtidigt som tågstationsgänget anlände. Efter lunchen var det strosande som gällde genom ett kallt och vintrigt Skansen. Barnen var inte på topphumör, speciellt inte Vincent, men vi fick lite julmarknadsstämning och det var trevligt innan vi åter tog oss hem till bror med fru. Där bjöds det på tjuvstart på adventsfirandet (tände ljuset en dag tidigt) med lussekatter och glögg. Barnen tinade upp och blev mycket gladare än ute i det kalla (inga vinterbarn direkt, mina). En väldigt mysig stund innan det var dags att skjutsa gammalmormor till tåget igen. 


Vi sov en natt till och i morse packade vi ihop oss. Jag hade en förhoppning om att hinna till Slussen där Sinterklaas och Zwarte Piet skulle komma med Djurgårdsfärjan fem i elva. Tio tänkte jag ge mig av men en kombo av att jag missbedömde tiden (alltid morgonseg) och att planeringen var lite för ofokuserad och missriktad (alla packade madrasser och lakan istället för att skicka iväg mig och barnen) gjorde att jag och barnen kastade oss iväg först fem i halv. Jag sprang allt jag hade till tunnelbanestationen. Hade total otur med tåget och fick vänta sex minuter (= sex minuter för länge), klev av i Gamla Stan när klockan precis slagit elva och fortsatte rusa för allt vad benen bar. Hoppades in i det sista att Sinterklaas dröjt sig kvar åtminstone fem minuter, men nej, han var väck. Men jag och Vincent fick syn på några Zwarte Pieten springa långt bort och vi sprang efter, Vincent fick kuta själv när det blev uppförsbacke. Vi jagade och jagade ända fram till dörren till Holländska ambassaden. Där hann vi äntligen ifatt den alldra sista Pieten och barnen fick varsin näve pepernoten av honom innan han slank in. Jag var (och är) så arg för att vi inte kom iväg i tid. Det var ju EFTER Sinterklaas vi skulle ha bråttom. Vilket vi också hade, så det var bara att vända om och fortsätta löpturen mot stationen. Jag kom fram med goda tio minuters marginal innan vårt Falutåg lämnade perongen. Sedan var det lugnt. Och vi kom hem till nästan tretton minusgrader och tjockt snötäcke. 

En väldigt trevlig helg som hade kunnat sluta på ett bättre sätt. Men jag ska försöka fokusera på det rolig vi haft, och på vad vi faktiskt hann med. Jag har lite kort i vanliga kameran också (de ovan är instagram från mobilen) så det kan dyka upp något mer kanske när jag lagt över dem i datorn.

Tidigare inlägg Nyare inlägg